Ny kraft i kärnkraftsmotståndet

nejtillkärnkraft2Exakt 25 år har gått sedan kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl. Den radioaktiva nedsmutsningen därifrån drabbade även norra Sverige, mer än 100 mil från den havererade reaktorn.

Just nu pågår en ny kärnkraftsolycka med liknande enorma konsekvenser, i japanska Fukushima. Ännu en gång visar kärnkraften sitt fula ansikte. Går något snett blir konsekvenserna enorma – och långsiktiga.

Runt om i hela Sverige har engagerade människor denna kväll manifesterat sin övertygelse om att kärnkraften måste fasas ut. Vi har bättre förutsättningar än någonsin att i stället producera miljövänlig, förnybar energi – och effektivisera användningen.

Även på Stortorget i Östersund samlades en hel del människor för att manifestera sitt kärnkraftsmotstånd. Manifestationen stöddes av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Jag fick förtroendet att tala för Centerpartiets räkning.  Tidigare har jag, tillsammans med Hans Forsberg från Sundsvall, utvecklat mina synpunkter i Sundsvalls tidning.

Min förhoppning är att Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen nu åter växer sig stark. En bred, tvärpolitisk opinion är det bästa redskapet för att verkligen få till stånd en kärnkraftsavveckling. Första steget mot målet tog vi denna kväll i Östersund – och på många andra håll.

Dagens citat 14/4; Vad händer i Japan?

Kärnkraftsolyckan i Fukushima är antagligen en mycket större katastrof än vad som hittills framkommit. Några detaljer om händelseförloppen i de olika reaktorerna är inte offentliggjorda. Och informationen om de övriga fem reaktorerna i området är närmast obefintlig.

—-

Hur man än gör fortsätter problemen i månader, kanske många år. I Fukushimas sex reaktorer finns åtminstone 30 gånger mer radioaktivt material än vad som fanns i Tjernobyl. Grafitbranden i Tjernobyl fick de radioaktiva partiklarna att stiga högt upp och därmed spridas över ett stort område. I Fukushima kommer utsläppen ut på låg höjd och på marken. Gaser ger sig i väg, ånga tas av vinden, utsläpp letar sig ner i grundvattnet. Än så länge har det mesta blåst ut i Stilla havet, men när vinden vänder är risken för Tokyo uppenbar.

I svenska medier förstärks den japanska censuren med något som kan beskrivas som en självpåtagen kärnkraftscensur.

Kontrasten till Tyskland är slående. Där rapporteras från Japan på ett helt annat sätt. Och den tyska opinionen har också svängt fullständigt när det gäller kärnkraft.

Gunnar Lindstedt i Veckans Affärer 14 april 2011

Satsa på alternativen och stäng dörren till ny kärnkraft

(Publicerad i Sundsvalls Tidning och Länstidningen)

Den pågående kärnkraftskatastrofen i Fukushima påminner oss om att det handlar om en energikälla med enorma risker för liv av alla slag. Radioaktiv nedsmutsning hotar land som hav runt de skadade reaktorerna.

Även om vi i Sverige inte har problem med jordbävningar och tsunamivågor kan liknande haverier inträffa även här. 2006 slogs en rad säkerhetssystem ut vid kärnkraftverket i Forsmark. Enligt en rapport, som Ny teknik nyligen avslöjade, visade sig risken för en härdsmälta ha varit 790 gånger högre än vad man tidigare trott …

Även de som valt att blunda för kärnkraftens specifika risker – från uranbrytning till slutförvaring – borde vid det här laget ha fått upp ögonen. Därför bör det nu finnas bättre förutsättningar än tidigare för en ännu större satsning på förnybar energi och energihushållning än vad energiuppgörelsen innebär.

Med en storsatsning på förnybar energi finns inga skäl att ersätta nuvarande reaktorer med nya, som skulle bli mycket större och binda fast oss i kärnkraftsberoende under kanske hundra år framåt. Det vore fullständigt oansvarigt.

Stäng därför den dörr som öppnats på glänt för nya reaktorer. Fortsätt läsa

Det finns ingen ofarlig kärnkraft

SolmärkeVid centerstämman i Luleå 1973 hörde jag professor Hannes Alfvén tala om kärnkraften. Liksom de flesta som var på plats vid stämman kom jag till insikt om de stora risker kärnkraften innebär.

Efter stämman i Luleå startade några CUF:are, tillsammans med andra miljöaktivister, Aktion Stoppa Kärnkraften (ASK) som senare omvandlades och breddades till Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen. Därefter följde år av studier och opinionsarbete. Marscherna mot Barsebäck är fantastiska minnen. Kärnkraftsmotståndet växte till en bred folkrörelse med många kunniga medlemmar.

Efter kärnkraftshaveriet i Harrisburg 1979 gick plötsligt kärnkraftsförespråkarna i Socialdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet med på kravet på folkomröstning om kärnkraften som Folkkampanjen och Centerpartiet drivit. Engagemanget under folkomröstningskampanjen var enormt, men omröstningen manipulerades genom att förespråkarna delade upp sig i två linjer. Hursomhelst skulle kärnkraften avvecklas efter att först ha byggts ut.

Så inträffade Tjernobylkatastrofen 1986. Kärnkraftsmotståndet växte igen, men förespråkarna påstod att västvärldens reaktorer är mycket säkrare än de ryska och att det inte fanns några skäl till oro.

Nu vet vi bättre. I Japan hotar just nu minst tre reaktorer att haverera efter den stora jordbävningen och den efterföljande tsunamin. Vi vet inte vilka konsekvenserna blir, men kan konstatera att Japans kärnkraft inte heller är helt säker. Annars har det från kärnkraftindustrins sida hävdats att japanerna har en mycket hög säkerhetsnivå och inte minst har haft beredskap för stora jordbävningar. Fortsätt läsa

En ny Borten i Norges regering

BortenMoeNorge fick idag en ny olje- och energiminister. Ola Borten Moe från Sör-Tröndelag efterträdde Terje Riis-Johansen på denna oerhört viktiga post i oljelandet i väster.

Ola Borten Moe är känd som en profilerad politiker med kraft att förändra. Ibland har han varit i blåsväder men han har fått en allt starkare position inom såväl sitt eget parti, Senterpartiet, som i den norska rikspolitiken. Om ett par veckor utses han också till vice partiordförande i Senterpartiet vid partiets landsmöte på Hell i Stjördal. Mycket tyder på att Ola Borten Moe kommer att bli en central person i norsk politik de kommande åren.

Ola Borten Moes morfar var Per Borten, statsminister 1965-71, och en av Norges viktigaste politiker under efterkrigstiden. En viktig uppgift som olje- och energiminister för Ola Borten Moe blir att lösa kraftkrisen i Mittnorge. Fylkesordföranden i Sör-Tröndelag Tore O Sandvik har stora förhoppningar på Ola Borten Moe. Hur kraftkrisen i Mitt-Norge löses kan få betydelse även för oss i Jämtlands län.

Jag vill önska Ola all framgång. Tröndelag har nu två senterministrar i Jens Stoltenbergs regering. Förutom Ola Borten Moe fortsätter Lars Peder Brekk från Nord-Tröndelag som lantbruks- och matminister. Om ett par veckor efterträder dock Borten Moe Brekk som vice partiordförande.

Bilden: Jens Stoltenberg presenterar sin nye olje- och energiminister Ola Borten Moe utanför kungliga slottet i Oslo. Nyckeln till departementet överlämnades efter att skidstafetten i VM var över. I Norge överskuggar skidfesten det mesta just nu. (Ur Adresseavisen)

Det fascinerande vattnet

Skogensvatten2Mitt uppdrag som nationell vattensamordnare är intressant och stimulerande. På uppdrag av miljödepartementet följer jag arbetet med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten för att underlätta dialog mellan olika intressen.

Att vårda vattnet, vårt viktigaste livsmedel och grunden för allt liv, är avgörande för vår framtid. Mycket tyder på att vattenbrist hotar på många håll i världen framöver. I det perspektivet har Sverige, med våra unikt stora vattenresurser, ett stort ansvar.

Häromdagen fick jag boken Skogens vatten i min hand. En vacker, men framför allt innehållsrik och lättillgänglig bok med med fantastiska illustrationer. Boken är skriven av tre kunniga personer, biologerna Stefan Bleckert och Erik Degerman, tillsammans med zoologen Lennart Henrikson på uppdrag av skogsägarrörelsen.

Även om boken i första hand riktar sig till skogsägare – inte minst med råd om hur man kan restaurera påverkade vatten i skogen – är den en guldgruva för alla vattenintresserade – och det är vi ju förhoppningsvis alla.

Det finns många intressanta fakta i Skogens vatten. Ett tänkvärt exempel är att det buteljerade vatten många köper kostar ungefär 1000 gånger mer än det kommunala kranvattnet. Oftast är detta vatten (minst) lika bra. Detta faktum visar samtidigt hur viktigt det är att vi vårdar vattnet så att vi även i framtiden har ett utmärkt dricksvatten i kranarna. Parasitutbrott, som det i Östersund, måste undvikas genom bra rening. Men det är framför allt vattnet i de 20 procent av landets yta som täcks av sjöar, vattendrag och våtmarker, liksom grundvattnet, som det är vårt ansvar att hålla rent även för framtida generationer.

Skogens vatten är viktigt. En stor del av Sverige är täckt av skog och vattnet därifrån flyter så småningom ut i sjöar, vattendrag och havet. Därför känns det bra att skogsägarrörelsen tar vattenvården på allvar och ger ut böcker av det här slaget.

Bilden: Utsikt genom fönstret från Åflo kvarn, Krokoms kommun, Jämtland – omslagsbild på Skogens vatten.

Pålitlig biokraft i vinterkylan

Kärnkraften har problem när elproduktionen behövs som mest. Däremot är biokraften pålitlig även när kylan slår till. Slutsatsen är att vi ska satsa på att utveckla den hållbara, gröna energin – och successivt fasa ut fossilenergi och kärnkraft. Så här skriver Svebio idag:

Kärnkraftverk står stilla – men biokraften fungerar i kylan

Sveriges 150 biokraftanläggningar producerar pålitligt el i vinterkylan. Medan andra kraftverk står stilla går kraftvärmeverken och mottrycksanläggningarna i industrin för fullt och producerar miljövänlig och förnybar biokraft.

Biokraften ger idag 12 TWh el om året, fyra gånger så mycket som vindkraften och el motsvarande tre kärnkraftsreaktorer av Barsebäckstorlek. Det är nära nog en fördubbling under de senaste åtta åren.

– Biokraften är en trygg och säker energikälla när det är kallt i Sverige, konstaterar Gustav Melin, vd i Svebio.

– Biokraftverken ger som mest under vintermånaderna. Produktionen är kontinuerlig, till skillnad från vindkraften, som bara producerar när det blåser, eller kärnkraften, som utan förvarning kan behöva stängas av säkerhetsskäl eller tekniska problem.

– Dessutom produceras biokraften nära användarna, vilket ger en säker försörjning med små distributionsförluster. Ett exempel är Stockholmsområdet, där det produceras omkring 1,5 TWh biokraft om året i tio anläggningar. Det motsvarar hushållsförbrukningen av el i Stockholms stad. I Stockholm finns varken kärnkraft, vattenkraft eller vindkraft.

Folkpartistiska kärnkraftsfantaster

Enligt riksdagsbeslutet från i juni ska samhället inte subventionera ny kärnkraft med en enda krona. Detta verkar Folkpartiet med Jan Björklund i spetsen snabbt ha glömt. Nu vill Björklund och ministerkollegan Tobias Krantz satsa offensivt på att utbilda kärnkraftstekniker och på forskning kring kärnkraften. Kärnkraften ska få ”en gräddfil i forskningen” meddelar de båda folkpartiministrarna. Det innebär förstås i praktiken att staten ska satsa en massa resurser för att underlätta för nya reaktorer, tvärtemot beslutet om att inga subventioner ska utgå…