Kategoriarkiv: Jordbruk, jakt och fiske

Nytändning på landsbygden!

Publicerat av
Svara

I över 20 år har Husdjursdagen i Alsen genomförts. Här kan bönder, företag knutna till modernäringen och den intresserade allmänheten träffas, utbyta åsikter, köpa lokalt producerade varor och, inte minst, träffa husdjur av många slag. Husdjursdagen har blivit en uppskattad årlig aktivitet långt utanför Alsenbygden.

Årets upplaga av Husdjursdagen genomfördes den 6 augusti. Jag tog en tur till Alsen som så många gånger förr – och blev imponerad. Massor av besökare och god stämning. Vädret medverkade förstås till att dagen blev synnerligen lyckad.

Bild: Mycket folk på sluttningen ned mot Alsensjöns strand.

Husdjursdagen i Alsen är något alldeles särskilt. En dag då bygden lever upp och många människor samlas på den vackra sluttningen med åkrar ned mot Alsensjön. Bakom arrangemanget står LRF-avdelningarna i Alsen och Rödön.

Det är lätt att få en känsla av att det pågår en nytändning för landsbygden. Jag tror att den positiva känslan är verklig. Särskilt roligt är att många barnfamiljer är på plats och se hur glada barn i alla åldrar är att träffa kossor, hästar, getter, får, höns, ankor och alpackor. Närheten till djuren lyser upp sluttningen ned mot Alsensjön denna eftermiddag.

Bild: Gunnar Lögdberg och Andreas Axelsson från de arrangerande LRF-avdelningarna på Rödön och i Alsen kan känna sig glad över det stora intresset.

Sammantaget är intrycket att intresset för modernäringen och landsbygden växer. Ett tecken är också det ökande intresset för att jordbruksutbildningarna, inte minst i våra bygder. Förhoppningsvis leder detta till ökad produktion och en bättre självförsörjning av mat. I vår oroliga omvärld är detta en trygghet och nödvändighet.

Nytändningen för landsbygden är därför både viktig och lovande!

Ökad självförsörjning minskar sårbarheten

Publicerat av
Svara

LT 14/3 2022
Sverige ska kraftigt rusta upp det militära försvaret. Så snart som möjligt ska två procent av BNP avsättas för detta ändamål. Under intryck av Rysslands angreppskrig mot Ukraina råder brett stöd för att Sverige måste stärka sin försvarsförmåga. Några decennier av omfattande nedrustning är över. Vi lever i en ny tid.

Det militära försvaret är en del av totalförsvaret. Samhället måste fungera även om vi blir avstängda från omvärlden. Det gäller inte minst livsmedelsförsörjningen. Har vi inte mat är kanoner och stridsflygplan inte mycket värda. Sverige har sedan några år en livsmedelsstrategi, som syftar till ökad produktion, men den räcker inte på långa vägar i dagens läge. Fortsätt läsa →

En näring på blå åkrar

Publicerat av
Svara

Östersunds-Posten 24/10 2020

Länstidningen 22/10 2020

Bilden: Utredningen ”Det växande vattenbrukslandet” är fortfarande aktuell.
Ska mänskligheten fortsätta att äta fisk i samma utsträckning som idag måste vattenbruket, fiskodlingen, växa. FN:s livsmedelsorganisation FAO uppmanar också världens länder att skynda på utvecklingen. Vattenbruket är den gröna näring som expanderar snabbast globalt.

I Sverige är vattenbruket fortfarande en förhållandevis liten näring. Den ska dock inte underskattas. Enligt LRF är exempelvis värdet av matfiskproduktionen i Jämtland redan större än produktionen av nötkött. Endast mjölken har ett större produktionsvärde.

Utredningen ”Det växande vattenbrukslandet” (SOU 2009:26) visade att det finns en stor potential för odling av fisk i de näringsfattiga, reglerade vattnen i norra Sveriges inland. SLU i Umeå beräknade det som fullt möjligt att producera 50 000 ton odlad fisk i dessa vatten, i huvudsak röding och regnbåge. Även om mer än tio år har gått sedan utredningen presenterades ligger produktionen i landet fortfarande endast kring 12 000 ton per år. Detta trots att odling av fisk kan vara ett både hållbart och klimatsmart sätt att producera livsmedel. Fortsätt läsa →

Inrätta en viltmyndighet – gärna på Grönt Center!

Publicerat av
Svara

För fem år sedan – 2013 – föreslogViltmyndighetjag som regeringens särskilde utredare att en ny Viltmyndighet bör inrättas. (”Viltmyndigheten – jakt och viltförvaltning i en ny tid”, SOU 2913:71). Jag menade att en framgångsrik viltförvaltning behöver en nystart och att dessa frågor därför bör lyftas ut från Naturvårdsverket till en särskild myndighet.

Efter regeringsskiftet 2014 fortsatte vi i Jaktlagsutredningen vårt arbete med att gå igenom den föråldrade lagstiftningen. Vårt huvuduppdrag från dåvarande landsbygdsministern Eskil Erlandsson var att uppdatera lagstiftningen på jaktområdet. Den nuvarande lagstiftningen är ett lapptäcke som grundar sig på lagar från 1938 och 1987, kompletterade med diverse direktiv från EU så nog finns det behov av en modernisering. Sverige bör ha en modern lagstiftning som utgår ifrån att viltstammarna ska förvaltas på bästa sätt.

Jag blev därför förvånad när Erlandssons efterträdare Sven-Erik Bucht ett halvår efter regeringsskiftet meddelade att utredningen skulle ”upphöra”, det vill säga läggas ned. Motiveringen var att det fanns för många utredningar och att regeringen ”måste prioritera”. Mitt intryck är emellertid att orsaken främst låg i olika synsätt på jaktområdet mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Då var det enklast att lägga ned utredningen och slippa ett utredningsförslag att behandla.

Innan nedläggningen hann vi lägga fram två delbetänkanden, bland annat förslaget om en ny Viltmyndighet. Vår slutsats var att förvaltningen av de vilda djuren behöver en nystart och en kompetent myndighet som kan renodla verksamheten och arbeta flexibelt. I dag har vi mer vilt i Sverige än på århundraden och då är det viktigt att myndighetsutövningen anpassas till detta.

En riksdagsmajoritet instämmer också med utredningen om behovet av en ny Viltmyndighet. 2015 utfärdade riksdagen nämligen ett ”tillkännagivande” till regeringen om att en viltmyndighet bör inrättas. Regeringen har dock struntat i riksdagens uppfattning i den här frågan. En ny regering efter höstens val tar förhoppningsvis tag i frågan och agerar så snart som möjligt.Var en Viltmyndighet bäst lokaliseras kan självfallet diskuteras. I delbetänkandet pekade vi på Östersund som en lämplig ort för den nya myndigheten. Senare har Centerpartiet i Krokoms kommun lyft fram Grönt Center i Ås. Här håller ett centrum för de gröna näringarna på att byggas upp och den nya myndigheten bör även få i uppdrag att främja jakt som näring. Jaktturism är, liksom fisketurism, en grön framtidsnäring.

Nästa år, 2019, ska Naturvårdsverket enligt planerna flytta från Valhallavägen i Stockholm till Hammarby Sjöstad, också i huvudstaden. I samband med denna flytt vore det lämpligt att lyfta ut jakt- och viltförvaltning och bilda den nya Viltmyndigheten. Denna bör lokaliseras nära den verklighet där jakten bedrivs och viltet förvaltas – och då kan Grönt Center vara en utmärkt lokalisering.Handlingsförlamningen på området behöver brytas. Jag hoppas att en ny Viltmyndighet blir verklighet och att vi inom en inte alltför avlägsen framtid också får en modernisad lagstiftning på området anpassad till dagens situation.

Håkan Larsson, Rödön

Utredare Jaktlagsutredningen 2012-2015

ordförande Centerpartiet i Krokoms kommun

Fortsätt läsa →

Mannen som avgjorde folkomröstningen om EU

Publicerat av
Svara

Bild 1: Omslaget till den nyutkomna boken ”Spårbyten”.
Bild 2: Ledare ur ÖP från april 1994 om ett klart EU-nej från Jämtlandscenterns distriktsstämma (85 röster mot 9).

Bo Dockered är den kanske Skannad 4mest betydelsefulle bondeledaren Sverige har haft. Mycket tyder nämligen på att det var han som först fick den egna organisationen LRF, därefter Centerpartiet och till sist väljarna i folkomröstningen 1994 att säga ja till EU-medlemskap. Han var naturligtvis inte ensam om att ha haft en förmodligen avgörande betydelse, men utan hans agerande som ”Ja-lokomotiv” betvivlar jag att Sverige idag skulle vara medlem i Europeiska unionen.

Jag, som hade en annan uppfattning än LRF-ordföranden när EU-frågan blev aktuell, beklagar än idag att han var så framgångsrik på det här området. Mitt alternativ var ett starkt Norden som samarbetade med EU utan att underkasta sig Bryssels regelverk. Det tror jag att vi hade varit betjänta av på samma sätt som att vi ska vara glada över att ha kronan kvar efter folkets nej 2003.

När jag läser Bo Dockereds memoarbok ”Spårbyten”, skriven tillsammans med Pär Fornling och utgiven på Arena förlag, kommer jag ihåg EG/EU-debatten under första halvan av 1990-talet som vore den igår. Jag skrev många ledarartiklar i de här frågorna inför folkomröstningen på Östersunds-Postens ledarsida och kritiserade inte sällan bondeledaren Dockered. På ÖP:s ledarsida argumenterade vi konsekvent för ett nej till inträde i Brysselunionen. Fortsätt läsa →

”Världens bästa bönder” behöver bättre lönsamhet

Publicerat av
Svara

Bilden: Enigheten var Fores Boksläppöverraskande stor om vikten av att utveckla det svenska jordbruket när Helena Jonsson släppte sin nya bok. Från vänster: LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson, miljöprofessor Johan Rockström, LRF-ordföranden Helena Jonsson och moderatorn, Fores vd Mattias Goldmann.

Nyligen var jag med på avgående LRF-ordföranden Helena Jonssons boksläpp i den gröna tankesmedjan Fores lokaler i Stockholm. I Sverige ser inte ut som du tror (8tto förlag) ger hon sin syn på det svenska jordbrukets utmaningar och möjligheter.

Mest intressant denna dag var emellertid inte boken, i sig mycket läsvärd, utan diskussionen denna afton. Inbjudna recensenter var LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson och miljöprofessorn Johan Rockström. Det som framfördes förebådar förhoppningsvis en ny tid då Sveriges bönder får det stöd och det beröm de förtjänar. Jag blev positivt överraskad.

De tre var överens om böndernas nyckelroll om Sverige ska bli världens första fossilfria samhälle och visa vägen mot en hållbar framtid. En del ”miljövänner” framför annars en okunnig kritik om att bönderna skulle bedriva ett miljöskadligt ”industrijordbruk”. Miljöprofessor Rockström vet bättre och även om mer måste göras slog han fast:

Vi har världens bästa bönder, världens bästa djurhållning och det minsta antibiotikaanvändandet. Detta är något att vara stolt över – och då bör vi också föra en politik som ger jordbruket goda förutsättningar. Fortsätt läsa →

Beklagligt att Jaktlagsutredningen ”upphör”

Publicerat av
1

Här kan du läsa en längre kommentar från mig, publicerad i flera tidningar.

Idag har regeringen meddelat att Jaktlagsutredningen ”upphör”, dvs läggs ned. När det gäller utredningar har regeringen makt att göra som den vill, men jag beklagar beslutet. En delvis föråldrad lagstiftning gynnar knappast långsiktigt svensk jakt och viltförvaltning.

Att vi behöver en moderniserad lagstiftning på det här området har det hittills rått bred enighet om. Det var ju själva grunden för att Jaktlagsutredningen tillsattes. Jag blir därför förvånad när Svenska Jägareförbundet nu applåderar regeringsbeslutet och hävdar att gällande lagstiftning duger även framöver. Så har det inte låtit tidigare.

Jaktlagstiftningen är ett lapptäcke som grundar sig på lagar från 1938 och 1987. Till detta ska läggas de direktiv som tillkommit sedan inträdet i EU, vilka enligt utredningens direktiv skulle ha inordats i svensk lagstiftning. Eftersom vi har större viltstammar än tidigare finns det goda skäl för en uppdaterad lagstiftning som förvaltar viltet på bästa sätt.

Regeringen motiverar nedläggningsbeslutet med är att ”det totala antalet utredningar överstiger tillgängliga medel och bedömningen är att regeringen måste prioritera”. Samtidigt finns det emellertid resurser för att tillsätta ytterligare en vargutredning, en ”permanent vargkommitté”, vilket redan har fått kritik från flera håll. Så nog handlar det om prioritering.

I och med nedläggningen av Jaktlagsutredningen finns inga förutsättningar för att en moderniserad jakt- och viltförvaltningslag ska finnas på plats under innevarande mandatperiod. Däremot kan utredningens båda delbetänkanden – om myndighetsansvaret , Viltmyndigheten – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71), och utfordring, Vildsvin och viltskador – om utfordring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt (SOU 2014:54), – förhoppningsvis resultera i konkreta resultat under de närmaste åren.

Från utredningens sida har vi varit inställda på att fullfölja vårt uppdrag. Regeringen har emellertid beslutat annorlunda. Detta innebär att en modern svensk jakt- och viltlagstiftning skjuts på obestämd framtid, vilket jag menar att det finns skäl att beklaga.

Håkan Larsson

Särskild utredare/Jaktlagsutredningen

 

 

 

Oro och spänning inför framtiden

Publicerat av
Svara

Stefan Löfvén regering har börjat Buchtsitt arbete. Utmaningen framför andra för den nya ministären de närmaste veckorna blir att förankra en budget som klarar riksdagsbehandlingen. Det blir inte lätt och det är inte säkert att man lyckas.

Frågan är om s-mp-regeringen är kapabel att föra en politik som ger hela landet förutsättningar att leva och utvecklas. Jag hoppas på det bästa för landets skull. På detta område finns emellertid flera orostecken, även om jag inte vill gå så långt som Annie Lööf som betecknar vad som hittills presenterats som en ”krigsförklaring mot landsbygden”. Det handlar exempelvis om idén om en kilometerskatt/vägslitageavgift, vilket riskerar att slå mot landsbygden med långa avstånd, särskilt i norr. Att regeringen dessutom idag har beslutat att börja avveckla de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga kan också få allvarliga regionala konsekvenser. Fler unga riskerar att bli arbetslösa eller att tvingas lämna sin hembygd i jakt på jobb.

Allvarligt är också att Landsbygdsdepartementet kommer att avvecklas från årsskiftet och de frågor som hanteras där inordnas i Näringsdepartementet. Risken är att landsbygdsperspektivet försvinner bland alla andra frågor som behandlas i detta mastodontdepartement.

Jag är emellertid glad över att Sven-Erik Bucht (bilden) har fått uppdraget som landsbygdsminister, även om jag anser att han, som Eskil Erlandsson fick, borde få leda ett eget departement. Sven-Erik, som i början av 2000-talet var kraftfullt kommunalråd i Haparanda, har en god bild av landsbygdens/glesbygdens villkor och förutsättningar. Han är mest känd för att ha fått IKEA att lokalisera ett varuhus till gränsstaden. Själv träffade jag Sven-Erik Bucht flera gånger i samband med att jag för några år sedan var med och förhandlade med Finland om Gränsälvsöverenskommelsen (Torneälven). Fortsätt läsa →

Debatten om jakt och viltförvaltning i gång

Publicerat av
Svara

Skärmavbild 2013-10-03 kl. 21.36.09

Så har jag då – tillsammans med sekreterarna Nina och Jens – överlämnat Jaktlagsutredningens första delbetänkande till landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Uppdraget var att utvärdera myndighetsansvaret när det gäller jakt och viltförvaltning. Resultatet är betänkandet Viltmyndigheten – jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71).

Det känns bra att vi har kommit så här långt i vårt arbete. Glädjande är också att betänkandet redan har lett till debatt. Oberoende av vad våra utredningsansträngningar leder tror jag att vi har startat en viktig och nyttig diskussion. I en tid då vi har större viltstammar än på mycket länge behöver vi en nystart och kraftsamling på detta område. I utredningen tror vi att detta bäst åstadkoms med en ny myndighet – Viltmyndigheten – som kan koncentrera sitt arbete på jakt och förvaltning av de vilda djuren.

På regeringens hemsida kan du ta del av presentationen av delbetänkandet.
Fortsätt läsa →

Forbönderna visar vägen mot framtiden

Publicerat av
1

Forbönder

Den här krönikan är publicerad i the Business Magazine Scandinavia, www.thebm.se. Läs gärna detta intressanta magasin, som också finns i tryckt form.

Bilden visar jämtländska forbönder på väg till marknaden någon gång på 1700-talet.

I februari 1683 färdades 1 176 slädar över fjällen från Jämtland till marknaden i Levanger i Tröndelag. Den urgamla forbondehandeln var mycket omfattande vid denna tid och bönderna fortsatte att utveckla handeln över gränsen i ytterligare ungefär 200 år. Tusentals jämtar besökte under seklernas lopp varje år marknaderna i Levanger och Trondheim – och en hel del trönder kom till Gregoriemarknaden på Frösön.

Att Jämtland och Härjedalen genom Brömsebrofreden 1645 blev svenskt territorium innebar inte att handeln stoppades av den nya riksgränsen – även om centralmakten i Stockholm, liksom borgerskapet i de norrländska kuststäderna, ibland gjorde idoga försök i den vägen. Jämtlandsbönderna var lika mycket affärsmän som jordbrukare och det fortsatte de med. Enligt författaren Carl-Göran Ekerwald kan varannan arbetsför vuxen jämte ha befunnit sig i Levanger, när det var marknad. Levanger sågs som Jämtlands hamn ut i världen. Under tiden höll bondhustrurna ställningarna hemma på gårdarna, vilket gav ”jamtstorschan”, de jämtländska kvinnorna, en starkare ställning än på andra håll. Fortsätt läsa →