Väljarna bör fundera över energiframtiden

Östersunds-Posten
Länstidningen
För sex år sedan – 2016 – slöts en energiöverenskommelse för att ge Sverige en långsiktig energipolitik. Bakom överenskommelsen stod Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Som i alla breda uppgörelser handlade det om att ge och ta, om att kompromissa. Den goda tanken var att ge långsiktighet och stabilitet.

Två partier orkade inte stå fast vid överenskommelsen. M och Kd hoppade av efter ett par år och inledde den ensidiga kampanj för kärnkraft som fortfarande pågår. Energiöverenskommelsen innehöll en öppning för att bygga nya reaktorer, men ingen aktör har sett någon lönsamhet i att bygga ny kärnkraft. Därför ser man nu det märkliga inträffa att annars marknadsorienterade partier som L, KD och M vill ta skattepengar och ge 400 miljarder kronor i statliga kreditsubventioner för att locka aktörer på energimarknaden.

Visst står vi inför stora utmaningar för framtiden. Men den som lyssnar till den pågående kärnkraftshysterin kan ha svårt att tro att Sverige har gått om kärnkraftslandet framför andra, Frankrike, och nu är Europas största elexportör. Fortsätt läsa

Nu finns möjligheterna att utveckla samarbetet över gränsen!

Östersunds-Posten

Länstidningen
Jämtlands tidning
Sedan historiens gryning har kontakterna mellan Jämtland Härjedalen och Trøndelag varit omfattande. Det är ingen tillfällighet att Olav Haraldsson (St Olav) och jämten Arnljot Gelline båda föll i slaget vid Stiklestad den 29 juli år 1030. Kontakterna över gränsen, inte minst genom forbondehandeln, har varit omfattande genom århundradena. I grunden handlar det om att vi lever i en gemensam region, Nordens Gröna Bälte.

Nationsgränsen har dock ofta hindrat eller försvårat samarbetet. Senast när olika strategier under pandemin stängde gränsen. Nu finns emellertid bättre möjligheter att utveckla och fördjupa samarbetet över gränsen. Särskilt som en gemensam gränskommitté, Fellesrådet, har inrättats. Bakom Fellesrådet står Region Jämtland Härjedalen, Trøndelags fylkeskommune och det gemensamma bolaget Naboer.

Genom Sveriges (och Finlands) ansökan om Natomedlemskap skapas nya förutsättningar för ett nära samarbete när det gäller försvar och säkerhet. Det kan få betydelse även när det exempelvis gäller förbättrade kommunikationer över gränsen. Redan nu ser vi stora möjligheter när Meråkerbanen är rustad och elektrifierad om ett par år. Snabbare, bekväma tågförbindelser mellan Östersund och Trondheim får stor betydelse. Dessutom kan gods föras över från väg till järnväg. Fortsätt läsa

(C)eniornätverket: Ålder är bara en siffra!

LT 5 augusti
ÖP 10 augusti

Antalet seniorer blir allt fler. Idag finns ungefär 2,5 miljoner svenskar som är 65 år eller äldre. I Jämtlands län är vi seniorer närmare en fjärdedel av befolkningen, 30 000 kvinnor och män. Våra röster är naturligtvis viktiga när vi i september väljer företrädare för de kommande fyra åren.

Att medelåldern ökar är positivt. Ändå finns tendenser till åldersdiskriminering, ålderism, som måste motverkas. Inom Centerpartiets seniornätverk arbetar vi för att seniorernas erfarenheter och kunskap ska tas till vara på bästa sätt och att de äldres intressen ska väga lika tungt som den övriga befolkningens i det politiska beslutsfattandet. Ålder är i grunden bara en siffra!

Genom att bygga broar mellan generationerna kan vi skapa trygghet och framtidstro. Vi behöver varandra. Inte minst viktigt är att det även finns äldre förtroendevalda i de politiska församlingarna.

Många seniorer är pigga och vill arbeta vidare även efter att pensionsåldern har inträtt. Deras kunskap och kompetens ska tas till vara för samhällets bästa. Att inte göra detta är direkt samhällsskadligt. Därför vill vi se lägre arbetsgivaravgifter för äldre. Fortsätt läsa

Ett slag i luften

LT 4 augusti

ÖP 5 augusti
Nyligen KU-anmälde Kristdemokraterna genom sin energipolitiska talesperson Camilla Brodin energiminister Khashayar Farmanbar för att han i Aktuellt hade sagt att hushållen i Sverige betalar en fjärdedel av elpriset jämfört med vad fransmännen gör.

Visst kan man påstå att Farmanbar var slarvig med sitt uttalande. Vad han uttalade sig om var elspotpriset, vilket inte är det samma som vad hushållen betalar. Den franska energipolitiken är nämligen närmast planekonomisk med den statliga energijätten EDF som huvudaktör. Regeringen använder EDF som redskap för att ge hushållen ett fast, lägre elpris än marknadspriset. Det är förstås bra för hushållen, men kostnaderna måste ändå betalas. (EDF ägs till 84 procent av franska staten, men ska enligt de senaste planerna bli helstatligt.)

Bild: En tabell som säger allt. Frankrike har de högsta elpriserna i Europa för närvarande.

Faktum är att elspotpriset i Frankrike sedan länge är högre än hos oss. Under senare tid har det ofta legat kring fyra gånger högre, som Farmanbar hävdade, än i södra Sverige. (Jämfört med norra Sverige handlar det om 20 – 30 gånger högre.)

Kristdemokraterna och övriga kärnkraftsentusiaster på högerkanten vill förstås inte kritisera Frankrike, vars energiproduktion till närmare 70 procent bygger på kärnkraft. Fransk kärnkraft har nämligen stora problem. Av Frankrikes 56 kärnreaktorer är det nästan 30 som under senare tid inte har producerat någon el. Många av de franska reaktorerna är gamla och behöver ofta repareras. En del står stilla på grund av inplanerade servicestopp och andra måste stoppas med akuta problem. Reparationerna tar inte sällan lång tid. Fortsätt läsa

Landets bästa före politiskt spel

Dan Olofsson besvarade mitt tidigare inlägg i ÖP – och jag skrev förstås en replik.
Östersunds-Posten 22 juni

Tyvärr hemfaller Dan Olofsson (ÖP 14/6) till just det politiska spel jag kritiserade i mitt inlägg (ÖP 8/6). När Centerpartiet har åstadkommit konkreta resultat i förhandlingar med regeringen, exempelvis när det gäller pensionerna och strandskyddet, avfärdas detta med att C har ”blivit ett stödparti till S”.

När det gäller pensionerna går partierna till höger så långt att de försöker hindra att den kompromiss Centerpartiet förhandlat fram ens ska få läggas fram för riksdagen. Som den liberale ledarskribenten Lars Ströman i Nerikes Allehanda konstaterar:

Alla partier tycks vara överens om att höja pensionerna. Då borde reaktionen vara: okej, låt oss komma överens. Men i stället blir det en politisk cirkus. 

När det gäller strandskyddet lyckades Centerpartiet uppnå viktiga framsteg i förhandlingar med regeringen. Överenskommelsen innebar att det skulle bli lättare att bygga strandnära på landsbygden och i små tätorter. Det lokala inflytandet skulle öka och i praktiken skulle det bli möjligt att bygga nära vatten där det idag råder strandskydd med 100 meter. Dessutom var man överens om att se över hur de areella näringarna ska få bättre villkor när det gäller strandskyddets utformning. Fortsätt läsa

Lägg av med det politiska spelet!

Östersunds-Posten
Länstidningen
Skånska Dagbladet
Nord-Sverige
Om tre månader är det val i Sverige. Väljarna får då möjlighet att välja sina företrädare till riksdag, region och kommun. Fria val är demokratins kärna.

I detta läge borde det vara viktigt för de politiska partierna att med all kraft föra ut sin egen politik, presentera de egna förslagen för de som ska rösta i september. I stället hemfaller flera partier åt ett politiskt spel som går ut på att tala illa om, misskreditera, andra politiska partier. Detta dessutom i ett för landet allvarligt och känsligt läge då krig pågår i Europa och då Sverige, tillsammans med Finland, har ansökt om medlemskap i Nato.

För mig är det politiska spel som pågår ovärdigt vår demokrati. Om man verkligen vill ta ansvar för vårt land bör man inte försöka ställa till ytterligare en regeringskris några månader före ett val. Men det är just vad som pågår.
Fortsätt läsa

Dags för Norden!

Östersunds-Posten
Länstidningen
Dala-Demokraten
Jämtlands Tidning
Skaraborgsbygden

Nord-Sverige

Vi är många som har varit motståndare eller tveksamma till en svensk Natoanslutning. Denna vår har världen emellertid förändrats. Efter Putins angrepp mot Ukraina 24 februari är den säkerhetspolitiska situationen annorlunda. Detta har lett till att Sverige, tillsammans med Finland, har lämnat in ansökan om medlemskap – och detta med stöd även av en bred riksdagsmajoritet och en folklig opinion.

Förhoppningsvis kommer vår säkerhet att öka med ett Natointräde. Det är ju syftet. Hur det blir i verkligheten återstår att se.

Sveriges och Finlands inträde i Nato innebär att Norden i sin helhet kommer att stå på samma säkerhetspolitiska grund för första gången sedan Kalmarunionens tid för sex hundra år sedan. Det ger möjligheter som det gäller att ta till vara.

Bild: Kanske äntligen dags för ett nära nordiskt samarbete? Bilden från Skandinavismens tid i mitten av 1800-talet.

Samma dag, 16 maj, som det formella beslutet omNatoansökan fattades i Stockholm och Helsingfors förklarade Danmark, Norge och Island att de kommer att bistå Sverige och Finland om våra länder utsätts för en rysk attack. Vi kommer att ”göra allt vi kan för att hjälpa de två länderna”, sa den danska statsministern Mette Fredriksen och underströk att löftet gäller ”från idag”. Fortsätt läsa

En historisk dag: Natoansökan öppnar för nordiskt försvarsförbund

16 maj 2022 kan bli en märkesdag i svensk historia. En dag då Sveriges regering – med starkt stöd i riksdagen – beslutade att överge alliansfriheten för en ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Men också en dag då ett ”nordiskt försvarsförbund” blev verklighet.
—-
Den formella medlemsansökan till Nato kommer att överlämnas av Sveriges och Finlands Natoambassadörer i morgon tisdag eller på onsdag till generalsekreteraren Jens Stoltenberg. Sedan återstår en rad steg – bland annat ska alla dagens 30 Natoländer – godkänna ansökningarna. Måhända kan det bli problem eftersom Turkiets president Erdogan vill ställa villkor för att godkänna ansökningarna.

Jag ska villigt erkänna att jag fortfarande är tveksam till om ett medlemskap i Nato är bra för vårt land. I över 200 år har alliansfriheten tjänat oss väl och lyckats hålla oss utanför krig. Samtidigt har Rysslands överfall på Ukraina förändrat omvärlden och Finland dragit slutsatsen att det är läge att söka inträde i Nato för att minska hotet från grannen i öster. I detta läge måste även Sverige inse att världen har förändrats. Att samordna agerandet med Finland är viktigt av säkerhetsskäl. Vårt land skulle utanför Nato bli en alliansfri ö, omgiven av Natoländer – och ett Ryssland på ett par platser vid Östersjön. Fortsätt läsa

Samma försvars- och säkerhetspolitik stärker Norden

Vi lever i en historisk tid. Genom sitt angreppskrig mot Ukraina har Rysslands president Putin medverkat till att Finland och Sverige inom några dagar kommer att ansöka om medlemskap i Nato. Krig kan få motsatt effekt mot vad det syftade till – och så är det i det här fallet.

Jag har länge varit motståndare till ett svenskt Natointräde (alliansfriheten har tjänat oss väl i över 200 år), men när omvärlden förändras måste man kunna byta åsikt. Det är vad som sker, men jag kan erkänna att jag känner osäkerhet och oro.

Bilden: Kalmarunionen, som bildades 1397, omfattade hela Norden, Kanske, ja förhoppningsvis, är det nu, 2022, dags för en ny nordisk union?

Förhoppningen är förstås att medlemskapet i Nato ska stärka vår säkerhet, men sanningen är att ingen vet.

Visst finns fördelar. Efter att även Finland och Sverige har blivit medlemmar i Nato kan de nordiska länderna samarbeta i försvars- och säkerhetsfrågor från samma utgångspunkt. Faktum är att Norden inte har haft en gemensam plattform när det gäller försvaret sedan Kalmarunionen mellan 1397 och 1521. Det ger utan tvekan möjligheter. Fortsätt läsa

Även Sverige skulle må väl av en majoritetsregering

Sverige har under senare decennier ofta haft minoritetsregeringar. Inför valen ägnar partierna en hel del kraft åt att misskreditera sina motståndare i stället för att föra fram sin egen politik. Tidvis har vi haft en mer eller mindre cementad blockpolitik, som på ett onaturligt sätt delar upp befolkningen. Redan innan väljarna har sagt sitt ska man tala om vem man vill ha som statsminister och regeringsbildare.

Jag är ganska trött på detta politiska spel. Även inför årets val i september är flera partier i den begynnande valrörelsen inne på att mer tala illa om andra än presentera egna förslag. Omvärldsläget med Putins anfallskrig mot Ukraina gör dock att man på goda grunder har lugnat ned sig en del.

Bilden: Finlands regeringar sedan millennieskiftet 2000. (Klicka så blir den större.)

Centerpartiet avviker genom att gå ut till väljarna med sin decentralistiska mittenpolitik utan att på förhand deklarera vilken statsminister man vill se. Jag tycker att detta är bra. Det är utifrån sin självständiga mittenposition Bondeförbundet/Centerpartiet främst har kunnat påverka samhällsutvecklingen under de senaste 100 åren. Men man får räkna med attacker och misstänkliggöranden, främst från partierna till höger. Fortsätt läsa