Centerhistoria 27: Internationellt nätverk för gröna centerpartier

I samband med murens fall 1989 var vi flera centerpartister som aktivt arbetade för att bygga relationer till de nya gröna centerpartier som växte fram i Central- och Östeuropa. Själv hade jag omfattande kontakter med det återupprättade PSL i Polen, världens äldsta centerparti.

Med Pär Granstedt som drivande kraft byggdes nätverket International Network of Centre Parties (INC) upp. Nätverket hade stor betydelse under 1990-talet, men efter sekelskiftet somnade samarbetet successivt in. Partierna valde att lägga kraften på samarbete inom andra internationaler, främst den liberala och kristdemokratiska. Själv anser jag emellertid att det är dags att återuppväcka samarbetet mellan de centergröna, decentralistiska partierna. Vem tar initiativet?

Bilden: Jaroslaw Kalinowski, partiledare för PSL kring sekelskiftet 2000 och pådrivare för att återupprätta Gröna internationalen. Han var en av huvudtalarna vid centerstämman i Skövde 2000 och är idag Europaparlamentariker. Texten bygger på ett kapitel i Kjell Dahles och min bok Annerledes-Europa.

Efter murens fall 1989 ökade den politiska mångfalden snabbt i de nya demokratierna i Central- och Östeuropa – och därmed även engagemanget för utvecklingen där från västliga politiker. Önskan om att ge starthjälp till de nya demokratierna gick hand i hand med önskan om att sprida egna politiska tankar och ge sina respektive partier en bredare internationell plattform.

Centerpartiet i Sverige såg tidigt de nya möjligheterna. Kontakt togs med personer och partier i Central- och Östeuropa som såg centerpartierna i Norden som sina ideologiska släktingar. Ofta var de efterföljare till mellankrigstidens gröna centerpartier. Snart uppstod ett nätverk med partier, såväl med som utan agrar bakgrund.

Initiativ från Centerpartiet

Att initiativet togs från svensk sida var ingen tillfällighet. I partiprogrammet från 1990 betonade Centerpartiet sitt släktskap med politiska rörelser såväl i som utanför Norden. Den svenska centerrörelsen hade vid den här tiden redan en internationell sekreterare på heltid. Med ungdomsförbundet CUF i spetsen hade man länge engagerat sig starkt i internationellt samarbete. Under 1980-talet hade ungdomsförbundet exempelvis ett mycket omfattande samarbete med polska landsbygdsungdomsförbundet ZMW. Partiet agerade nu medvetet för att bygga upp kontakter med närbesläktade rörelser i det färska partisystemet inom de nya demokratierna i östra Europa.

Motor i arbetet var Centerpartiets talesman i utrikespolitiska frågor Pär Granstedt. Förutom att han hade partiets stöd hade han ett eget värdefullt kontaktnät. Under lång tid hade Granstedt haft en viktig roll i kontakterna med det officiella Östeuropa, inklusive de agrarpartier som nu lösgjorde sig från ett långvarigt och påtvunget samarbete med kommunisterna. Dessutom hade Granstedt erfarenhet av många års interparlamentariskt samarbete med politiker i väst.

Motivet var i hög grad att bygga en bredare internationell plattform än det nordiska centerpartisamarbetet. Målsättningen var att skapa en slagkraftig europeisk gruppering, bestående av partier som delade Centerpartiets värdegrund. Även om försvar för familjejordbruket blev en viktig del av den politiska plattformen var det inte bara partier med agrara rötter som kontakter byggdes med. Vad man såg som vänsterliberala/socialliberala partier, som eftersträvade decentralisering, miljöansvar och generella välfärdssystem, kom att utgöra kärnan i samarbetet.

Särskilt nära kontakter byggdes upp med grannarna i Baltikum och Polen. Det återuppståndna PSL i Polen hade, tack vare det officiella bondepartiet ZSL under kommunisttiden, en slagkraftig organisation med flera hundra tusen medlemmar redan från start. Behovet av västligt stöd för att bygga organisationen var därför inte så stort i Polen. Situationen i Baltikum var en helt annan. Där behövdes såväl goda råd för organisationsbygget som ideologiska inspel.

Grundades i Stockholm 1991

Vid en konferens i mars 1991 – halvannat år efter murens fall – grundades International Network of Centre Partier (INC). Det skedde i Stockholm med Centerpartiet som värd. Bland deltagarna fanns företrädare för en rad återuppståndna medlemspartier i mellankrigstidens gröna international.

”Kraftig decentralisering av makt och ekonomiska resurser” var en huvudpunkt i det politiska manifest som antogs av INC:s grundarpartier vid Stockholmskonferensen. Manifestet underströk vidare vikten av att ”naturens lagar får sätta gränserna för ekonomiska aktiviteter som en förutsättning för en bärkraftig utveckling”. En annan central punkt i manifestet var att ett väl fungerande välfärdssystem skulle byggas. Betydelsen av internationellt samarbete understryks också, samtidigt som man markerade vikten av varje folks rätt till självbestämmande. I linje med mellankrigstidens agrardemokratiska tradition underströks dessutom vikten av hänsyn till nationella minoriteter.

I manifestet markerade partierna att marknadsekonomi var grundläggande, men att marknadsekonomin behöver samhällsstyrning. ”Social välfärd, rätten till arbete och inkomst, deltagande och personlig frihet måste vara viktigare än kalla produktionskurvor och tillväxtprocent”, hette det bland annat. Familjejordbruket betecknades som grunden för en levande landsbygd.

Brett samarbete

I INC-samarbetet deltog, förutom de nordiska centerpartierna, agrar- och centerpartier från Polen (PSL), Bulgarien (flera fraktioner med rötterna i Agrarförbundet), Estland (Centerpartiet och Landsbygdscenterpartiet), Ungern (Småbrukarpartiet och Demokratiskt forum), Rumänien, Lettland och Litauen. Nationalistpartiet SNP i Skottland deltog också i nätverket. Även en rad andra partier, av olika storlek och betydelse, fanns på olika sätt med. Från Norden deltog, förutom centerpartierna, danska Radikale Venstre. I en sammanställning från INC 1999 fanns 17 europeiska och fyra afrikanska partier med i nätverket.

Vid ett möte i Estland i april 1992 krävde INC att en europeisk miljöfond skulle inrättas, dit varje land skulle bidra med minst 0,1 procent av BNP. Fonden skulle bidra till miljöinvesteringar där de gjorde störst nytta för den alleuropeiska miljön, nämligen i öst.

Under 1990-talet arrangerade INC två internationella konferenser varje år. Även om synen på EU varierade var de politiska motsättningarna mellan partierna i nätverket inte något nämnvärt problem. Svårare var att enas i synen på andra partigrupperingar. Motsättningen var särskilt stor mellan svenskar och finländare å ena sidan och polackerna å den andra. Medan centerpartierna i Sverige och Finland ansåg sig stå närmare liberalerna uppfattade polska PSL liberalerna som sina huvudmotståndare i landsbygdspoltiken och föredrog kristdemokraterna.

En vändpunkt inom INC inträffade då PSL valde att knyta sig närmare den kristdemokratiska internationalen. Från PSL:s sida underströks att detta inte innebar något brott med INC och att det inte var något nytt att partier inom nätverket samtidigt hade kontakter med andra internationaler. Centerpartiet i Finland hade exempelvis redan 1983 anslutit sig till den liberala internationalen. Problemet var emellertid att ledande centerpolitiker i Finland och Sverige drog slutsatsen att man inte kunde räkna med polsk draghjälp för att bilda en centergrupp i Europaparlamentet efter en förväntad EU-utvidgning österut. Detta var emellertid en förhastad slutsats.

PSL tar initiativ

En ny vändpunkt i INC-samarbetet kom 1999, då polackerna tog ett nytt initiativ. Vid en INC-konferens i Warszawa föreslog PSL ett fastare samarbete mellan gröna centerpartier och agrarpartier i Europa, i praktiken en centergrön international. Förebilden var Gröna internationalen från mellankrigstiden. Vid konferensen i den polska huvudstaden deltog tolv partier, åtta från Central- och Östeuropa, tillsammans med fyra från Norden. Vid detta möte var oenigheten stor när det gäller förhållandet till EU, medan man var överens om synen på WTO.

Vid ett utvidgat partisekreterarmöte i Stockholm i december 1999 konkretiserade PSL sitt initiativ ytterligare. Polackerna föreslog att INC skulle förstärkas och erbjöd plats för ett kontor i vad man kallade Europas hjärta, det vill säga Warszawa. Partiet var också berett att finansiera en generalsekreterare och annan personal. Med över 200 000 medlemmar var PSL, förutom att partiet är världens äldsta gröna centerparti, även det största partiet i samarbetet. PSL underströk att Europas agrar- och centerpartier tillsammans kunde bli ett alternativ till såväl den kristdemokratiska som liberala internationalen.

I februari 2000 ställde sig Senterpartiet i Norge positivt till PSL:s initiativ. Systerpartierna i Sverige och Finland var emellertid mer tveksamma. Genom sina EU-kontakter hade dessa partiers ledningar orienterat sig mot den liberala internationalen och deras företrädare i Europaparlamentet ingick redan i den liberala partigruppen. Det är i detta ljus INC:s försvagning kring sekelskiftet ska ses. PSL:s partiordförande Jaroslaw Kalinowski var emellertid en huvudtalarna vid centerstämman i Skövde år 2000 – och inom den svenska centerrörelsen fanns aktiva krafter som vill fortsätta och utveckla det gröna centersamarbetet.

Centergrönt samarbete behövs även idag

Till en början underströk Centerpartiet, som tagit initiativet till nätverket, att samarbetet inom INC skulle fortsätta vid sidan av det ökande engagemanget inom liberala internationalen. I praktiken somnade emellertid INC-samarbetet snart in. Något beslut om att upplösa samarbetet har emellertid aldrig tagit.

Eftersom det även idag 2012 finns ett stort behov för ett närmare samarbete mellan de gröna, decentralistiska partierna, med agrardemokratiska rötter, finns det all anledning att stärka och utveckla samarbetet. Det gäller självfallet de nordiska centerpartierna, men även övriga gröna centerpartier runt om i Europa, med polska PSL i spetsen. Dags för initiativ!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.