Kära svenskar, kära jämtar och kära Krokomsbor!
Idag firar vi vårt land, våra bygder och oss själva. Vi som vuxit upp här och vi som har kommit hit. Nationaldagen är allas vår gemensamma dag. Den dag då vi också firar vårt samhälle och de grundläggande värden det vilar på; demokrati, yttrandefrihet, allas lika värde och rättvisa.

Idag är det på dagen 500 år sedan Gustav Vasa – eller Gøsste Erichson som han kallades då – valdes till Sveriges kung vid ett möte i Strängnäs. Denna dag brukar också ses som slutet på den nordiska unionen, Kalmarunionen. Det dröjde därefter 122 år innan Jämtland och Krokom – 1645 – blev en del av den nationalstat som Gustav Vasa lade grunden till. (Jämtland och Krokom har varit en del av Sverige i 378 år)

Jag kan inte låta bli att fundera över vad som hade hänt om Kristian II ”Tyrann” inte hade ställt till med Stockholms blodbad 1520. Kanske hade de nordiska folken försonats, Kalmarunionen levt vidare och vi idag levt i ett enat Norden. Ingen vet förstås, men det var blodbadet som var bakgrunden till Gustaf Vasas och svenskarnas högst befogade uppror mot den danska övermakten.

Steg mot det moderna Sverige
Det svenska samhället har hursomhelst utvecklats successivt under det halva årtusende som gått sedan kungavalet i Strängnäs. Under Gustav Vasas sonson Gustav II Adolf och sonsondottern Kristina utvecklades nationalstaten med län och ämbetsverk samtidigt som Sverige blev en europeisk stormakt. Huvudman bakom dessa viktiga steg var rikskanslern Axel Oxenstierna.

Den 6 juni 1809 undertecknade kung Karl XIII den regeringsform som kan sägas ha lagt grunden till det moderna Sverige. En regeringsform som delade makten mellan kung, råd/regering och riksdag. Nästa viktiga steg i demokratisk riktning togs 1865, då den gamla ståndsriksdagen äntligen avskaffades till förmån för ett tvåkammarsystem. En nyckelperson i detta steg mot demokrati var Nils Larsson i Tullus, bondeståndets siste talman och riksdagsledamot från Jämtland under flera decennier. Det ska inte minst vi i Krokom vara stolta över; en bygdens son spelade en avgörande roll i moderniseringen av Sverige.

Nils Larsson arbetade på många sätt för att utveckla Sverige. En friare handel, näringsfrihet, liksom yttrande- och religionsfrihet är några exempel på vad han kämpade för. Han ville jämställa Norge med Sverige i unionen, ordnade solidaritetsmöten med Polen när polackerna gjorde uppror mot Ryssland och ledde insamlingar till de svältande under hungeråren på 1860-talet. Nils Larssons roll behöver uppmärksammas mer även idag.

Folkrörelserna gav röst åt de många
Ändå tog det ytterligare flera decennier innan Sverige kan betecknas som en fullvärdig demokrati med allmän rösträtt. Först 1921, för lite mer än 100 år sedan, fick även kvinnorna i Sverige rätt att rösta. Först då var en någorlunda stabil demokratisk grund lagd för det svenska samhället.

I arbetet för demokratisering, folkstyre, spelade folkrörelserna en viktig roll. Det handlade inte bara om de mer politiskt inriktade arbetar- och bonderörelserna utan även om nykterhetsrörelsen, liksom om religiösa rörelser inom och utom statskyrkan. De många människorna fick genom folkrörelserna en röst i samhällsutvecklingen. Demokratin förverkligades steg för steg.

Idag kan vi med stolthet fira att vi lever i ett fritt och demokratiskt land. Men demokratin måste ständigt återvinnas. Demokratin hotas i många länder av auktoritära och extrema rörelser som ställer människor, folk och grupper emot varandra. Polariseringen ökar. Vi har krig i Europa.

Demokratin måste ständigt återvinnas
Även i Sverige måste vi vara på vår vakt. Vi får inte tro att demokratin är för allom given. Det gäller att vi står upp för demokrati, öppenhet och allas lika värde. Jag hoppas att fler är beredda att aktivt engagera sig i samhällsarbetet framöver. Vi behöver starka folkrörelser även i vår tid. Alla behöver känna sig delaktiga – och det gäller inte minst våra nya svenskar.

Vår hembygd, vår region, vår kommun, Krokom i Jämtland, ligger centralt, mitt i Sverige, mitt på den Skandinaviska halvön. Vi lever inte i någon periferi långt borta, som man ibland verkar tro i huvudstaden. Vi har en fantastisk natur med fjäll, skogar och levande jordbruksbygder. Vi har stora naturtillgångar i form av skog, vattenkraft och vindkraft. Värden som i stor utsträckning levereras söderut.

På Sveriges nationaldag vill jag framföra förhoppningen, ja kravet, att alla delar av landet ska ges likvärdiga, rättvisa, förutsättningar att leva och utvecklas. På detta område har vi mycket att lära av grannarna i väster. Även här bör bygder, kommuner och regioner få behålla en rättmätig del av de värden som levereras från våra bygder.

Självfallet ska vi fira Krokom och Jämtland på Sveriges nationaldag. Vi är ju en del av Sverige. Samtidigt kan vi arbeta för ett närmare nordiskt samarbete. Jag är övertygad om att starkt Norden är bra för oss själva, för Europa och världen i övrigt. Särskilt i den värld vi lever i för närvarande. Tillsammans kan de nordiska länderna påverka och åstadkomma mer än var för sig. När vi nu är på väg att få samma säkerhets- och försvarspolitiska grund – vilket våra länder inte har haft sedan Kalmarunionens tid – bör förutsättningarna för samarbete över de nordiska gränserna blir bättre även på andra samhällsområden. Något som inte minst är viktigt för Krokom och Jämtland!

Vi gör vår plikt och kräver vår rätt!
Vi lever i en fantastisk bygd i ett fantastiskt land. Vårt hem på jorden. Sverige är ett fint land, ett land att värna, ett land att vårda.

Låt oss ta vara på möjligheterna. Låt oss bygga vidare på vårt öppna, demokratiska samhälle! Här gör vi vår plikt och här kräver vi vår rätt. Tillsammans kan vi – i gemenskap och tolerans – fortsätta att bygga ett land som väcker respekt och beundran världen över.

Ha en riktigt bra nationaldag och fira Sverige – och alla oss som lever här!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sångtexter Kent:

Sverige, Sverige älskade vän
En tiger som skäms
Jag vet hur det känns
När allvaret har blivit ett skämt
När tystnaden skräms
Vad är det som hänt

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är

Duka din veranda till fest
För en långväga gäst
I landet lagom är bäst
Vi skålar för en midsommar till
Färsk potatis och sill
Som om tiden stått still

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är

Regnet slår mot rutorna nu
Men natten är ljus I ett land utan ljud
Och glasen glittrar tyst på vårt bord
Lika tomma som ord
Visst är kärleken stor

Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är
Välkommen, välkommen hit
Vem du än är var du än är