En av de sista böckerna som Kjell Albin Abrahamson författade handlade om Victor Hugo Wickström (1856 – 1907). En intressant, men idag i stort sett bortglömd, man. Victor Hugo var redaktör i Östersund, för Jämtlands-Posten, i slutet av 1800-talet. Där förde han intensiva diskussioner med två andra publicister, Johan L Saxon, Jämtlands tidning, och Agaton Burman, Östersunds-Posten.
Striderna mellan de tre tidningsredaktörerna i Östersund är värda en egen text, men jag är mest fascinerad över att denne Victor Hugo var Sveriges förste världsreporter. Varje år företog han sig långa resor runt om i världen med tåg och båt. Långt innan alla andra journalister.
Den som exempelvis läser boken I öster- och västerled (Bonnier 1900) får följa med Victor Hugo tillRyssland, bland annat till Gammalsvenskby, till Grekland, till Konstantinopel och till Frankrike. Så bläddrar jag i en annan liten bok, Två föreläsningar, Varer svenske och Viktor Rydbergs hjärtetankar (Bonnier 1901) och får följa Victor Hugo till USA, där han håller föreläsningar för svenskamerikaner i San Francisco, Denver, Minneapolis, Chicago och New York. Så höll han på. Detta är bara två exempel på alla de böcker han författade. Parallellt som han var chefredaktör hemma i Östersund reste han runt jorden och publicerade varje år flera böcker.
Victor Hugo Wickström stack ut även på andra vis. Han var öppen med sin homosexualitet, vilket förstås gjorde honom omstridd i vissa kretsar. Han var vän med kända personer som Hjalmar Branting och Carl Larsson, men bråkade med August Strindberg.
Som många andra tidningsmän vid den här tiden var Victor Hugo Wickström aktiv i politiken, först i Östersund och till slut i Sveriges riksdag som liberal. Riksdagskarriären (1906-07) blev dock inte särskilt lyckad. Han hånades, inte minst för sin stil. Kjell Albin skriver att Victor Hugo avled som ”Östersunds ensammaste man” och citerar hans egna ord:
Jag blev den ensamme och jag blev så grymt ensam, att det finns få i hela vida världen som under många år bott i en sådan andlig öken som jag.
Icke desto mindre måste man mer än ett sekel efter hans bortgång konstatera att Victor Hugo Wickström av en särdeles intressant person som på flera sätt var en föregångsman på flera områden.