”Jämtland till Norge?”

(Bilden: i september 1991 intervjuades jag i Adresse-Avisen, Trondheim, och väckte redan då tanken på att Jämtland skulle återgå till Norge om Sverige valde att bli medlem i EU.)

De senaste dagarna har jagHL intervju Adressa 1991 gått igenom lådor med gamla tidningar och pressklipp. Då hittar man både mycket och mer som påminner om vad man har sysslat med genom åren.

I högen av gamla tidningsurklipp hittade jag bland annat den här artikeln från Adresse-avisen. Förutom att jag ser oförskämt ung och oförstörd ut blir jag lite förvånad över att jag redan 1991, tre år före folkomröstningen om EU-medlemskap lyfte frågan om Jämtlands nationstillhörighet beroende av vilka relationer Sverige respektive Norge tänkte välja till Bryssel. Jag vet att vi hade en sådan diskussion i själva folkomröstningskampanjen, men jag var uppenbarligen tidigare ute med de här tankarna.

Hade Jämtland Härjedalen fått rösta om huruvida länet skulle tillhöra Sverige eller Norge efter folkomröstningarna 1994, då de båda länderna valde olika EU-relationer, är jag ganska övertygad om att valet hade fallit på det västra landet. Nu var det aldrig någon fråga utan Jämtland har fått göra det bästa av att ingå i EU.

Detta hindrar förstås inte att ett närmare samarbete med Norge, och då i första hand Trøndelag, verkligen ligger i Jämtland Härjedalens intresse. Idag förefaller det dessutom finnas bättre förutsättningar för ett fördjupat samarbete i den gemensamma regionen, Nordens Gröna Bälte, än vad vi trodde för 20 år sedan, då vi befarande att de olika relationerna till EU allvarligt skulle försvåra samarbetsmöjligheterna över Kölen. Men det gäller att ta vara på möjligheterna och att de centrala makthavarna i Stockholm och Oslo inte lägger hinder i vägen.

I Sverige diskuteras nu åter en storregionreform. Civilminister Ardalan Shekarabi antyder att regeringen den här gången överväger tvingande åtgärder för att pressa fram större regioner. I så fall är risken överhängande att det är ett stor-Norrland som man överväger, en region som består av över halva Sveriges yta. För Jämtland Härjedalen, med sin starka identitet och annorlunda historia, är det i så fall risk att länets intressen, inte minst när det gäller ett närmare samarbete västerut, inte får tillräckliga möjligheter att göra sig gällande.

Visst ska vi i Jämtlands län utveckla samarbetet med övriga skogslän, i första hand Västernorrlands län. Ett öst- västsamarbete från kust till kust har en stor framtidspotential. Men det är minst lika viktigt att stärka och utveckla samarbetet med Trøndelag, som hör till Nordens mest expansiva regioner. Att knyta region Jämtland Härjedalen närmare Trøndelagsfylkena skulle stärka länet mer än att ingå som en mindre del av en stor-Norrlandsregion.

Viktigare än att bilda nya svenska storregioner är att stärka de existerande regionerna (vilket inte hindrar att län/regioner kan gå samman om det finns sakliga skäl och folkligt stöd för detta). Det handlar exempelvis om att överföra en del av beskattningsrätten, exempelvis på vattenkraft och andra naturresurser, från staten till regionerna. Vidare bör en geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna ske efter förebild från Norge.

Den norska distriktspolitiken bör över huvudtaget inspirera Sverige till efterföljd. Ska hela Sverige leva måste det koloniala tänkande som präglat centralmakten i Stockholm i århundraden definitivt förpassas till historien.

För 24 år sedan lyfta jag tanken på ”Jämtland till Norge?”. Det var, och är, förmodligen en svår, kanske omöjlig, tanke att genomföra i praktiken. Men det hindrar inte ett närmare samarbete över nationsgränsen mellan Jämtland Härjedalen och Trøndelag – och mellan Sverige, Norge och Norden i övrigt.

Ett starkt samarbetande Norden är en framtidsvision att kämpa för på alla nivåer!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *