Polackerna tröttnar på PiS och Kaczynski

De senaste månaderna har hundratusentals polacker demonstrerat runt om i landet. Efter att den regeringsstyrda konstitutionsdomstolen föreslog ytterligare skärpningar av den redan mycket restriktiva abortlagen i Polen organiserades omfattande kvinnostrejker, strajk kobiet, i protest. Så småningom har även många män, främst yngre, anslutit sig och protesterna riktar sig alltmer mot hela styret av det regerande högernationella PiS-partiet (”Lag och Rättvisa”) och särskilt dess starke man Jaroslaw Kaczynski. Premiärministern Mateusz Morawiecki ses av många som helst styrd av Kaczynski. Opinionssiffrorna visar också en tydlig nedgång i stödet för PiS, vilket skapar oro inom regeringslägret.

Polen och Ungern är två länder som under senaste åren utvecklats i auktoritär riktning. Här Polens premiärminister Morawiecki med Ungerns Orban.

Protesterna riktas samtidigt mot det starka politiska inflytandet som den katolska kyrkan har. Även om ungefär 90 procent av polackerna fortfarande betecknar sig som katoliker vill man inte ha något präststyre. Uppenbarligen har de flesta en mer liberal syn på abort än vad det regerande partiet förstått. ”Vi måste flytta politiken ut från de polska kyrkorna”, som centerledaren Wladyslaw Kosiniak-Kamysz, PSL, själv katolik, sa i en intervju i somras.

Samtidigt demonstrerar bönderna mot att regeringen plötsligt beslutat förbjuda pälsuppfödning och allmänt försvårat för jordbruket. Under senare år har PiS haft ett starkt stöd på landsbygden och gjort vad man har kunnat för att pressa tillbaka det traditionella bondepartiet centerpartiet PSL. Nu kan emellertid en förändring vara på gång särskilt PSL stöder bondeprotesterna. På en del håll, bland annat i Gdansk, har bönder och kvinnor förenat sina demonstrationer mot regeringen.

Under senare tid finns det alltså tecken på att oron har spridit sig in i regeringspartiet PiS. ”Dogmen om påvens ofelbarhet håller inte längre – och påven i PiS är Kaczynski”, säger en anonym företrädare i tidningen Wyborcza. Vad detta kommer att innebära återstår att se.

Stark polarisering

Man kan fråga sig vad kung Sigismund tänker om utvecklingen i hans land där han står på sin utsiktspunkt utanför Gamla Stan i Warszawa.

Risken är stor för att motsättningarna skärps ytterligare. Jaroslaw Kaczynski, som fortfarande har makten i sin hand och numera även formellt ingår i regeringen, förklarar att kyrkan måste försvaras ”till varje pris” och att om de protesterande skulle segra så skulle detta ”avsluta den polska nationens historia”. Samtidigt talar den förre premiärministern och ordföranden i Europeiska rådet Donald Tusk klartext och betecknar i en tweet sitt land som ”Kalifatet Polen 2020”. Polariseringen i Polen har gått långt…

Frågan är vad som händer i vårt grannland söder om Östersjön. Det bör ha ett visst intresse att följa detta när nästan all utlandsbevakning i medierna under senare tid har riktats mot presidentvalet i USA. Självfallet är det viktigt vad som händer i USA men det pågår samtidigt viktiga händelser på andra håll, inte minst i vårt närområde.

Man kan kanske hoppas att Polen koncentrerar sig på att bekämpa coronan och först därefter diskuterar de kontroversiella lagarna som nu skapar oro i landet. Risken är emellertid man i stället försöker genomdriva extrem lagstiftning i pandemins skugga. Samtidigt är det förstsås hoppingivande att en allt starkare opinion i landet verkar tröttna på Kaczynski och PiS-regeringen. Nästa ordinarie val är dock inte förrän 2023 och till dess kan mycket hända. Polen och dess folk som så länge kämpat för frihet och demokrati är värt ett bättre öde än att omvandlas till ett alltmer högerauktoritärt och toppstyrt samhälle.

Media görs till propagandakanaler

Direkt efter maktskiftet 2015, då PiS kom till makten, började en utrensning av journalister inom public service. Idag är TVP, liksom den public serviceradion, i praktiken propagandakanaler för regeringen. När jag förra året besökte Polen sa flera ledande oppositionsföreträdare som jag träffade att de här kanalerna är hårdare styrda än de var under kommunistregimens sista år på 1980-talet.

Det polska statsstyrda oljebolaget (!) Orlen har köpt upp regionala tidningar över hela Polen. Med fog oroas många över att de kommer att bli rena propagandakanaler för regeringen – som public service redan är.

Uppenbarligen går nu Kaczynski och den regering han i hög grad styr vidare i ansträngningarna att kontrollera medierna. I skuggan av pandemin. Nyligen blev det nämligen klart att den statliga oljekoncernen (!) Orlen köper Polska Press, som äger de flesta regionala tidningarna i landet. Det handlar om 20 dagstidningar, 150 veckotidningar och ungefär 500 internetsajter. Redan tidigare har Orlen köpt Ruch, motsvarigheten till Pressbyrån, som distribuerar tidningar och tidskrifter över hela Polen.

Uppköpet motiveras med att tidningarna ska ”poloniseras” eftersom de har ägts av ett tyskt förlag. Men syftet verkar främst vara att regeringen ska kunna styra även tidningar och tidskrifter på samma sätt som man redan gör med public service. Av andra auktoritära regimer har man lärt att det är lättare att styra i den riktning man önskar om man kan använda medierna som propagandakanaler – och då kan uppenbarligen även ett oljebolag användas som redskap. Ur demokratisk synvinkel är det dock katastrofalt. Fria medier är viktiga i ett fritt samhälle.

Spänningar inom olika koalitioner, allianser

Helt säkra på att kunna behålla makten kan dock inte PiS med Jaroslaw Kaczynski i spetsen vara. Det finns missnöje med utvecklingen på många håll i det polska samhället propagandan till trots. Samtidigt har PiS-regeringen fört en ekonomisk välfärdspolitik som lyft många polacker ur fattigdom och tryckt ner arbetslösheten. Det är här vi säkerligen finner orsaken till att det på flera områden extrema partiet har kunnat behålla ett starkt stöd.

För att förstå polsk politik är det viktigt att veta att partierna ofta är i ”koalition” eller allians med partier och rörelser mer av taktiska skäl än för att man är överens om politiken.

Det stora regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är beroende av två mindre högerpartier med ganska stort inflytande. Dels är det extremkatolska Solidarna Polska (Solidaritet Polen) med justitieministern Zbigniew Ziobra i spetsen, som sitt namn till trots ligger ännu längre till höger, dels det mer moderata Polska Razem (Polen tillsammans), som leds av vice premiärminister Jaroslaw Gowin. Medan Ziobra har varit motståndare till att Polen skulle kompromissa om EU:s budget har Gowin drivit på i motsatt riktning.

Spänningarna är fortfarande starka inom regeringskoalitionen och många tror att det är en tidsfråga innan Ziobra och hans parti lämnar samarbetet. Eftersom det kan innebära att regeringen förlorar majoriteten i sejmen har PiS skickat signaler till centerpartiet PSL (Polskie Stronnictwo Ludowe) om samarbete och inbjudan till regeringssamarbete. På dessa propåer har centerledaren Wladyslaw Kosiniak-Kamysz tackat entydigt nej. PSL är inte minst i stark opposition mot regeringens politik att styra rättsväsendet och göra media till propagandakanaler för de styrande.

Jag har flera gånger besökt Polen och PSL. Här är jag och Andrzej Mroz partiordföranden Wladyslaw Kosiniak-Kamysz och dåvarande partisekreteraren Piotr Zgorzelski, nu vice talman.

PSL leder också en allians av partier, Koalicja Polska (Polska koalitionen). För en tid sedan lämnade Kukis15, ett parti startat av den tidigare rockmusikern Pawel Kukiz samarbetet. Motsättningarna mellan PSL och det populistiska Kukiz15 blev helt enkelt för stora. PSL fortsätter däremot koalitionssamarbetet med det liberala partiet UED (Unionen av Europeiska Demokrater) och ett mindre mer konservativt parti. Under senare tid har ett lokalt parti anslutit sig och samarbete med en småföretagarorganisation inletts.

Även det större oppositionspartiet Medborgarplattformen (Platforma Obywatelska PO), som brukar betecknas som liberalkonservativt, arbetar i koalition med ett mindre liberalt parti, Moderna (Nowoscesna) och med De Gröna. Rafal Trzeskowski, Warszawas borgmästare, var PO:s kandidat i det senaste presidentvalet och var nära att vinna över sittande presidenten Andrzej Duda frå PiS. PO konkurrerar i en del aktuella opinionsundersökningar med PiS om att vara Polens starkaste parti. Dessutom finns flera andra partier såväl till vänster som till höger. Främst den nya rörelsen Polska 2050 med journalisten Szymon Holownia i spetsen verkar ha vind i seglen. Nästa val till sejmen blir mycket viktigt.

Polens mest stabila parti

PSL är i särklass Polens mest stabila parti, det enda parti som funnits i sejmen hela tiden sedan demokratiseringen kring 1990. Dessutom har partiet gröna rötter ända tillbaka till 1895, då detta parti introducerade kända symboler som fyrklövern och de gröna fanorna. Under mellankrigstiden spelade PSL en viktig roll och partiet gjorde starkt motstånd mot det kommunistiska maktövertagandet åren efter andra världskriget. De gröna, decentralistiska idéerna överlevde kommunismen och efter järnridåns fall återuppstod PSL som självständigt parti. PSL har under en stor del av tiden fram till PiS maktövertagande 2015 ingått i Polens regering. Under 1990-talet var PSL en aktiv medlem i INC (International Network of Centre Parties) tillsammans med de nordiska centerpartierna.

Enligt den här opinionsundersökningen är centerledaren Wladyslaw Kosiniak-Kamysz den mest populäre partiledaren bland polackerna. Återstår att se om detta också leder till ökat stöd för partiet PSL.

PSL har en stark organisation främst på landsbygden. På senare tid har partiet även fått stöd i de större städerna och har numera även representation från Warszawa i sejmen. Opinionsmässigt ligger PSL på mellan fem och tio procent av stödet i olika opinionsundersökningar, vilket kan tyckas lågt. Särskilt som partiordföranden Wladyslaw Kosiniak-Kamysz i andra opinionsundersökningar har fått starkast stöd bland partiordförandena.

Vid ett av mina besök i Polen förra året berättade centerledaren om hur PSL bekämpas av PiS och regeringen. ”Dels förtalas vi ofta i radio och TV, dels använder man predikstolarna för att påstå att vi skulle vara opolska..”

Jag har följt polsk politik sedan 1980-talet och är övertygad om att PSL har en nyckelroll även framöver. Ska PiS och den politiska utvecklingen i allt mer auktoritär riktning brytas kommer PSL ha en avgörande roll tillsammans med PO och den övriga oppositionen.

Polen angår oss

Vad som händer i Polen har stor betydelse för övriga Europa och då inte minst oss i Norden. Vi har all anledning att följa utvecklingen även om media vanligen är ganska ointresserade. Min förhoppning – och tro  – är att bättre tider väntar i vårt grannland söder om Östersjön.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *