(Bilden: Initiativtagaren till Bondeförbundet Carl Berglund. År 1910 startade han tidningen Landsbygden som blev starten för partibildarprojektet.)

1912: Bondeförbundets program

Bondeförbundets organisationskommitté, har upprättat följande förslag till program:

Det proportionella valsystemets införande har gjort en organisation för jordbruksbefolkningen oumbärlig, enär de redan existerande partiernas intressen, särskildt i ekonomiskt avseende, äro främmande för och ofta rent av fientliga mot jordbruksbefolkningens. Såväl ”de moderata” som ”de frisinnade” och socialdemokraterna hava i sina politiska strävanden huvudsakligen tagit sikte på och inrättat sig efter städernas förhållanden, vilka även utöfva ett avgörande inflytande på dessa partiers ledning och politik, varigenom städernas intressen bliva otillbörligt gynnade på landsbygdens bekostnad.

Bondeförbundet har därför för sig uppsatt följande program att verka för:

1. Rättvisans och rättfärdighetens principer tillämpande i allmänna angelägenheter.
2. Höjande av landets andliga och materiella kultur samt allmänvälmågans utbredning.

III. Att söka organisera jordbruksbefolkningen så att den, även under nuvarande rösträttssystem, skall kunna göra sitt inflytande gällande vid allmänna val och dylikt.

1. Full likställighet i beskattningshänseende mellan landsbygden och städerna.
2. Förbud för enskilda och bolag att genom monopol, truster etc. utnyttja det befintliga tullskyddet för egen vinning och såmedelst efter godtycke beskatta den stora allmänheten.
3. Kreditens ordnande för jordbruket, det större såväl som det mindre, genom inrättande av kommunalbanker enligt ett efter omständigheterna modererat Raifeisens system, så att kommunerna så småningom bliva sina medlemmars långivare.

VII. Förhindrande av varje det minsta försök att överföra skatter på jorden enligt de georgistiska principerna, varigenom jordbrukarne skulle berövas sin egendom.

VIII. Bättre kontroll och större sparsamhet med statens medel.

1. Förenkling och modernisering av landets ämbetsverk.
2. Ett fullt effektivt försvar inom ramen av landets ekonomiska bärkraft och med nödig hänsyn till, att ej jordbruket berövas allt för stor arbetskraft, särskitdt under skördetiden, i förening med skolundervisning i ämnen som hava betydelse för det praktiska lifvet.

—————————————————

 1917: BONDEFÖRBUNDETS VALPROGRAM

HÖSTEN 1917.

Det valprogram, som Bondeförbundet ställer till jordbruksnäringens män, vädjar i enkla, klara färger till jordbruksbefolkningen ur skilda läger, att enigt sluta sig kring förbundets program och giva det sitt stöd vid valet. Vi vädja till den samhörighetskänsla, som måste förena de svenska bönderna, samla de spridda skarorna och slå ett stort slag för Sverges urgamla frihet och oberoende för jordbruksnäringens återuppstående ur ett nesligt och förlamande förtryck.

Bondeförbundet vill allvarligt hävda jordbruksbefolkningens rätt att få sin näring jämnställd med andra; vi begära inga särskilda förmåner, intet understöd från det allmännas sida, endast full rättvisa. I kampen för detta mål äro vi icke blinda för andras rättfärdiga samhällskrav.

Höjandet av landets andliga och materiella kultur är en av huvudpunkterna i Bondeförbundets program. Stödjande av varje samhällelig strävan, som avser att höja vårt folk i religiöst, sedligt, moraliskt och nykterhetshänseende samt allmänvälmågans höjande.

Ett fullt effektivt försvar inom ramen av landets ekonomiska bärkraft, men med nödig hänsyn till att ej jordbruket berövas allt för stor arbetskraft, särskilt under skördetidens, i förening med skolundervisning i ämnen, som hava betydelse för det praktiska livet.

Kreditens ordnande för jordbruket, det större såväl som det mindre, är en vitalfråga, som Bondeförbundet vill föra fram. De stora banksammanslagningarne, som hota att av landets banker skapa en enda stor trust, där ett enkelt bolagsstämmobeslut kunde ruinera tusentals svenska medborgare, göra oss allvarliga bekymmer. På ett praktiskt och ändamålsenligt sätt måste jordbrukets kreditförhållanden ordnas, och detta synes oss lämpligast ske om kommunerna så småningom bliva sina medlemmars lånegivare.

Full likställighet i beskattningshänseende mellan landsbygden och städerna.

Förbud för enskilda och bolag att genom monopol, truster etc. utnyttja det befintliga tullskyddet för egen vinning och såmedelst efter godtycke beskatta den stora, allmänheten.

Vår själväganderätt och den enskilde individens handels- och rörelsefrihet vilja vi med alla medel försvar och varje försök att överföra skatter på jorden enligt de georgistiska principerna måste förhindras.

Författningsfrågorna.

Bondeförbundet anser icke tiden lämplig, att på sitt program upptaga en förändring av den 40-gradiga skalan.

När Bondeförbundet vidare förklarar sig vara motståndare till kvinnans politiska rösträtt, vill det därmed icke underkänna kvinnans värdefulla insats i det samhällsdanande arbetet, men med en sådan reform genomförd, ligger det i öppen dag, att landsbygdens intressen skulle bliva mycket tillbakasatta. I städerna kunna både män och kvinnor mycket väl rösta med, ty vallokalen är ofta belägen tvärs över gatan. Men på landet har man ofta milslånga vägar, och man och hustru kunna ofta icke komma ut samtidigt för tillsynen av barn och kreatur. Följden skulle bli, att städer och tätare bebyggda samhällen skulle få sin rösträtt fördubblad, under det att landsbygden, på grund av nämnda förhållanden skulle få sin rösträtt så gott som oförändrad. Då röstningen redan nu är sämre på landsbygden än i städerna, skulle med kvinnlig rösträtts införande landsbygdens rösträtt icke bli stort större än en tredjedel av städernas och därtill vill väl ingen tänkande lantbo medverka.

Med stora förhoppningar, förlitande sig på den samhörighetskänsla, som måste binda jordbrukarne samman i ett enigt, starkt, målmedvetet och fosterländskt parti, går Bondeförbundet nu till val.

Hård har valstriden utlovats av de andra partierna. Vi tvivla icke på att så sker, men desto mer gäller det då för oss att hålla samman.

Enade vi stå, men söndrade vi falla.

BONDEFÖRBUNDETS FÖRTROENDERÅD.

———————————————————-

1919: GRUNDPROGRAM OCH STADGAR FÖR

BONDEFÖRBUNDET

ANTAGNA VID ORD. FÖRBUNDSSTÄMMA ÅR 1919

Grundprogram. Bondeförbundet avser att vara en sammanslutning av Sveriges jordbruksbefolkning för främjande av egna sociala, politiska och ekonomiska intressen.

Det proportionella valsystemet jämte den lika och allmänna rösträttens införande samt storindustriens utveckling och landsbygdens avfolkning har gjort en organisation för jordbruksbefolkningen nödvändig, enär de redan existerande partierna ofta äro främmande för och rent av fientliga mot jordbruksbefolkningen.

Bondeförbundet har därför som sitt mål uppsatt att arbeta för tillämpandet av rättvisans och rättfärdighetens principer i allmänna angelägenheter samt att giva styrka åt landsbygdens representation i den svenska riksdagen.

1. Organisationens mål.

Organisationens syfte är att organisera jordbruksbefolkningen, så att den skall kunna göra sitt inflytande gällande vid allmänna val och andra offentliga angelägenheter.

1. Religionen.

Det svenska statsskicket är grundat på kristen tro och åskådning och ett försvagande av religionens ställning i vårt samfundsliv skulle i sig innebära en allvarlig fara för hela vår samhällsbyggnad. Därför fordrar vi:

att religionen bibehålles, så att den bildar en fast grundstomme för folkets religiösa, sedliga och moraliska liv, under vars skydd och hägn en fri och obunden religiös verksamhet kan utövas, samt att kristen tro och livsåskådning bibehålles som grundval för vår skolundervisning.

III. Undervisningsväsendet.

Folkundervisningen höjes och utvecklas i praktisk riktning. Därjämte skall varje strävan; som avser att höja vårt folk i nykterhetsavseende och allmänbildning, stödjas.

1. IV. Rättsväsendet.

Beträffande rättsväsendet uppställa vi följande krav:

att tro och heder må utgöra den grundval, på vilken all rätt ytterst skall vila;

att nämndemannainstitutionen vid landets häradsrätter bibehålles och utvecklas, så att den kan göra sig mera gällande;

att rättsordningen förenklas och göres snabbare.

1. Trust- och monopolväsendet.

Handels- och näringsfriheten, som är en av vårt folks dyrbaraste rättigheter, har på grund av trustväsendet blivit ett tomt ord, och hela landets näringsliv håller nu på att fjättras i trust- och monopolväldets bojor. Vi vilja därför med all makt värna om en sund handels och näringsfrihet och arbeta för:

att lagstiftningen på kraftigare sätt ingriper mot all sådan trust-, monopol-, kartell- och ringbildning, som med storkapitalets makt leder till förlamande och utarmande av i första rummet jordbruket men därjämte handels- och näringsfriheten; samt

att tullskyddet ej får utnyttjas för att tjäna trust- och monopolväsendet, utan bör vara till för att skydda inhemsk näring mot en övermäktig utländsk konkurrens.

1. Kreditens ordnande.

Rikets enskilda bankinrättningar ha blivit en makt, som på det allvarligaste sätt förlamar icke allenast landets jordbruksnäring utan även hela vårt näringsliv: Vi vilja därför arbeta för:

att krediten för jordbruket ordnas genom inrättande av kommunalbanker enligt ett efter omständigheterna modifierat Raifeisens system;

att kommunen ansvarar för de lån eller lånehandlingar, som genom kommunalbanken rediskonteras i Riksbanken; och

att den vinst, som uppstår genom skillnaden mellan in- och utlåningsräntan, fonderas, varigenom så småningom bildas en fond, nog stor att en gång kunna fylla kommunalbankens eget behov av utlåningskapital.

VII. Jordvärdeskatten.

Den enligt georgismen eller jordsocialismen gång efter annan föreslagna jordvärdeskatten är ett under frihetens täckmantel försåtligt anfall mot den svenske jordbrukarens själväganderätt, varigenom man så småningom vill överföra alla skatter på jorden och varigenom den svenske jordbrukaren steg för steg skulle berövas äganderätten till ärvd eller förvärvad jord och göras till en av staten och ett allsmäktigt bankvälde beroende arrendatorsklass. Vi vilja därför på det kraftigaste motarbeta:

att dylika skatter påläggas jorden, vare sig i form- av grundskatt, jordvärdeskatt eller i annan form.

VIII. Statsförvaltningen.

Bättre kontroll och större sparsamhet med statens medel iakttages, varför vi önska: att ämbetsverken förenklas;

att överflödiga ämbets- och tjänstemannalyster indragas: samt,

att kommittéväsendet kom vårt politiska och ekonomiska liv starkt begränsas.

1. Det mindre jordbruket och lantarbetarfrågan.

I det mindre jordbrukets-, lantarbetare-, arrendators- och jordtorparefrågornas beaktande, så att landets jordbrukande befolkning kan bevaras, dess ställning stärkas och jordbruksnäringens utövande bliver tilldragande, ekonomiskt bärande och likställt med industriellt arbete med tillförsäkrande åt lantarbetarna av en tryggad ålderdom genom lämplig pensionering, därigenom flykten från landsbygden till städer och industricentra kan på ett effektivt sätt motarbetas: samt

att egnahemsfrågan med det första löses.

X, Försvarsfrågan.

Vi önska:

att inskränkning av militärväsendet genomföres successivt i den mån landets inre och yttre politiska förhållanden det medgiva.