Mycket har hänt i det politiska landskapet sedan 1990-talet. Såväl i Sverige som runt om i världen. För 25 år sedan levde de flesta i tron att demokratin var vunnen i de flesta länder och enpartisystem och starka diktatoriska ledare var begrepp som snart skulle ha förpassats till historien.

Idag vet vi att så inte är fallet. I land efter land vinner auktoritära krafter allt större inflytande och folkstyret, demokratin, sätts på undantag. Anne Applebaum ger i sin aktuella bok Demokratins skymning (Albert Bonniers förlag) en mycket tänkvärd överblick vad som är på väg att ske.

Applebaum, som är gift med den tidigare polske utrikesministern Radek Sikorski och polsk medborgare, börjar med att berätta om den trevliga nyårsfest de ordnade på familjen Sikorskis gård vid millennieskiftet, den 31 december 1999. Många vänner var på plats; journalister, diplomater och politiker. Främst var det personer ur den nya polska ”liberala” intelligentian som var på plats.

Vi var överens om demokrati, om vägen till välstånd, om åt vilket håll allt gick. Den stunden är förbi. Nu, tjugo år senare, skulle jag gå över gatan för att undvika några av dem som var med den kvällen. De i sin tur skulle inte bara vägra att stiga in i vårt hus, de skulle skämmas för att erkänna att de någonsin varit där.

Något har alltså hänt. Personer som vid millennieskiftet var överens om att det var den liberala demokratin som var framtiden står idag för så olika samhällssyn att de inte ens kan umgås på ett städat sätt. Tydligast är denna utveckling i länder som Polen och Ungern, men Applebaum pekar också på vad som händer i exempelvis Storbritannien, Spanien och USA. Vi ska inte heller glömma vad som pågår i vårt eget land även om det inte är så illa som ovan nämnda länder. Idag är moderater och kristdemokrater öppet inriktade på att bilda regering med sverigedemokraternas stöd. Vem hade trott detta för några år sedan?

I Orbans Ungern och Kaczynskis Polen innebär den ”illiberala” (Orbans egen beteckning) utvecklingen att regeringspartierna Fidesz och PiS successivt tar över styrningen av media och rättsapparat. Makten centraliseras. Public service i båda länderna är exempelvis idag i praktiken propagandakanaler för regeringarna. Det finns tendenser i samma riktning även i andra länder. Applebaum menar denna utveckling mer liknar bolsjevism än liberalism.

Visst kan man ha synpunkter på en del av Anne Applebaums bild av utvecklingen i dagens värld, men boken ger en mycket tänkvärd och översiktlig bild av vad som faktiskt pågår. För ett par decennier, efter järnridåns fall, sedan sågs det demokratiska systemet som successivt var på väg att segra runt om i världen. Idag kanske vi upplever boktiteln ”Demokratins skymning”. Vi får förstås hoppas att detta är en alltför mörk bild och att vi göra vad vi kan för att den inte ska bli verklighet. Den utveckling Applebaum beskriver pågår nämligen just nu på många håll i världen:

Tärningen kan mycket väl redan vara kastad. Det är möjligt att vi redan lever i demokratins skymning, att vår civilisation redan är på väg mot anarki eller tyranni, som antikens filosofer och Amerikas grundlagsfäder fruktade, att en ny generation klerker, förespråkare för illiberala eller auktoritära idéer, kommer till makten under 2000-talet, alldeles som de gjorde på 1900-talet.

Det är möjligt att deras världsåskådning, född ur bitterhet, vrede eller djupa messianska drömmar, vinner seger. Ny informationsteknologi kanske fortsätter att undergräva samförstånd, splittra människor ännu mer och öka polariseringen tills endast våld kan avgöra vem som härskar. Fruktan för sjukdom kan komma att skapa fruktan för frihet.