Polens affärer angår oss även idag!

Den 13 oktober väljer Polen framtid. Ska väljarna ge det högernationella partiet Lag och rättvisa mandat (PiS) makt att fortsätta den allt hårdare styrningen av rättsväsende och medier – och därmed driva det polska samhället vidare i auktoritär riktning? Eller ska oppositionspartierna lyckas hindra PiS från att med egen majoritet i senaten och sejmen fortsätta nedmonteringen av demokratin? Ett avgörande val för Polen – som får betydelse även för oss i Sverige och övriga Europa.

Ska man tro opinionsundersökningarna ser det inte särskilt ljust ut en månad före valet. PiS ligger kring 45 procent, vilket är högre än resultatet 2015, då partiet fick egen majoritet med 38 procent av rösterna. Men det gäller också att se till att inga röster blir ”bortkastade” i det här valet vilket skedde förra gången. Gränsen för representation i sejmen ligger nämligen på fem procent.

Bild:
Sigismund var kung både i Sverige och Polen. Idag står han staty utanför gamla stan i Warszawa. Kanske det vore på sin plats att förbättra informationen mellan de båda riken som en gång hade Sigismund som statsöverhuvud.
Oppositionspartierna har för om möjligt undvika detta gått samman i olika ”koalitioner” i valet till sejmen (460 ledamöter). De viktigaste är liberalkonservativa ”Koalicja Obywatelska” med Medborgarplattformen (PO) och Moderna (.N), vänsterns ”Lewica” med socialdemokratiska/postkommunistiska SLD, Våren (Wiosna) och Razem samt centerkoalitionen ”Koalicja Polska” med Centerpartiet PSL och mer populistiska Kukiz15. Tillsammans har dessa samarbeten också kring 45 procent i de senaste opinionsundersökningarna. Valrörelsen blir avgörande för utgången.

I valet till förstakammaren Senaten har oppositionspartierna i de tre koalitionerna enats om att inte kandidera mot varandra, eftersom de 100 ledamöterna väljs i enmansvalkretsar. Det visar att man verkligen vill samarbeta för att hindra att PiS får egen majoritet ännu en mandatperiod.

Förhoppningsvis får oppositionen större framgång i höstens val än vad de fick när de agerade gemensamt i Europaparlamentsvalet i våras. Då bildade oppositionen ”Koalicja Europejska”, men PiS fick ändå klart fler röster. Koalitionen fick 38 procent och PiS 45 procent. Om resultatet blir ungefär samma i parlamentsvalet är läget allvarligt.

Rättsstat och yttrandefrihet under attack

Att PiS övertog regeringsmakten för fyra år sedan berodde till stor del att man utlovade höjda barnbidrag och pensioner (löften som man för övrigt till stor del har infriat). Många polacker var uppenbarligen missnöjda med att inte ha fått del av landets stora ekonomiska framgångar under Donald Tusks OP/PSL-regering. Regeringsåren 2007-15 innebar annars stora ekonomiska framgångar för Polen, men man borde bättre sett till att vanligt folk runt om i landet kände att de också fick del av tillväxten.

PiS, med partiledaren Jaroslaw Kaczynski i spetsen, har mer eller mindre enväldigt – eftersom man har egen majoritet i parlamentets båda kamrar – använt sitt mandat till att centralisera och öka kontrollen över hela samhället. Kaczynski är den som styr trots att han formellt endast är vanlig parlamentsledamot.

Kontrollen över rättsväsendet har skärpts, även om man har tvingats göra vissa reträtter efter kritik från EU. Rättsstaten undergrävs om denna tendens fortsätter.

Lika allvarligt är förmodligen att public servicemedia (radio och TV) har utvecklats till rena propagandakanaler för regeringspartiet. Många självständiga journalister har sparkats och det finns de som hävdar att styrningen av media är hårdare idag än under kommunismens sista tid på 1980-talet.

Det finns fortfarande fria medier i Polen, även om de motarbetas genom annonsbojkotter och på andra sätt. Från PiS har antytts att om partiet vinner årets val kommer man att se till att alla medier blir ”polska”, bland annat genom att förbjuda utländskt ägande. Vid årets Almedalsvecka varnade utrikeschefen för den ledande tidningen Gazeta Wyborcza för att pressfriheten i Polen hotas av utplåning om utvecklingen får fortsätta.

PSL – ett nyckelparti
Själv har jag följt den politiska utvecklingen i vårt grannland sedan decennier tillbaka. Solidaritetssommaren 1981 reste jag runt med ordföranden i Bondesolidaritet och fick klart för mig att de demokratiska, decentralistiska idéerna från mellankrigstiden var levande på den polska landsbygden. Senare under 1980-talet samarbetade vi i Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF) med Landsbygdsungdomsförbundet ZMW. Hundratals ungdomar fick möjlighet att besöka varandras länder, ta intryck och inspireras. Det är ingen överdrift att hävda att detta utbyte medverkade till att det polska Centerpartiet/Bondepartiet PSL, (världens äldsta gröna, agrardemokratiska parti, grundat 1895) återuppstod som självständigt parti kring 1990. En tid då Polen var den kanske främsta symbolen för strävandena efter frihet och demokrati.

Som enda parti har PSL varit representerat i sejmen hela tiden sedan landet åter blev en parlamentarisk demokrati för snart 30 år sedan. Vid tre tillfällen har partiet ingått i regeringen, senast mellan 2007 och 2015. Under 1990-talet hade PSL ett omfattande samarbete med de nordiska centerpartierna inom ramen för INC (International Network of Centre Parties). Partierna står på samma agrardemokratiska idégrund med decentralisering, landsbygdsutveckling och miljöansvar som grundläggande värden.

Bild:
Wladyslaw Kosiniak-Kamysz, ordförande för Centerpartiet PSL, och partisekretaren Piotr Zgorzelski, ser gärna att kontakterna med det svenska Centerpartiet återupptas. Här med en svensk centerbroschyr inför valet till Europaparlamentet i maj.

Målsättningen med INC var att bilda en ny centerinternational, efter förebild från mellankrigstidens ”gröna international” och en egen partigrupp i Europaparlamentet. Centerpartiet valde emellertid kring millennieskiftet att bli fullvärdig medlem i den liberala gruppen ELDR/ALDE/nu Renew Europe, medan PSL senare valde att ansluta sig till den kristdemokratiska EPP-gruppen. Trots att det vid den här tiden sas att samarbetet skulle fortsätta somnade såväl INC som de bilaterala kontakterna in.

Jag beklagar denna utveckling, eftersom det handlar om gröna centerpartier med gemensam idégrund, och hoppas att kontakterna återupptas. Personligen har jag fortsatt att följa polsk politik i allmänhet och PSL i synnerhet. Jag har flera gånger, tillsammans med Andrzej Mroz som var med redan vid samarbetet mellan CUF och ZMW på 1980-talet och sedan länge bor i Sverige, träffat ledningen för PSL.

Senast träffade vi partiordföranden Wladyslaw Kosiniak-Kamysz och partisekreteraren Piotr Zgorzelski i Warszawa i maj i år. Ordföranden är en karismatisk 38-årig läkare från Krakow. Hans målsättning är att leda PSL till framgång och samtidigt bredda partiet, ungefär som när Bondeförbundet en gång utvecklades till det bredare Centerpartiet. Det är inte enkelt även om PSL har många medlemmar och en stark organisation.

Vid vår träff i maj berättade Wladyslaw hur PSL pressas av det styrande PiS-partiet.

– Vi utsätts dagligen för smutskastning och misskrediteras på olika sätt i de regeringstrogna medierna, konstaterade Wladyslaw Kosiniak-Kamysz. Det är ingen tvekan om att PiS vill eliminera vårt parti och övrig opposition, men det kommer de inte att lyckas med.

Lägg till detta att PiS aktivt använder konservativa krafter inom katolska kyrkan för att attackera oppositionen för att svika ”polska värden”. Det sätter särskild press på det landsbygdsförankrade PSL. Partiets kärnväljare är ofta förankrade inom katolska kyrkan och det är inte lätt att stå emot när man från predikstolen får höra att det egna partiet skulle vara svekfullt. Särskilt som radio- och TV-kanalerna som når hela landet ständigt för ut samma propaganda.

Det senaste inslaget i misstänkliggörandet av oppositionen är att regeringspartiet kör runt i landet med tankbilar (!) med budskap som försöker skambelägga den förra regeringens partier, PO och PSL. På bilarna finns bilder på partiledarna Schetyna och Kosiniak-Kamysz. Mycket tyder på att det handlar om att hindra att skandalerna inom PiS får utrymme i valrörelsen. Maken till smaklös kampanj får man leta efter. Polariseringen i det polska samhället ökar, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser.

Jag är ändå övertygad om att PSL kommer att klara även denna press även om partiet är hårt pressat. PSL är ett nyckelparti i polsk politik även idag. Organisationen är stark och det finns många duktiga företrädare. I sitt program inför valet lyfter partiet särskilt välfärdsfrågorna, för unga, familjer och äldre. Jordbrukets och landsbygdens situation är självfallet också nyckelfrågor. Som grönt parti arbetar PSL vidare aktivt för minskat kolberoende och för ett förnybart energisystem med särskilda satsningar på vindkraft och solkraft. Vi får hoppas att PSL åter får väljarnas stöd att åter ta plats i regeringen tillsammans med PO och kanske något eller några andra partier.

Bild:
Valrörelsen inför det polska parlamentsvalet den 13 oktober är hård och starkt polariserad. Det högernationella regeringspartiet PiS kör just nu runt i landet med tankbilar för att ”skambelägga” de partier som satt i den förra regeringen (2007-15), Medborgarplattformen PO och Centerpartiet PSL.

Avgörande framtidsval

Valet den 13 oktober får stor betydelse för Polens framtid. Valrörelsen är i full gång och utgången inte given. Mycket kan hända innan det är dags att räkna rösterna i nästa månad. Intressant är att det största oppositionspartiet PO inte lanserar sin ordförande Grzegorz Schetyna som premiärministerkandidat utan i stället lyfter fram Malgorzata Kidawa-Blonska. En del bedömare tror att detta är ett klokt drag eftersom partiordföranden inte så populär och att Kidawa-Blonska kan locka fler kvinnliga väljare. Andra är kritiska och menar att Schetyna ”gömmer sig”.

I valet kommer Kidawa-Blonska i huvudstaden Warszawa att ställas mot PiS ordförande, en man som också ”gömmer sig” och i stället styr det mesta bakom kulisserna, Jaroslaw Kaczinski. Där har hon goda förutsättningar att vinna, att få väljarnas stöd på riksplanet blir svårare.

Svenska medier följer i detalj vad Donald Trump och Boris Johnson sysslar med, men struntar, med vissa positiva undantag, i vad som händer i vårt grannland söder om Östersjön. Det borde det snarast bli en ändring på. Polens affärer angår oss även idag!

Håkan Larsson

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *