Inspiration för landsbygdskämpar

Under ett par dagar har jag deltagit i Landsbygdsriksdagen i Blekinge som representant för Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Landsbygdsriksdagen är egentligen ingen ”riksdag” eftersom inga beslut tas. Däremot ger samlingen – med 750 deltagare från hela landet – säkerligen inspiration för många eldsjälar att arbeta vidare för att utveckla och stärka sin by eller bygd. På programmet står tal av makthavare – i år fanns fyra ministrar på plats – forskare, författare och debattörer. Dessutom genomförs en mängd seminarier som på olika sätt berör landsbygdsutveckling.

Jag deltog själv i två intressanta seminarier. Dels ett om Omställning Sverige, svenska byar och städer ställer om, som handlar om hur vi alla på olika sätt kan bidra till att ställa om samhället så att det blir långsiktigt hållbart, dels ett om vindkraftens lokalekonomiska betydelse.

Under det senare seminariet kunde jag också föra fram FSV:s arbete för att berörda kommuner och regioner ska få del av vattenkraftens värdeskapning, exempelvis genom att överföra fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar från staten till kommuner och regioner. Principiellt gäller samma sak för vindkraften. Det är oacceptabelt att Sverige, som enda jämförbara land, ska ta in hela beskattningen av denna naturresurs till staten. En kommun och region som släppt till sina forsar för den gemensamma elförsörjningen bör förstås få del av de värden som skapas. Särskilt som miljöingreppet har försämrat förutsättningarna för fiske, renskötsel, jord- och skogsbruk samt turism. Genom att få del av värdeskapningen kan vattenkraftskommunerna erbjuda företag och medborgare en bra service och få till stånd inflyttning. Erfarenheterna från Norge är mycket goda.

Det var glädjande att konstatera att deltagarna i seminariet instämde i kraven. Självfallet ska de bygder som bidrar med sina forsar också få en större del av de värden som skapas för att kunna växa och utvecklas.

De ministrar som fanns på plats var Nyamko Sabuni, Annie Lööf, Lena Ek och Eskil Erlandsson. Som synes var det tre centerministrar – och även bland de övriga deltagarna på Landsbygdsriksdagen fanns en stor andel centerpartister. Deltagarna fick nyheter om extra medel till bredbandsutbyggnad och andra positiva åtgärder för landsbygden. Ett 25-punktsprogram för landsbygden presenterades.

Detta är bra, även om jag förväntar mig mer. Mycket återstår att göra. Inte minst när det gäller infrastrukturinsatser i hela landet, geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter och del av vattenkraftens värdeskapning till lokal och regional utveckling. Men det arbetar vi vidare för. För den som deltagit på Landsbygdsriksdagen står det i varje fall klart att Centerpartiet är den främsta förkämpen för landsbygden och att hela Sverige ska leva bland partierna. Det ligger en hel del i den krönika, Vem sviker landsbygden?, som Jan A Johansson häromdagen publicerade i Skånska Dagbladet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *