För 15 år sedan, 1999, tog centerpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativet till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som det strömmande vattnet genererar ska stanna i de kommuner/regioner som släppt till sina forsar för landets elförsörjning.
Att knappast något av de värden vattenkraften genererar stannar lokalt är absurt, bygdemedlen uppgår i hela landet bara till ungefär 110 miljoner kronor per år. Samtidigt tog statskassan 2013 in hela 5,4 miljarder kronor (5 400 000 000) i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar, en kraftig höjning jämfört med året innan (3,7 miljarder kronor). Från Jämtlands län gick förra året över en miljard kronor från vattenkraften till staten i fastighetsskatt. Enbart Ragunda, med nio stora vattenkraftverk i Indalsälven, bidrog med över en halv miljard kronor. Även Krokom, Strömsund, Åre och Härjedalen levererade ett hundra miljoner kronor eller mer till Anders Borg – och så fortsätter det även i år.
Så här kan vi inte ha det längre! Stockholmsperspektivet att se norra Sverige som en leverantör av billiga naturresurser, inte minst vattenkraft, måste en gång för alla förpassas till historien. Det koloniala tänkandet hör inte hemma i vår tid.
Under senare tid har vi glädjande nog sett positiva tecken när det gäller de här frågorna. Numera motionerar exempelvis enskilda riksdagsledamöter från nästan alla riksdagspartier för att berörda kommuner/regioner ska få behålla en del av vattenkraftens värden, men inget händer förstås förrän det finns en majoritet i parlamentet.
Från Centerpartiets sida har vi länge varit positiva till återföring från vattenkraften. Stämman i Karlstad förra året gick ett steg vidare och tog ett tydligt beslut om att skatterna på vattenkraften ska regionaliseras och fördelas inom respektive region. Nu gäller det att genomföra detta rättvisekrav i praktiken! Som tidigare ordförande för FSV och riksdagskandidat i årets val är detta naturligtvis en av de viktigaste frågorna jag arbetar för att förverkliga.
Från 2015 får länet ett ökat självbestämmande när Region Jämtland blir verklighet. Ska länet och dess kommuner få bättre förutsättningar för framtiden är det viktigt med resurser. Del av de värden som vattenkraften skapar skulle självfallet ge bättre utvecklingsförutsättningar. Erfarenheterna från Norge visar att vattenkraftsmedlen är en av de absolut viktigaste åtgärderna för att ge hela landet goda möjligheter att växa.
Urbanisering är ingen naturlag. Det är dags för en politik som ger norra Sverige bättre möjligheter att ta vara på sina konkurrensfördelar; god miljö och gott om plats!
Håkan Larsson, Rödön
Riksdagskandidat (c)
Styrelseledamot i Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV)
Du skriver: ”Så här kan vi inte ha det längre! Stockholmsperspektivet att se norra Sverige som en leverantör av billiga naturresurser, inte minst vattenkraft, måste en gång för alla förpassas till historien. Det koloniala tänkandet hör inte hemma i vår tid.”
Säg det till Annie Lööf. Då kan hon passa på att införa gruvskatt eller höjd mineralersättning också. Det behövs en ny svensk mineralstrategi. Det behövs en genomgång överhuvudtaget för pengaflödet från glesbygden till Stockholm och till kapitalistägare både i Sverige och utomlands.
Hej Bengt!
Instämmer vad gäller höjd mineralavgift/gruvskatt – och den uppfattningen är även partiordföranden väl medveten om. Vi diskuterade frågan på stämman i Karlstad i höstas och omröstningen slutade då med 200 röster mot 195. Nästa gång är jag ganska övertygad om att centerstämman kommer att ta ställning för att gruvföretagen måste betala bättre för den råvara de nyttjar och att dessa medel till stor del måste stanna i den bygd där produktionen sker.