Om en vecka – den 13 september – väljer norrmännen vilka som ska representera dem i stortinget under de kommande fyra åren. Mycket tyder på att det blir regeringsskifte, men säkert är det inte. Rörelserna i väljarkåren är stora.
Jag följer särskilt Senterpartiets imponerande arbete. I våras såg partiet ut att närma sig 20 procent i opinionen, men för några veckor sedan blev det ett hack i kurvan. Nu, i slutspurten, ser det ut att gå upp igen. När Maria och jag i lördags tog en tur över gränsen till Trøndelag för att ta del av Senterpartiets valmöte i Vuku, Verdal, blev vi både imponerade och inspirerade.
Upplägget av själva mötet var proffsigt. En trøndersk folkmusikgrupp av högsta klass underhöll – vars medlemmar dessutom var öppna med att de själva helhjärtat stöder Senterpartiet. En mötesledare, Jostein Grande, frågade ut kandidaterna Marit Arnstad, Per Olaf Tyldum, Tomas Iver Hallem och Dorothea Elverum på ett suveränt sätt. Att det handlar om en politik ”nær folk” kunde ingen tvivla på. Att Jostein dessutom visade sig vara en skicklig sångare höjde stämningen ytterligare.
Senterpartiet omsätter decentralismen i praktisk politik. Gustaf Jonnergårds tankar omsätts i modern tappning. Hela landet ska tas i bruk, distrikten ska leva.
Erna Solbergs høyreledda regering har centraliserat myndigheter och arbetsplatser under de åtta år man lett Norge. Nu ska det bli ändring på detta genom en politik ”nær folk i hele Norge”. Landsbygden i vårt västra grannland lever på ett imponerande sätt, men det gäller förstås att sätta stopp för de centralistiska tendenserna. Och det ser Senterpartiet som sin kanske viktigaste uppgift. Frågan är hur långt man kan komma i en regering med Arbeiderpartiet.
Jag har nyligen läst den bok som senterledaren Trygve Slagsvold Vedum har gett ut tillsammans med Jan Bøhler, som representerar det kanske mest utsatta området i Oslo, Groruddalen. Det finns utanförskapsområden med gängkriminalitet, drogproblem och andra problem även i Norge om än inte så många som i Sverige.
Det intressanta med boken – som för övrigt också heter ”Nær folk” – är att Bøhler och Vedum är eniga om att människor i Bygde-Norge och människor i ”drabantbyen” Groruddalen har gemensamma intressen. Förståelsen för detta var ett skäl till att Bøhler förra året lämnade Arbeiderpartiet för Senterpartiet. Så här skriver han i boken (norsk läsövning):
Hver gang folk i distriktene mister et gode de behøver og er van til å ha, kan de føle at avstanden til de som sitter i Oslo og bestämmer, bare blir større og større. Folk i Groruddalen har også vent seg til denne følelsen.
Derfor må vi i Senterpartiet kjempe for den lille man och den lille kvinne uansett hvor de bor.
Allt tyder på att Senterpartiet kommer att göra ett framgångsval. Frågan är hur mycket partiets stöd växer, men det verkar gå bra i slutspurten. I en kommande regering kan partiet förhoppningsvis omsätta så mycket av sin politik som möjligt i praktiken. Vi har på vår sida av gränsen all anledning att inspireras av den decentralism som Senterpartiet står för.