Samarbete bästa sättet att möta kriser

Tankar på Nordens dag 23 mars 2022

Idag, den 23 mars, är Nordens dag. I år är det exakt 70 år sedan de nordiska länderna undertecknade ett samarbetsavtal i Helsingfors med syfte att fördjupa och utveckla samarbetet i den gemensamma regionen. Det är därför Nordens dag firas just denna dag varje år.

Visst finns ett omfattande nordiskt samarbete på olika områden, men två år av pandemi och ett uppflammande krig, som pågår just nu, mitt i Europa visar att samarbetet i Norden bör förstärkas mycket mer för framtiden. Därför är det naturligtvis bra att Nordiska rådet vid sin pågående session i Malmö har ställt sig bakom den så kallade Enestam-rapporten om att stärka samarbetet kring krisberedskapen.

Jag hoppas att vi kan få en ny vår för det nordiska samarbetet. Vad som hänt och vad som händer just nu måste leda till slutsatsen att ett starkt Norden är bra för oss själva, men också för Europa och världen i övrigt. Tillsammans har de nordiska länderna långt bättre möjligheter att bygga upp en beredskap för framtida kriser och utmaningar.

Ska statsministrarnas vackra ord om att ”Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region” till 2030 – om åtta år – krävs det konkreta åtgärder omgående. Att länderna väljer olika strategier och plötsligt stänger gränserna sinsemellan, som skedde när pandemin slog till, får inte upprepas.

Att de nordiska länderna har valt olika relationer till EU och Nato har efter andra världskriget varit ett hinder för en djupare integration. Detta måste vi nu tillsammans komma över och finna nya vägar framåt. Våra länder har mycket gemensamt kulturellt och historiskt, vilket underlättar ett närmare samarbete. Men det måste självfallet ske på lika villkor och med ömsesidig förståelse och respekt för att förverkligas.

Ett bättre och närmare samarbete för att möta kriser av olika slag måste vara en första självklar slutsats av de senaste årens pandemi. Det får inte stanna vid ord. Både var för sig och tillsammans kan de nordiska länderna förbättra självförsörjningen på mat, men också på läkemedel och andra viktiga konsumtionsvaror. Finland är ett föredöme som till skillnad från Sverige har haft kvar beredskapslager av olika slag. Handeln är viktig, men en slutsats för framtiden måste vara att vi inte kan lita på att det nyliberala tänkandet om en fungerande global marknad och ”just-in-time-leveranser”.

Jag ser också ett nära nordiskt säkerhets- och försvarssamarbete som en naturlig slutsats av de senaste årens erfarenheter. Dessa frågor bör snarast sättas högt upp på den politiska agendan oberoende av hur diskussionerna kring Natosamarbetet utvecklas. För tryggheten är det viktigt med ett samarbetande Norden i dessa frågor. Samtidigt är det viktigt att civilsamhället har tillgång till livsmedel och andra grundläggande förnödenheter. Utan mat är inte kanoner och stridsflygplan mycket värda.

Min vision är att vi i framtiden ska kunna bygga starkt Norden, en union med starkt lokalt och regionalt självstyre, eller ett ”Nordens förenade stater”, som man hade förhoppningar om efter andra världskrigets slut. Ska detta vara möjligt får inte alltför mycket makt centraliseras till Bryssel, vilket underminera ett starkt nordiskt samarbete.

Något att fundera över på Nordens dag 2022! Det är aldrig för sent att förverkliga kloka visioner om ett starkare nordiskt samarbete.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.