Bra att ha kronan kvar (LT 4/1 2001)

Sju år efter folkomröstningen om euro eller krona inser även många av de som finansierade ja-kampanjen med generösa bidrag att väljarna tog ett klokt beslut när de sa nej till valutabytet. I takt med att eurokrisen fördjupas förstår även storbolagens direktörer att den egna valutan är en tillgång för Sverige.

”Det är svårt att hålla ihop så många länder med så olika förutsättningar”, konstaterar nu SEB-chefen Annika Falkengren – just vad vi eurokritiker hävdade inför folkomröstningen 2003. Krisen inom eurozonen har flera orsaker, men euron är en del av problemet. I valutaunionen ska alla ha samma ränta och växelkurs trots att de ekonomiska förutsättningarna är olika. Det fungerar dåligt – och det ser vi med all tydlighet nu.

Senast har EU:s nya krisfond, ESFS, gått in med 85 miljarder euro för att rädda Irland. När högkonjunktur rådde kunde Irland, den keltiska tigern, fortsätta en ohållbar lånekarusell och fastighetscirkus utan att ekonomin kyldes ned av högre räntor. Nu har bubblan spruckit. Och efter Irland står Portugal – och kanske Spanien och Italien – på tur. Ja, även EU:s hjärtland Belgien ses allt oftare som ännu en akilleshäl för euron.

Det är svårt att tro att den irländska krisen löses av att landet ska betala 5,8 procents ränta på det enorma ESFS-lånet. Risken är att det blir tvärtom, att krisen förvärras. Hade Irland, liksom tidigare Grekland, haft kvar en egen valuta och en räntenivå anpassad till den egna ekonomin hade man tvingats ta itu med sina finansiella problem långt tidigare.

I Tyskland växer motståndet mot att landet ska stå för större delen av kostnaderna för eurons misslyckande. Allt fler tyskar ångrar idag djupt att de gav upp D-marken. Det liberala regeringspartiet FDP:s finansexpert Frank Schäffler har startat en eurokritisk kampanj och den legendariske förbundskanslern Konrad Adenauers sonson Patrick Adenauer, som leder en företagarorganisation, förklarar att ”Irlands och Greklands dagar som euroländer är räknade”.

Från EU-topparnas sida möter man emellertid som väntat krisen med att föreslå mer centralisering och statsbygge. Man vägrar att inse att euron är en del av det problem som måste lösas. Kommissionspresidenten Herman van Rumpuy förklarar att ”eurozonen kommer att bli en politisk union”. Bland medborgarna är entusiasmen för en sådan utveckling emellertid begränsad.

I Sverige kan vi vara tacksamma över att vi har kronan kvar och en riksbank som kan sätta en ränta som är anpassad till svensk ekonomi. Som centerpartist är jag tacksam för att mitt parti aktivt bidrog till folkomröstningsresultatet 2003.

Detta hindrar inte att även vårt land kommer att påverkas negativt om eurokrisen fortsätter att fördjupas. Men vi har med kronan kvar ett större självbestämmande och en större handlingsfrihet än om även den svenska penningpolitiken hade styrts av direktörerna vid Europeiska Centralbanken (ECB) i Frankfurt.

Håkan Larsson, Rödön

Ordförande för Centerpartiet i Krokom

0 reaktion på “Bra att ha kronan kvar (LT 4/1 2001)”

  1. Jag delar inte Håkan Larssons syn på euron. Jag tycker det är synd att vi inte gick med i det monetära samarbetet. Jag hoppas att vi snart kan ha en ny folkomröstning i frågan. Fler och fler av våra grannländer ansluter sig till euron. Det vore bra om även Sverige på sikt anslöt sig.

    mvh
    Lars Berg
    Skara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.