Centerhistoria 30: En brytningstid i parti och samhälle

1980-talet var en omvälvande tid i det svenska samhället, men också inom centerrörelsen. Thorbjörn Fälldin lämnade partiordförandeposten och följdes först av Karin Söder och därefter av Olof Johansson.

Miljö- och energifrågorna var viktiga, men även sociala frågor lyftes fram. En viktig fråga, där Centerpartiet vann framgång, var att matmomsen sänktes från 25 till 12 procent. På affischen vice partiordföranden Görel Thurdin med matkasse och krav på halverad matmoms.

I slutet av 1985 informerade valberedningensordförande Inge Pettersson Thorbjörn Fälldin om att man inte tänkte föreslå att han skulle omväljas som partiordförande vid stämman året därpå. Fälldin reagerade direkt, sammankallade en presskonferens och förklarade att han omgående lämnade sin post. Det var knappast vad valberedningen hade tänkt sig.

Förste vice ordföranden Karin Söder trädde in som tillförordnad ordförande, ett val som konfirmerades av partistämman i juni 1986. Därmed blev Karin Söder, som tidigare varit den första kvinnliga utrikesministern, också den första kvinnliga partiledaren i Sverige. Redan året därpå tvingades hon emellertid att lämna partiordförandeposten på grund av sjukdom. Hon efterträddes då av vice partiordföranden Olof Johansson.

Karin Söder gjorde sina mest minnesvärda insatser på det sociala området. Som socialminister mellan 1979 och 1982 drev hon igenom att Systembolaget skulle vara stängt på lördagar. Kritiken var hård mot lördagsstängningen, men faktum var att alkoholkonsumtionen minskade. Bakgrunden till beslutet var att Karin Söder och regeringen ville förbättra situationen för kvinnor och barn i familjer där mannen missbrukade alkohol. Många av dessa skrev också till Karin Söder och tackade för lördagsstängningen.

Om jag har medverkat till att sätta korken i brännvinsflaskan, så är jag stolt, förklarade också Karin Söder vid något tillfälle.

Överhuvudtaget medverkade Karin Söder till en upprustning av familjepolitiken. Barnomsorgen byggdes ut kraftigt och flerbarnstillägg infördes. Det gav också en viss effekt. Efter att nativiteten i Sverige under 1970-talet hört till de lägsta i världen började barnkullarna att växa i mitten av 1980-talet.

Kärnkraften åter stridsfråga

Kärnkraften kom åter upp högt på den politiska agendan genom Tjernobylkatastrofen 1986. Stora delar av Sverige drabbades av radioaktivt nedfall från den olycksdrabbade reaktorn i Ukraina. Bär och svamp kontaminerades i stora delar av Norrland, älgköttet fick grävas ned. Centerpartiet reagerade genom att kräva att reaktorerna i Barsebäck och Ringhals 2 skulle tas ur drift som ett första steg i kärnkraftsavvecklingen. Riksdagsmajoriteten avslog emellertid detta krav och nöjde sig med att utvärdera Tjernobyls konsekvenser för Sverige. När rapporten presenterades hävdade majoriteten att olyckan inte påverkade den svenska kärnkraften.

Efter folkomröstningen om kärnkraften 1980 hände inte särskilt mycket för att produktionen av inhemsk, förnybar energi skulle öka. I stället ökade kärnkraftsberoendet. Centerpartiet agerade emellertid hela tiden för ökade satsningar på förnybar energi och energiforskning. Den socialdemokratiska energiministern Birgitta Dahl slog ändå fast att kärnkraften skulle avvecklas till 2010.

Olof Johansson, som tidigare bland annat varit CUF-ordförande och energiminister, liksom såväl biträdande industriminister som biträdande budgetminister i Fälldinregeringarna, valdes till ny partiordförande vid en extra stämma i mars 1987.  Vice ordföranden blev Karl Erik Olsson, Skåne, och Görel Thurdin, Ångermanland. Den nya partiledningen, där också Åke Pettersson ingick som partisekreterare, påverkade politiken genom utifrån partiets mittenposition göra uppgörelser med både den socialdemokratiska regeringen och de oppositionspartierna till höger.

Sänkt moms på maten

Inför valet 1988 lyfte Centerpartiet särskilt fram miljö- och energifrågorna, liksom kravet på sänkt matmoms. På miljöområdet fick nu partiet konkurrens från Miljöpartiet de gröna, som nu för första gången kom i riksdagen. Ett skäl till genombrottet var säldöden, som många menade var en konsekvens av ökade miljöföroreningar till havs. Miljöpartiet hade bildats efter kärnkraftsomröstningen 1980, delvis av personer som varit aktiva inom centerrörelsen. Inspiration kom i första hand från det framgångsrika gröna partiet i Västtyskland.

När det gäller matmomsen fick Centerpartiet så småningom riksdagen med sig – och momsen på mat sänktes från 25 till 12 procent. Numera gäller detta även maten på restaurangerna.

Sjöbo skakar Centerpartiet

I samband med valet 1988 uppmärksammades Sjöbo i Skåne även på riksplanet. Då genomförde nämligen den centerledda kommunen en folkomröstning om huruvida man skulle ta emot 15 flyktingar. Kommunalrådet Sven-Olle Olsson utmärkte sig med invandrarkritiska uttalanden och blev snart ett problem för partiet. Samtidigt kunde Centerpartiet centralt inte agera alltför hårt, eftersom partiet såg lokala folkomröstningar som ett viktigt demokratiskt redskap, en del i det kommunala självstyret. Samtidigt var det för ett parti med alla människors lika rätt och värde som portalmening i programmet motbjudande att folkomrösta i den här frågan.

När det senare visade sig att Sjöbocentern hade kontakt med den närmast fascistiska Nysvenska rörelsen fanns det skäl att överväga uteslutning av de ledande företrädarna.  Så skedde också, utifrån stadgarna. Centerpartiet hade tydligt markerat att man inte accepterade att företrädas av främlingsfientliga krafter. Sven-Olle Olsson och hans meningsfränder bildade det lokala Sjöbopartiet och Olssons sista politiska insats var att kandidera till riksdagen för Sverigedemokraterna.

Jordbrukspolitiken åter i centrum

Jordbrukspolitiken var en central fråga för Centerpartiet även under 1980-talet. Under senare delen av 1980-talet började den socialdemokratiska regeringen, med Mats Hellström som jordbruksminister, att ensidigt avreglera det svenska jordbruket. Avregleringen skedde i samförstånd med Folkpartiet, medan Centerpartiet protesterade.

Orsaken var att konkurrenssituationen för de svenska bönderna försämrades i förhållande till jordbruket inom EG. Centerpartiet menade att förändringar i regelverket måste ske i internationella förhandlingar, främst inom GATT (numera WTO), som även omfattade EG-länderna. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) hade samma inställning och drog igång omfattande kampanj med affischtavlor runt om i landet. Budskapen blev mycket uppmärksammade, exempelvis:

Per Albin Hansson byggde folkhemmet, Ingvar Kamprad möblerade det och Ingvar Carlsson släkte ljuset! En annan devis var:

I dag finns det femton utrotningshotade arter i Sveriges natur, en bär keps!

Diskussionerna om jordbrukspolitiken förändrade allmänhetens syn på den svenske bonden i positiv riktning. Samtidigt beredde diskussionen vägen för en ny diskussion om Sveriges förhållande till EG i början av 1990-talet.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.