LT 13/2
ÖP 17/2
För fyra år sedan, 2019, antog de nordiska statsministrarna visionen om att Norden till 2030 ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region”. En vacker vision som kräver kraftfulla åtgärder för att bli verklighet. Det är bra att det finns en handlingsplan, antagen av Nordiska ministerrådet, men det krävs mycket mer.

Dagens allvarliga säkerhetspolitiska situationen gör en nordisk samling ännu angelägnare. Att Finland och Sverige är på väg in i Nato gör att hela Norden snart står på samma försvarspolitiska grund för första gången sedan drottning Margaretas och Kalmarunionens tid för mer än 500 år sedan ger unika förutsättningar. Något som i förlängningen gäller även på andra samhällsområden.

Bilden: Bertel Haarder manar till nordisk samling. Förhoppningsvis hörs han över de nordiska gränserna.

Att åstadkomma ett lyft för Norden kräver krafttag och resurser. En som höjer rösten på allvar är dansken Bertel Haarder, tidigare såväl minister (för högerliberala Venstre), EU-parlamentariker och ordförande för Nordiska rådet. En tydlig röst som förhoppningsvis hörs över de nordiska gränserna. I ett inlägg i danska Altinget 25 januari uppmanar Haarder de nordiska länderna att slänga ”småstatsmentaliteten” och etablera Norden som en europeisk maktfaktor.
Bertel Haarder pekar på att de nordiska länderna tillsammans är den tionde eller elfte största ekonomin i världen – med en bruttonationalprodukt i samma storleksordning som Ryssland. Norden har världens största handelsflotta, vilket sällan uppmärksammas. De nordiska länderna är dessutom ”något så ovanligt” som välfungerande och handlingskraftiga demokratier. Så varför vänta, det är dags för en nordisk renässans!

För att få fart på samarbetet behöver Helsingforstraktaten från 1962, som det nordiska samarbetet vilar på, kraftigt graderas upp. Haarder föreslår ett särskilt nordiskt utrikes- och försvarsutskott för att samordna dessa områden. Ett annat viktigt område för att minska sårbarheten är att stärka självförsörjning på livsmedel och andra viktiga varor.

En gemensam nordisk tankesmedja och sekretariat bör snarast skapas. Haarder pekar på att EU-kommissionen har 32 000 anställda och konstaterar att bara någon procent av detta antal skulle kunna göra underverk för det nordiska samarbetet. Vänta inte på EU, manar han, de nordiska länderna kan gå före och finna gemensamma lösningar! De olika relationerna till Bryssel får inte stå i vägen.

Själv har jag länge arbetat för ett närmare samarbete över de nordiska gränserna. Nu ser jag ljuset i tunneln. Vi i Jämtland Härjedalen kan visa vägen genom att fördjupa samarbetet med Trøndelag med den nya gränskommittén Fellesrådet som kraftfullt redskap.

Ett målinriktat samarbete för att samla Norden bör omgående inledas för att visionen om ”världens mest hållbara och integrerade region” till 2030 ska förverkligas. Norden har missat att samlas när det har funnits förutsättningar många gånger tidigare. Det får inte ske en gång till! Ett starkt Norden är bra för oss själva, för Europa och världen i övrigt!