LT 4 augusti

ÖP 5 augusti
Nyligen KU-anmälde Kristdemokraterna genom sin energipolitiska talesperson Camilla Brodin energiminister Khashayar Farmanbar för att han i Aktuellt hade sagt att hushållen i Sverige betalar en fjärdedel av elpriset jämfört med vad fransmännen gör.

Visst kan man påstå att Farmanbar var slarvig med sitt uttalande. Vad han uttalade sig om var elspotpriset, vilket inte är det samma som vad hushållen betalar. Den franska energipolitiken är nämligen närmast planekonomisk med den statliga energijätten EDF som huvudaktör. Regeringen använder EDF som redskap för att ge hushållen ett fast, lägre elpris än marknadspriset. Det är förstås bra för hushållen, men kostnaderna måste ändå betalas. (EDF ägs till 84 procent av franska staten, men ska enligt de senaste planerna bli helstatligt.)

Bild: En tabell som säger allt. Frankrike har de högsta elpriserna i Europa för närvarande.

Faktum är att elspotpriset i Frankrike sedan länge är högre än hos oss. Under senare tid har det ofta legat kring fyra gånger högre, som Farmanbar hävdade, än i södra Sverige. (Jämfört med norra Sverige handlar det om 20 – 30 gånger högre.)

Kristdemokraterna och övriga kärnkraftsentusiaster på högerkanten vill förstås inte kritisera Frankrike, vars energiproduktion till närmare 70 procent bygger på kärnkraft. Fransk kärnkraft har nämligen stora problem. Av Frankrikes 56 kärnreaktorer är det nästan 30 som under senare tid inte har producerat någon el. Många av de franska reaktorerna är gamla och behöver ofta repareras. En del står stilla på grund av inplanerade servicestopp och andra måste stoppas med akuta problem. Reparationerna tar inte sällan lång tid.

Sommarens värmeböljor har dessutom tvingat flera reaktorer att stänga eller dra ned på produktionen. Detta eftersom kylvattnet har varit alltför varmt för att av miljöskäl släppas ut i floderna. Myndigheterna har dock beviljat undantag från miljöreglerna för att en del produktion ska kunna ske.

Den senaste reaktorn, Flamanville 3, skulle enligt planerna ha varit klar 2015, men kanske kan börja producera el nästa år, 2023. Kostnaderna är många gånger högre än planerat och ligger nu kring 120 miljarder kronor. Det är svårt att hävda att kärnkraft ger en lönsam och stabil produktion…

I svensk debatt är det lätt att få intrycket att det är Tyskland som är beroende av elimport från Frankrike, men det är faktiskt tvärtom. Tyskland exporterar för närvarande el till Frankrike – och dessutom till Italien som tidigare kunnat importera från Frankrike.

Vid Storsjöyran fick jag möjlighet att lyssna till just Kd:s Camilla Brodin och därefter resonera en stund med henne. Hon gav ett kunnigt och positivt intryck, men för mig är den ensidiga kärnkraftsvurmen hon företräder obegriplig. Och inte heller förstår jag den KU-anmälan av energiministern hon har lämnat. Handlar det bara om att misstänkliggöra politiska motståndare? Ett slag i luften. Verkligheten är ju att spotpriset på el är långt högre i Frankrike än i vårt land.

Jag är medveten om att vi står inför stora utmaningar när det gäller att öka elproduktionen för att klara den gröna omställningen. Men om man tror att ny kärnkraft är ett sesam öppna dig för framtiden går man vilse.

Tänk om Kd, liksom M, hade orkat stå bakom den breda energiuppgörelsen 2016 (tillsammans med S, C och Mp). Det hade varit bra för Sverige.