I Emils vackra Lönneberga

På slingriga vägar nådde Anders Åkesson (riksdagsman från Kalmar) och jag på söndagskvällen fram till Svensmåla i Lönneberga. Landskapet vi åkte genom ser precis ut som i Astrid Lindgrens böcker. Ett kulturlandskap värt att bevara och hålla levande även på 2000-talet.

Vi besökte Erland och Viola Nilsson på deras gård i Svensmåla, där de föder upp mellankalv. De betande djuren såg ut att må mycket bra, hela landskapet med sina småländska beteshagar såg harmoniskt ut. Inte ska EU-byråkrater i Bryssel lägga sig i hur många träd som ska finnas i en beteshage. Det vet de bönder som levat här i många generationer mycket bättre.

Efter besöket på gården reste vi på slingrande vägar genom Lönneberga till församlingsgården vid kyrkan. Där samlades en grupp mycket engagerade lokala centerpartister och LRF:are för att diskutera EU med mig. Jag blev om möjligt ännu mer övertygad om att det inte handlar om att ta bort jordbrukspolitiken, som vissa populister anser (exempelvis företrädare för folkpartiet, vänsterpartiet och junilistan). I stället handlar det om att reformera jordbrukspolitiken inför nästa programperiod (2013-2020). Exportbidragen bör omgående avskaffas och produktionsstöden förändras. Mervärden som öppna landskap, miljövård, biologisk mångfald och livsmedelssäkerhet bör spela en större roll i den framtida jordbrukspolitiken. Om EU ensidigt skrotar jordbrukspolitiken riskerar en stor del av jordbruket, inte minst i svenska bygder som Lönneberga, att slås ut och livsmedelsmarknaden tas över av amerikanskt och australiskt industrijordbruk.

Vi hade en mycket givande afton i Lönneberga och jag kommer att markera tydligare än hittills att jag vill bli en stark röst för landsbygden och de gröna näringarna om jag får väljarnas förtroende att företräda Sverige i Europaparlamentet. Det behövs tydliga sådana företrädare från vårt land.

Bilden: I Lönneberga såg vi på en verklig småländsk beteshage och de kor som betar där. Brysselbyråkraterna borde inse att de som lever här bäst begriper hur en sådan ska se ut. Lantbrukarparet Erland och Viola Nilsson står till vänster om mig på bilden.

Pressmeddelande från mötet i Lönneberga:

Låt en småländsk beteshage
vara en småländsk betshage!

–    Vi behöver ett nära all-europeiskt samarbete i stora gränsöverskridande frågor som klimat- och miljöfrågor, handel och brottsbekämpning. Däremot måste Bryssel sluta att klåfingrigt lägga sig i frågor som bättre beslutas lokalt, regionalt och nationellt. Det är det vi menar med ett ”smalare men vassare” EU.

Det sa Håkan Larsson från Krokom i Jämtland, med småländska rötter, och en av Centerpartiets toppkandidater i valet till Europaparlamentet, när han på söndagskvällen besökte Lönneberga.

–    Jag är övertygad om att Emil i Lönneberga skulle bli rasande om han fick veta att byråkrater i Bryssel anser sig mer kompetenta än de som lever här att bedöma hur en småländsk beteshage ska se ut. Det är absurt att jordbruksminister Eskil Erlandsson och hans medarbetare ska tvingas lägga ned mer än 1500 timmar på att försöka rädda de svenska betesmarkerna i förhandlingar med EU-kommissionen – och ändå inte lyckas nå ända fram.
–    Detta är ett exempel på att EU bör sättas på bantningskur. Hela EU:s regelverk bör gås igenom för att se vilka regler som kan tas bort, vilka regler som kan förenklas och vilka regler som kan flyttas till medlemsländerna, underströk Håkan Larsson.
–    Jag vill se ett europeiskt samarbete som byggs underifrån, mellan länder och folk, Demokratiernas Europa, men är starkt kritisk till försöken att skapa en centralistisk europeisk statsbildning, Europas förenta stater, avslutar Håkan Larsson.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *