För 45 år sedan – 1967 – blev jag medlem i Huskvarna Centerklubb, en skolklubb inom Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF). Sedan dess har jag på olika sätt varit aktiv inom centerrörelsen, i Småland, i Stockholm och i Jämtland. Jag har känt en stor samhörighet med den decentralistiska gröna folkrörelsen – och min egen värdegrund lades under åren i CUF, den gröna ungdomsrörelsen.

Under senare år har jag känt mig mer främmande för delar av den politiska utvecklingen inom mitt parti – och det gäller särskilt ungdomsförbundet. Inom CUF, där marknadsliberala, för att inte säga högerliberala, åsikter blivit alltmer dominerande under senare år. Jag tror nämligen att det finns ett stort utrymme för ett grönt, decentralistiskt ungdomsförbund även på 2000-talet – och att det är CUF:s uppgift att fylla denna viktiga roll. Lyft fram den egna centergröna profilen tydligare. Den här inställningen kan kanske avfärdas med att det är en gammal förbundssekreterare (1981-84) som hänger sig åt nostalgi.

Hursomhelst är jag trots allt hoppfull. Detta efter att ha lärt känna dagens aktiva CUF:are i Krokom och Jämtlands län överhuvudtaget. De gröna centeridéerna lever även bland de unga i våra bygder. En ny generation, med Patrik Andersson i spetsen , är i gång, sprider ett centergrönt budskap och rekryterar nya medlemmar. Här finns ett gäng unga som ser framåt samtidigt som de är väl medvetna om vår rörelses egen  gröna idégrund, som med stolthet bär samma decentralistknapp som vi CUF:are gjorde på 1970-talet. Detta inspirerar till nya tag och arbete för den gröna centerpolitiken.

Bilden: Patrik Andersson och Charlotte Nordling Schill vid centerståndet på Krokomsdagen i lördags, 25 augusti. Den gröna ungdomsrörelsen ger ny inspiration även till oss något äldre centermedlemmar.