LT 14/3 2022
Sverige ska kraftigt rusta upp det militära försvaret. Så snart som möjligt ska två procent av BNP avsättas för detta ändamål. Under intryck av Rysslands angreppskrig mot Ukraina råder brett stöd för att Sverige måste stärka sin försvarsförmåga. Några decennier av omfattande nedrustning är över. Vi lever i en ny tid.
Det militära försvaret är en del av totalförsvaret. Samhället måste fungera även om vi blir avstängda från omvärlden. Det gäller inte minst livsmedelsförsörjningen. Har vi inte mat är kanoner och stridsflygplan inte mycket värda. Sverige har sedan några år en livsmedelsstrategi, som syftar till ökad produktion, men den räcker inte på långa vägar i dagens läge.
På 1980-talet, före EU-inträdet, var Sverige i det närmaste självförsörjande när det gäller baslivsmedel. Idag är vi bara självförsörjande på tre livsmedel; spannmål, morötter och socker. Nästan hälften av det nötkött vi äter importeras. Inte ens tillräckligt med potatis producerar vi. Totalt sett ligger självförsörjningsgraden för närvarande under 50 procent. Vi importerar med andra ord hälften av allt vi äter, vilket skulle bli katastrofalt om gränserna stängs.
Hur har det då blivit så här? Jag minns själv kommentarerna när jag som riksdagsledamot var med om att arrangera ett seminarium i riksdagen om vikten av höjd självförsörjning på mat, 2004 eller 2005. ”Vi behöver inte tala om självförsörjning när vi är med i EU”, menade en del riksdagskollegor. ”Det är bara att importera om vi inte producerar själva. Andra kan ju vara bättre än oss.”
Denna felsyn är säkert en grund för den ökade matimporten. Nu måste det bli en förändring. Jordbruket i Sverige kan med rätt förutsättningar producera mycket mer bra mat, inte minst i norra delen av landet. Men får inte bönderna ett ordentligt stöd är risken stor att en del ger upp under trycket för höjda priser på el, bränsle, gödsel – och det får inte ske. Inte minst de kraftigt höjda bränslepriserna måste kompenseras av staten för jordbruket och övriga gröna näringar.
Den minskade självförsörjningsgraden går naturligtvis inte bara att skylla på EU. Finland, som inträdde i unionen samtidigt med Sverige (1995) har fortfarande en självförsörjningsgrad på över 80 procent. Det är ingen tillfällighet. Finländarna har lärt av sin historia att det är viktigt med en fungerande livsmedelsförsörjning även i kris. Dessutom har landet kvar sina förråd av exempelvis spannmål.
Självfallet är det bra att Centerpartiet har fått stöd från regeringen för en extra miljard kronor till bönderna i vårändringsbudgeten. Men det räcker inte. Jordbruket måste få goda långsiktiga förutsättningar. Glädjande nog söker fler ungdomar än på många år till jordbruksutbildningen. De måste få bra möjligheter att utveckla de gårdar de kommer att driva efter utbildningen.
Sverige kan kraftigt öka självförsörjningsgraden – och därmed minska sårbarheten. En synnerligen viktig del i totalförsvaret. Detta om något kan vi lära av det förfärliga krig som för närvarande pågår i Europa.
Köp svensk, helst närproducerad, mat!
Håkan Larsson, centerpartist i Krokom