Runt om i Europa diskuteras förhandlingarna om ett nytt handelsavtal (TTIP) mellan EU och USA. Kritik kommer från många håll, särskilt mot den föreslagna tvistlösningsmekanismen ISDS och mot vad ett avtal riskerar att innebära på miljöområdet.

I Sverige är debatten emellertid mycket lam. Så gott som alla applåderar reflexmässigt ”frihandel” och har inte gått djupare in i vad förhandlingarna faktiskt handlar om. Svenskt Näringsliv, som är entusiastisk förespråkare för TTIP, avfärdar alla invändningar som ”myter”. (Vilka bemöts av den kritiskt granskande bloggen ttippen.se.)

Jag har följt debatten en del och reagerade när ÖP oförbehållsamt applåderade TTIP i en ledarkommentar 13 januari. Jag skrev därför ett brev till ledarsidan (se nedan). Detta publiceras idag, 16 januari, tillsammans med ett svar från tidningens politiske redaktör Marcus Persson.

Jag tycker det att det är tråkigt att bli avfärdad som okunnig och att kritiken skulle bygga på grundlösa påståenden och konspirationsteorier. Detta görs samtidigt som företrädare för regeringarna i Frankrike och Tyskland visar att de tar kritiken mot ISDS på allvar.

”Vi kommer aldrig acceptera att privata domstolar som betalas av multinationella företag kan besluta över den politiska självständigheten hos en stat, i synnerhet inom vissa områden som hälsa och miljö, förklarar den franske statssekreteraren med ansvar för handelsfrågor (Euroativ). Tysklands miljöminister Barbara Hendricks säger samtidigt sig vara ”mycket skeptisk” till ISDS,

Min förhoppning är att vi kan få en ordentlig diskussion om TTIP även i Sverige innan det är dags att ta ställning till ett framförhandlat avtal. Det får inte vara så att man reflexmässigt applåderar allt som går under beteckningen ”frihandel”.
Påståenden om att TTIP kan skapa miljontals nya jobb på båda sidor av Atlanten ska tas med en nypa salt. Visst kan ökad handel skapa sysselsättning, men det beror i hög grad på innehållet i avtalet. Jag minns när euroförespråkarna inför folkomröstningen om euro eller krona 2003 utlovade massor av nya jobb om vi anslöt oss till valutaunionen. Idag inser de flesta att det är en fördel att vi har kronan kvar även för sysselsättningen…

—————————————————

Mitt brev till ÖP:s ledarsida 16 januari 2015:

 ”Frihandelsavtalet” måste granskas kritiskt

Sverige har en omfattande handel och ”frihandel” ses oftast som ett mycket positivt begrepp. Fördenskull får man inte vara naiv och utan granskning applådera ”frihandelsavtalet” mellan EU och USA. Tråkigt nog får jag det intrycket av Marcus Perssons kommentar på ÖP:s ledarsida (13/1).

Det tilltänkta avtalet, TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership), handlar om mycket mer än tullar och avgifter, vilka redan är låga. Förhandla gärna om de återstående tullarna, men se upp med de ”icke-tarifära handelshinder”, som ingår. Det handlar om allt mellan miljölagar, jordbrukspolitik och energi till sociala rättigheter.

Den del av TTIP som främst har rönt kritik är tvistlösningsmekanismen ISDS (Investor-State Dispute Settlements). Denna innebär att företag kan stämma stater om de anser sig förlora på demokratiskt fattade beslut. Liknande mekanismer finns i vissa andra handelsavtal. Tobaksbolaget Phillip Morris har till exempel stämt Australien för att landets parlament har infört en lag om blanka cigarettpaket med tydlig varningstext. Staten Kanada har stämts av olika storbolag och förlorat i sju fall, vilket har inneburit att landet tvingats betala miljardbelopp. Ett bolag har stämt Quebec för att delstaten har infört moratorium på olja- och gasutvinning.

Om detta är det alldeles för tyst i den svenska debatten. EU-kommissionen har dock tagit emot massiv kritik mot ISDS. Kritiken är hård från småföretag, fackliga organisationer och miljöorganisationer. Endast storbolagen applåderar. Förhoppningsvis kommer ISDS att lyftas ut ur TTIP.

Riskerna med TTIP är stora även på andra områden. Det kan handla om att öppna dörren för genmodifierade grödor (GMO), liksom för bekämpningsmedel och hormoner som idag inte är tillåtna inom EU. Svenskt jordbruk, inte minst det jämtländska, kan hotas om det blir fritt fram för amerikanskt industrijordbruk att utan miljömässiga restriktioner sälja sina produkter i Europa.

Några garantier för att TTIP skulle leda till fler jobb i Jämtland finns inte. Vi får inte vara blåögda. Om ett avtalsförslag blir klart senare i år måste innehållet diskuteras öppet och demokratiskt.

Håkan Larsson, Rödön