Kärnkraften har problem när elproduktionen behövs som mest. Däremot är biokraften pålitlig även när kylan slår till. Slutsatsen är att vi ska satsa på att utveckla den hållbara, gröna energin – och successivt fasa ut fossilenergi och kärnkraft. Så här skriver Svebio idag:
Kärnkraftverk står stilla – men biokraften fungerar i kylan
Sveriges 150 biokraftanläggningar producerar pålitligt el i vinterkylan. Medan andra kraftverk står stilla går kraftvärmeverken och mottrycksanläggningarna i industrin för fullt och producerar miljövänlig och förnybar biokraft.
Biokraften ger idag 12 TWh el om året, fyra gånger så mycket som vindkraften och el motsvarande tre kärnkraftsreaktorer av Barsebäckstorlek. Det är nära nog en fördubbling under de senaste åtta åren.
– Biokraften är en trygg och säker energikälla när det är kallt i Sverige, konstaterar Gustav Melin, vd i Svebio.
– Biokraftverken ger som mest under vintermånaderna. Produktionen är kontinuerlig, till skillnad från vindkraften, som bara producerar när det blåser, eller kärnkraften, som utan förvarning kan behöva stängas av säkerhetsskäl eller tekniska problem.
– Dessutom produceras biokraften nära användarna, vilket ger en säker försörjning med små distributionsförluster. Ett exempel är Stockholmsområdet, där det produceras omkring 1,5 TWh biokraft om året i tio anläggningar. Det motsvarar hushållsförbrukningen av el i Stockholms stad. I Stockholm finns varken kärnkraft, vattenkraft eller vindkraft.
Det är ett problem med den kraftiga utbyggnaden av värmepumpsanläggningar som behöver el. Detta sker även på landsbygden där det finns ved, men numera finns det inte folk på
bygda som kan ta vara på veden. Det vore bättre om de som inte har möjligheter att elda med ved satte in pelletsanläggningar i stället för värmepumpar.
Satsa på att fjärrvärmeanläggningar byggs om till kraftvärmeverk. Då får vi mest elproduktion när det är kallt och behovet är som störst.
Målsättningen måste även vara att driften av dessa anläggningar sker av lokala företag. Då får vi lokalproducerad kraft som kan påverka det lokala elpriset och vinsterna stannar inom länet. Är det de stora elföretagen som äger anläggningarna kommer överskotten att att exporteras och generera vinst någon annanstans i likhet med storskalig vatten och vindkraft.
Råvara finns det gott om i Jämtland.