Inför julen publicerade företrädare för Företagarna Jämtland/Härjedalen en önskelista till ”tomtefar Reinfeldt, tomtemor Maud och alla tomtenissarna med Anders Borg i spetsen” i länets tidningar.
De flesta önskemålen för att underlätta för de mindre företagen är lätta att instämma i. När det gäller en önskan till regeringstomtarna tror jag emellertid att skribenterna är fel ute, nämligen önskan om ”nya pengar, som det står Euro på”.
Sverige har haft lägre ränta, lägre arbetslöshet och högre tillväxt än Euroområdet under nästan hela det decennium den nya valutan har existerat. En egen valuta och en självständig riksbank har alltså visat sig vara fördelaktig. De svenska väljarna var kloka som tackade nej till att ersätta kronan med euron i folkomröstningen 2003.
Euroländer som Grekland, Spanien, Irland och Italien är för närvarande i ett mycket bekymmersamt läge och delvis bakbundna eftersom de varken har en egen valuta eller kan sätta en ränta som är anpassad till den egna ekonomin. Inte minst småföretagen har tuffa tider.
Euroländer med mer stabila finanser, som Tyskland, Nederländerna och Finland – befinner sig samtidigt i en föga avundsvärd situation eftersom de kan komma att tvingas avsätta stora resurser för att rädda ekonomin i andra delstater inom Euroland. Stabilitets- och tillväxtpakten riskerar att haverera.
Visst har kronkursen sjunkit under senare tid i förhållande till dollar och euro, men en flexibel växelkurs är en bra stötdämpare i lågkonjunkturen som vi ska vara tacksamma att vi har kvar. Inför nyåret visade exempelvis Riksbankens så kallade TCW-index att Sveriges konkurrenskraft för närvarande kraftigt stärks. De flesta bedömare räknar för övrigt med att kronan åter kommer att stärkas när konjunkturerna förbättras.
Huvudargumentet för att, som Sverige, ha en flytande valuta är just att den ska flyta. I en osäker värld behövs mekanismer för att en ekonomi snabbt ska kunna anpassa sig till en ny situation. Särskilt gäller detta en öppen ekonomi som den svenska. Erfarenheterna från 90-talskrisen lär oss att det var nödvändigt att släppa knytningen till ecun (föregångaren till euron) och låta kronan flyta. Att Sverige hade en flytande valuta medverkade till att stärka företagens konkurrenskraft när ekonomin åter började växa.
Även i dag är det positivt att Sverige har en egen valuta och en självständig riksbank som sätter en styrränta som är anpassad svensk ekonomi, för närvarande en halv procent lägre än inom euroområdet. Tillsammans med en ansvarsfull ekonomisk politik gör detta att utgångsläget inför framtiden är bättre för Sverige än för de flesta andra länder. Vi ska självfallet samarbeta nära med övriga Europa, men det behöver inte innebära att vi centraliserar makten över penningpolitiken till Centralbanken i Frankfurt.
Håkan Larsson, Rödön
ersättare i riksbanksfullmäktige och kandidat i Europaparlamentsvalet
(artikeln publicerad i Östersunds-Posten, januari 2009)