(Inlägg, publicerat i Länstidningen den 29 juni 2011)

Den ekonomiska och politiska krisen i Grekland fördjupas. Mycket tyder på att landet är på väg mot ett ekonomiskt sammanbrott. EU och IMF har ingen annan medicin att erbjuda än nedskärningar, utförsäljningar och höjda skatter, vilket orsakar medborgarnas raseri.

Den grekiska tragedin förvånar inte. Landet tog sig in i Euroland med hjälp av manipulerade och förskönande siffror om läget i ekonomin. Utbredd korruption och en illa fungerande, alltför stor, statsapparat har gjort läget än värre.

Vid inträdet i valutaunionen fick Grekland tillgång till en stark valuta med lägre ränta som inte alls var anpassad till landets ekonomi. Resultatet blev en kraftig ekonomisk uppgång och en våldsamt ökad skuldsättning till utländska banker. Speciellt franska och tyska banker var länge mer än villiga att låna ut pengar.

När finanskrisen slog till sprack bubblan. Grekland var skuldsatt upp över öronen och kassakistan tom. Med en egen valuta hade man – som Sverige gjorde på 1990-talet – kunna låta valutan drachmen falla i värde för att få till stånd en återhämtning. Dessutom hade regeringen i Atén varit tvungen att ta itu med de finansiella problemen tidigare. Men som en del av Euroland var denna väg stängd.

Vad som återstår för ett land i en valutaunion som Euroland är en ”intern devalvering”, det vill säga att man sänker lönerna, skär ned i välfärdssystemen, säljer ut statlig egendom och höjer skatterna.

Dessa krav ställs nu på Grekland, vilket orsakar omfattande folkliga protester. Banker och andra som har en stor del av ansvaret för den uppkomna situationen borde också få reda upp finanserna, menar man. Utan en egen valuta finns i praktiken ändå knappast någon annan väg att gå än att följa EU/EMU och IMF för den grekiska regeringen. Gör man inte det blir det inga fler stödlån och då återstår bara bankrutt.

Jag har svårt att se någon annan utväg för Grekland än att landet måste lämna euron och återinföra en egen valuta med flytande växelkurs. Annars kommer landet att fastna i en mycket djup kris och sannolikt dra med sig flera andra euroländer i fallet, i första hand Portugal och Irland.

Går Grekland bankrutt kommer även vi i Sverige att påverkas, men vi ska vara tacksamma för att väljarna 2003 sa nej till att skrota kronan för euron. Att vi har en egen valuta med flytande växelkurs och en riksbank som kan sätta en ränta som är anpassad till svensk ekonomi har varit mycket värdefulla tillgångar i arbetet för att ta oss upp ur finanskrisen.

Kronan kommer att ha stor betydelse för att vi ska kunna föra en självständig och framgångsrik ekonomisk politik även framöver. Det finns ingen motsatsställning mellan att integreras i den globala ekonomin och behålla en egen valuta.

Greklands kris är delvis självförvållad. Men hade landet haft en egen valuta hade man varit tvungen att ta itu med problemen långt tidigare. Därför är dagens ekonomiska och politiska i Medelhavslandet också eurons kris.

Håkan Larsson

Ordförande för Centerpartiet i Krokom, Ersättare i Riksbanksfullmäktige