Hedra pionjärerna

Carl Berglund,högupplöstDen 1 december blir det exakt 100 år sedan Carl Berglund lade grunden till Bondeförbundet – dagens Centerpartiet – genom uppropet Bröder, låtom oss enas!, som publicerades i tidningen Landsbygden. Berglund ville samla bönderna, som vid den här tiden var splittrade mellan höger och vänster. På lite sikt lyckades han, det parti han tog initiativet till utvecklades till ett centerparti.

Västgöten Berglund var inte ensam om att ta initiativ till att samla bönderna politiskt kring sekelskiftet 1900. I Polen (som vid den här tiden var delat) fick det första bondepartiet/centerpartiet PSL redan 1895. Wincenty Witos blev så småningom det fria Polens premiärminister. I Bulgarien hette bondeledaren Aleksander Stambolijskij, i Tjeckoslovakien Antonin Svehla och i Kroatien kämpade brönderna Radic för böndernas intressen. Det var Witos, Svehla och Stambolijskij som 1921 grundade Internationella Agrarbyrån, den Gröna internationalen.

I Finland var Santeri Alkio agrarförbundets ideolog och i Norge var prästen Nils Traedal initiativtagare till Bondepartiet.

Alla de här partierna existerar idag i olika former. Det handlar om genuina gröna centerpartier med fyrklövern och gröna fanor som symboler. Tyvärr är partierna idag splittrade mellan olika politiska internationaler/partigrupper – trots att de har samma gröna rötter och borde samarbeta i dagens Europa.

Kjell Dahle och jag hoppas genom den bok vi arbetar med kunna medverka till att sprida information om bondepartiernas/centerpartiernas historia och utveckling.

På bilden Carl Berglund i Gimmene, mannen som 1910 tog initiativet till Bondeförbundet, dagens Centerpartiet.

Bramstorp lade grunden till folkhemmet

Under Almedalsveckan köpte jag den nyutkomna bokserien Bramstorpbildom Sveriges statsministrar. Jag är intresserad av vilka idéer och engagemang som har drivit de män som lett vårt land fram till hur det ser ut idag. (Någon kvinnlig statsminister har vi ännu inte haft.) Den nya bokserien ger en bra överblick över de män som lett Sveriges regering sedan mitten av 1800-talet.

Redan på färjan från Visby till Nynäshamn plöjde jag böckerna om Axel Pehrsson Bramstorp och Thorbjörn Fälldin, skrivna av Lotta Gröning respektive Olle Svenning. Gröning och Svenning är som bekant framgångsrika journalister med socialdemokratisk bakgrund, men det hindrar inte att de har skrivit två mycket bra och, som jag tycker, rättvisande böcker om två av våra främsta centerledare.

Lotta Grönings bok om Axel Pehrsson Bramstorp är ett värdefullt bidrag till bilden av en av de nyckelmän som lade grunden till det svenska folkhemmet. Grönings bild av bonden från Söderslätt överensstämmer till stora delar med min egen bild. Axel Pehrsson Bramstorp kom från små omständigheter och spelade en central roll i uppbyggnaden av såväl den politiska som den ekonomisk-fackliga bonderörelsen. Han vågade ta ansvar för landet genom krisuppgörelsen (kohandeln) med Socialdemokraterna (och Per Albin Hansson som blev hans nära vän), trots att den dåvarande partiledaren Olof Olsson i Kullenbergstorp var motståndare till en uppgörelse.

Jag ser krisuppgörelsen som en oerhört viktig historisk insats av Bondeförbundet. Tack vare detta samarbete befästes den svaga svenska demokratin och folkhemmet kunde börja byggas.

Bramstorop var, som Gröning skriver, ”en ideologisk praktiker”. Hans grundideologi var att alla skulle ha det bra. Därför var det naturligt för honom att de stora samhällsgrupperna, bönder och arbetare, skulle samarbeta för att bygga ett gemensamt välfärdssamhälle. Han var framtidsoptimist, tog tidigt till sig modern teknik och medverkade till att stärka kvinnornas ställning i det svenska samhället.

Senare i år firar Bondeförbundet/Centerpartiet sina första 100 år. Det var den 1 december 1910 som Carl Berglund i Gimmene utanför Falköping publicerade det upprop som tre år senare resulterade i bildandet av Bondeförbundet. Till sekeljubiliéet i höst kommer Centerpartiet att ge ut en bok om partiets första 100 år. Jag är med i redaktionskommittén och är glad över att den bild av Axel Pehrsson Bramstorp som Lotta Gröning ger i hög grad överensstämmer med den bild av denna bondehövding och statsminister som vi ger i jubileumsboken. Detsamma gäller Olle Svennings bok om Thorbjörn Fälldin. Till den boken återkommer jag.

På bilden Axel Pehrsson Bramstorp i talarstolen. Han var en stor politisk ledare, men hans tal var ofta snåriga och inte alltid så lätta att förstå.