Inlägg publicerat i Länstidningen 17/2 och Östersunds-Posten 24/2 2014

Att Sverige har en egen valuta och en självständig riksbank är en stor fördel. Det ger större självbestämmande och bättre möjligheter att hantera ekonomin, medan en rad euroländer tvingas till smärtsamma anpassningar i form av hög arbetslöshet och sänkt levnadsstandard.

För snart elva år sedan, 2003, beslutade de svenska väljarna i en folkomröstning att behålla kronan, 55,9 procent mot 42 procent som ville införa euron. Trots att det politiska och ekonomiska etablissemanget propagerade för att skrota kronan sa folkmajoriteten klokt nog nej. Idag skulle över 80 procent av svenskarna rösta nej till euron (enligt SCB).

Centerpartiets ställningstagande för kronan för elva år sedan hade stor, kanske avgörande, betydelse. Vi centerpartister kan med stolthet visa på hur förutseende vårt parti agerade. Erfarenheterna visar att argumenten mot euron håller och har blivit starkare. När finanskrisen bröt ut 2008 hamnade eurozonen i djup kris som fortfarande består. Euron splittrar i stället för enar. Att säga nej till euron är, som det står i Centerpartiets valplattform inför årets Europaparlamentsval, ett ”fortsatt välgrundat” beslut.

Till skillnad från Danmark och Storbritannien har Sverige inget formellt undantag från det fördragsmässiga kravet på att införa euron när villkoren uppfylls. Sverige begärde vid EU-inträdet inte något undantag från den gemensamma valutan utan nöjde sig med att förklara att frågan skulle tas upp senare. Genom att hålla kronan utanför växelkurssamarbetet ERM2, vilket innebär knytning till euron, har Sverige undvikit att formellt bryta mot fördraget eftersom villkoren på så sätt inte uppfylls.

Kommissionsordföranden José Manuel Barroso betecknar emellertid Sverige och några andra länder som ”not-yet-euro-members”. Det faktum att euron ännu inte har införts ser han som en tillfällig fördröjning. Statsbyggarna i EU brukar försöka använda kriser för att centralisera fler beslut till unionen. Därför måste detta tas på allvar.

Snart kan nya fördragsändringar bli aktuella. EU-kommissionen har uttalat sig i den riktningen, liksom flera medlemsländer. Antingen för att centralisera mer makt till Bryssel eller för att flytta tillbaka beslut till nationell nivå.

I detta läge bör Sverige kräva ett formellt undantag från euron såväl av sakliga skäl som i respekt för folkviljan. Samtidigt kan kronan grundlagsskyddas genom att den formulering som finns i riksbankslagen skrivs in i Regeringsformen: ”Penningenheten i Sverige kallas krona och delas i etthundra öre.”

Vid en fördragsöversyn finns det skäl att göra EU smalare genom att återföra makt till nationell nivå. Samarbetet i Europa bör bygga på självständiga stater, inte på ett allt mer centraliserat stormaktsbygge. Det är därför viktigt att vi inför EU-valet den 25 maj diskuterar hur vi önskar att det framtida samarbetet i vår gemensamma världsdel ska se ut.

Håkan Larsson, Rödön

Riksdagskandidat (c)

Ersättare, riksbanksfullmäktige