I kväll var det valmöte i Storbränna, en by i norra delen av Östersunds kommun. Lit-Häggenås Centeravdelning stod för arrangemanget som samlade en hel del folk från byarna runt omkring.

Jag berättade om mina hjärtefrågor; landsbygdsutveckling, satsning på de gröna näringarna och en mer kraftfull politik för regional utveckling. Här kan vi lära mycket av Norges framgångsrika distriktspolitik med återbäring på vattenkraften och geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter.

De närvarande gav ett starkt stöd och tog dessutom upp rovdjursfrågan. Uppenbarligen finns det många fler björnar i trakten än tidigare. Det gör att många tvekar om att gå ut i skogen och exempelvis plocka bär. För många rovdjur är ingen bra landsbygdspolitik, varför politiken på det här området bör skärpas.

Stämningen var god i Storbränna. Det lovar gott för den fortsatta valrörelsen och resultatet när valsedlarna räknas samman på kvällen den 19 september.

Igår lyssnade jag på moderaten Sten Nordin och miljöpartisten Yvonne Ruwaida i Studio Ett. De båda ledande Stockholmspolitikerna var översvallande glada över att huvudstaden växer snabbare än på länge. Att tillväxten delvis sker på övriga landets bekostnad struntar man i när man sitter i Stockholms Stadshus. Huvudstaden svämmar över.

Här finns en stor utmaning för framför allt Centerpartiet. Ett decentralistiskt parti har en helhetssyn på landets utveckling och för en balanserad politik som ger alla delar av landet förutsättningar att växa. Jämtlands län lika väl som Stockholms län. Tyvärr verkar Stockholmscentern för närvarande inte ha denna insikt. På hemsidan applåderar distriktsordföranden en tillväxt på ytterligare 200 000 invånare de närmaste 20 åren. Man kan fråga sig vad det varför koncentration plötsligt skulle ha blivit ”modernt”.

Jag är hursomhelst glad över att Maud Olofsson i sitt sommartal i söndags tydligt lyfte fram det regionala perspektivet. Förslaget om en statlig fond med riskvilligt kapital för investeringar i norra Sveriges inland är ett steg i rätt riktning, men det räcker inte. Det är dags att med kraft åter lyfta fram de gamla centerkrav som ett långsiktigt och stabilt system för återföring av vattenkraftsmedel och en geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna. Dessutom bör en genomgång göras av den statliga sysselsättningen, som idag är koncentrerad till Stockholmsregionen, för att se vilka delar som kan omlokaliseras till övriga landet.

Ska flyttströmmarna vändas krävs det kraftfulla åtgärder – och Norge visar att detta är fullt möjligt.

Centerpartiet är som det decentralistiska partiet med helhetssyn på hela landet ett alternativ till såväl centralister till höger som vänster. Det är dags att med kraft lyfta fram de regionala rättvisefrågorna och ge de glesare befolkade regionerna i norr likvärdiga konkurrensförutsättningar med regionerna nära de stora marknaderna. Jag är beredd att bidra till detta arbete.

Centerpartiet har med sina decentralistiska traditioner bättre förutsättningar än andra partier att med kraft driva en politik för att utveckla alla delar av landet. Stad och land – hand i hand!