Bioenergin växer – möjlighet för Jämtlands län

Bioenergin växer så det knakar. Enbart mellan 2009 och 2010 beräknas bioenergianvändningen öka med 10 TWh.

– Det är lika mycket energi som elproduktionen från vår största kärnkraftsreaktor i Forsmark, och mer än elproduktionen från båda de nedlagda Barsebäcksreaktorerna, eller fyra gånger som mycket som hela vindkraftsproduktionen, konstaterar Svenska Bioenergiföreningens vd Gustav Melin.

– Observera att vi bara talar om ökningen under ett år, fortsätter Melin. Den totala tillförseln av bioenergi hamnar i år på 137 TWh. Det betyder att bioenergin är större än vattenkraften och kärnkraften tillsammans och att drygt 32 procent av all energianvändning i Sverige kommer från bioenergi. Bioenergin passerade förra året oljan som största energikällan i vår energianvändning.

Och detta är bara början på en mycket positiv utveckling. Som jag tidigare konstaterat finns en fantastisk potential i att producera grön energi från jord och skog i Jämtlands län. Låt oss ta vara på dessa möjligheter. Utmaningen för politiken är att ge goda förutsättningar för bioenergins fortsatta tillväxt och utveckling. Bioenergin behövs för miljöns skull – och för att stärka och utveckla vår region.

Skärpning Green Cargo!

Det statliga transportföretaget Green Cargo tänker lägga ned flera av sina omlastningsstationer i Jämtland, berättar Länstidningen idag. I stället ska man satsa på Ånge i Medelpad.

På sin hemsida hyllar Green Cargo det egna företaget för att ta klimathänsyn, men det gäller att leva som man lär. Att lägga ned omlastningsstationer vid järnvägen i Jämtland och i stället transportera gods på vägar till Ånge borde inte förekomma i dagens samhälle. Dessutom tyder det mesta på att transportvolymerna från inlandet kommer att växa framöver.

Jag utgår ifrån att Green Cargo tar sitt eventuella förnuft till fånga och satsar på att utveckla järnvägstransporterna, även i Jämtlands län.

Nu känns Centerpartiet igen!

maträddarNu känner vi igen det gröna, decentralistiska Centerpartiet! Idag har miljöminister Andreas Carlgren och jordbruksminister Eskil Erlandsson presenterat rapporten Mer svensk mat rättar miljön! med 21 olika förslag för miljösmart mat.

Jag blir glad när jag tar del av rapporten. Här finns en kraftfull satsning på ekologisk mat, stöd till mindre slakterier, satsning på närproducerat och förslag som underlättar för kommunerna att göra miljövänliga upphandlingar. Rapporten innehåller också krav på att ett skolmåltidscentrum ska inrättas för att öka kompetensen bland personalen för bland annat vikten av att köpa närproducerat En handlingsplan för att minska matsvinnet ingår också, liksom ett särskilt miljöstöd för betande djur. Det behövs säkert eftersom EU fortfarande  inte har begripit hur en svensk beteshage ser ut.

Jag hoppas att man i arbetet tar väl vara på kompetensen som finns i det nationella resurscentrat Eldrimner i Ås. Likaså vore det bra om man finner framkomliga vägar att införa ursprungsmärkning på maten, vilket jordbruksministern hittills har varit tveksam till av kostnadsskäl.

Förslagen i rapporten ingår i arbetet för att förverkliga  ”matlandet Sverige”. Jag hoppas att åtgärderna kan stimulera både jordbruket och alla företag som arbetar med livsmedelsförädling, inte minst i vårt länet. ”Matlänet Jämtland” ligger redan långt framme och kan bli ännu mycket bättre. Många nya arbetstillfällen kan skapas på landsbygden framöver om möjligheterna tas till vara.

Manifest för framtiden

manifestCenterpartiets förtroenderåd har antagit ett valmanifest för den kommande mandatperioden. Jag har nu läst texten rakt igenom och tycker att det i det stora hela är ett bra dokument, även om det enligt min uppfattning fattas en del som borde ha platsat.

Inriktningen på att ge de mindre företagen goda förutsättningar att utvecklas och anställa är naturligtvis bra. Likaså ambitionen att Sverige ska ”ha världens mest ambitiösa miljöpolitik”. Sänkt skatt för pensionärer och att RUT-avdraget ska göras särskilt förmånligt för äldre människor känns också som en riktig inriktning. Fortsätt läsa

Bloggar på Hela Sveriges hemsida

Idag har jag börjat blogga på ytterligare en hemsida. I egenskap av ordförande för Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) har jag fått möjlighet att dela med mig med synpunkter på Hela Sverige ska levas hemsida – och den vill jag förstås ta vara på.

Här kan du läsa min första bloggpost hos Hela Sverige. Den ger en bakgrund till vårt arbete i FSV, som för närvarande har 39 kommuner i skogslänen som medlemmar.

Östersund och Jämtland – Creative City of Gastronomy

Idag på morgonen fick jag ett telefonsamtal från Erik-Widar Andersson, som bland annat är verksamhetschef vid Jämtlands Institut för Landsbygdsutveckling, Jilu. Han berättade att Unesco efter moget övervägande har utsett Östersund och Jämtland till ”Creative City of Gastronomy” – som första stad/län i Europa. Det är förstås mycket glädjande. Erkännandet från FN-organet kan få stor betydelse för jordbruket, mathantverket och turismen i länet.

I kväll läser jag att jordbruksminister Eskil Erlandsson har utlyst en tävling om vilken kommun som ska bli årets Matlandethuvudstad. Med Unesco i ryggen bör Östersund eller Krokom vara mycket starka kandidater – om nu inte hela länet kan kandidera. Jämtlands län är redan ett bra matlän och är på väg att bli matlänet framför andra. De gröna näringarna är en fantastisk framtidsmöjlighet.

Bryt det ensidiga Stockholmsperspektivet

sthlmIdag styr Stockholmsperspektivet alltför ensidigt Sveriges utveckling. Det gäller inom media, politik och näringsliv. Det är viktigt att bryta denna ensidighet för att ge alla delar av landet någorlunda likvärdiga utvecklingsmöjligheter.

Jag har skrivit ett inlägg om detta, som publiceras i dagens utgåva av Östersunds-Posten. Som jag påpekar i artikeln finns mycket inspiration att hämta från grannarna i väster. Norge har sedan länge en medveten distriktspolitik som ger alla delar av landet goda förutsättningar att växa och utvecklas. Låt oss lära av de norska erfarenheterna!

Huvudstadsborna vill flytta ut på landet

Fyra av tio Oslobor vill flytta från huvudstaden och ut i landet. Det framgår av en ny opinionsundersökning från Sentio. Många ser möjligheterna att få en bättre livskvalitet om de lämnar trängseln i ”Oslogryta” för landsbygden – och många gör också slag i saken och flyttar.

Jag är övertygad om att många stockholmare och andra svenska storstadsbor också ser fördelarna med att bo ute i landet. Skillnaden är att Norge har en mer offensiv distriktspolitik som gör det lättare att välja den bostadsort man egentligen önskar. I Sverige dominerar huvudstadsperspektivet i politik, media och näringsliv på ett annat sätt än i Norge. Förutsättningarna blir därefter. Det är inte bra att Stockholms län växer med 40 000 invånare per år medan många kommuner i norr ständigt tvingas kämpa mot ett krympande befolkningsunderlag – särskilt som detta egentligen inte är ett utslag för folkliga önskemål.

Det är hög tid att lära av Norge och ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar för utveckling. Kraftfulla verktyg för att möjliggöra detta är återföring av vattenkraftsmedel, geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter, omlokalisering av statliga jobb från Stockholm till övriga landet och en offensiv satsning på bra infrastruktur i hela landet. Det är bara att sätta igång och förverkliga visionen!

Kilometerskatt slår mot Jämtland

Ett av de mest centralistiska förslag som den rödgröna oppositionen har lagt fram är införande av en kilometerskatt för tunga fordon. Syftet må vara gott; att föra över gods från väg till järnväg. I verkligheten skulle det emellertid slå hårt emot norra Sverige med sina långa avstånd. I de flesta fall går det inte att föra över lasten till järnväg.

Pelle Sallin visar i ett inlägg i dagens LT vilka konsekvenser en kilometerskatt på 14 kronor milen skulle få för Pelle & Lisas äggpackeri. Det skulle bli en extrakostnad på 700 000 kronor bara för detta företag på den jämtländska landsbygden, en knockoutskatt som Pelle skriver. Detta visar att idén om kilometerskatt inte är genomtänkt, åtminstone inte om man vill att landsbygden ska leva. Alternativ till landsvägstrafik finns inte; det går inga järnvägsspår från äggproducenternas gårdar till butikernas varuintag.

En kilometerskatt typ de rödgrönas förslag skulle slå ut stora delar av företagsamheten på landsbygden i norr. Det är naturligtvis mycket bättre att satsa på att successivt byta bränsle än att straffbeskatta företag som behöver landsvägstrafik för sin överlevnad.

Vattenkraftskommunerna i Almedalen

Även jag är på väg mot Visby och Almedalen. Under onsdag och torsdag kommer jag som ordförande i Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner, FSV, att finnas på gräsmattan i den berömda parken tillsammans med bland andra Hela Sverige ska leva.

Det är hög tid att de kommuner och bygder som bidrar med stora värden genom att ha släppt till sina forsar också får del av del av resurserna. Att kommuner som Jokkmokk och Ragunda, Sveriges största vattenkraftskommuner, ska tvingas ha landets högsta skattetryck är absurt. Låt oss lära av Norge, där vattenkraften får medverka till att utveckla de bygder som släppt till sina forsar. Det är ett rättfärdigt krav, en kompensation för de skador utbyggnaden har inneburit för fiske, turism, jord- och skogsbruk.

Det är bakgrunden till att även FSV detta valår finns i Almedalen.