Kategoriarkiv: Debattartiklar

(C)eniornätverket: Ålder är bara en siffra!

LT 5 augusti
ÖP 10 augusti

Antalet seniorer blir allt fler. Idag finns ungefär 2,5 miljoner svenskar som är 65 år eller äldre. I Jämtlands län är vi seniorer närmare en fjärdedel av befolkningen, 30 000 kvinnor och män. Våra röster är naturligtvis viktiga när vi i september väljer företrädare för de kommande fyra åren.

Att medelåldern ökar är positivt. Ändå finns tendenser till åldersdiskriminering, ålderism, som måste motverkas. Inom Centerpartiets seniornätverk arbetar vi för att seniorernas erfarenheter och kunskap ska tas till vara på bästa sätt och att de äldres intressen ska väga lika tungt som den övriga befolkningens i det politiska beslutsfattandet. Ålder är i grunden bara en siffra!

Genom att bygga broar mellan generationerna kan vi skapa trygghet och framtidstro. Vi behöver varandra. Inte minst viktigt är att det även finns äldre förtroendevalda i de politiska församlingarna.

Många seniorer är pigga och vill arbeta vidare även efter att pensionsåldern har inträtt. Deras kunskap och kompetens ska tas till vara för samhällets bästa. Att inte göra detta är direkt samhällsskadligt. Därför vill vi se lägre arbetsgivaravgifter för äldre. Fortsätt läsa (C)eniornätverket: Ålder är bara en siffra!

Landets bästa före politiskt spel

Dan Olofsson besvarade mitt tidigare inlägg i ÖP – och jag skrev förstås en replik.
Östersunds-Posten 22 juni

Tyvärr hemfaller Dan Olofsson (ÖP 14/6) till just det politiska spel jag kritiserade i mitt inlägg (ÖP 8/6). När Centerpartiet har åstadkommit konkreta resultat i förhandlingar med regeringen, exempelvis när det gäller pensionerna och strandskyddet, avfärdas detta med att C har ”blivit ett stödparti till S”.

När det gäller pensionerna går partierna till höger så långt att de försöker hindra att den kompromiss Centerpartiet förhandlat fram ens ska få läggas fram för riksdagen. Som den liberale ledarskribenten Lars Ströman i Nerikes Allehanda konstaterar:

Alla partier tycks vara överens om att höja pensionerna. Då borde reaktionen vara: okej, låt oss komma överens. Men i stället blir det en politisk cirkus. 

När det gäller strandskyddet lyckades Centerpartiet uppnå viktiga framsteg i förhandlingar med regeringen. Överenskommelsen innebar att det skulle bli lättare att bygga strandnära på landsbygden och i små tätorter. Det lokala inflytandet skulle öka och i praktiken skulle det bli möjligt att bygga nära vatten där det idag råder strandskydd med 100 meter. Dessutom var man överens om att se över hur de areella näringarna ska få bättre villkor när det gäller strandskyddets utformning. Fortsätt läsa Landets bästa före politiskt spel

Lägg av med det politiska spelet!

Östersunds-Posten
Länstidningen
Skånska Dagbladet
Nord-Sverige
Om tre månader är det val i Sverige. Väljarna får då möjlighet att välja sina företrädare till riksdag, region och kommun. Fria val är demokratins kärna.

I detta läge borde det vara viktigt för de politiska partierna att med all kraft föra ut sin egen politik, presentera de egna förslagen för de som ska rösta i september. I stället hemfaller flera partier åt ett politiskt spel som går ut på att tala illa om, misskreditera, andra politiska partier. Detta dessutom i ett för landet allvarligt och känsligt läge då krig pågår i Europa och då Sverige, tillsammans med Finland, har ansökt om medlemskap i Nato.

För mig är det politiska spel som pågår ovärdigt vår demokrati. Om man verkligen vill ta ansvar för vårt land bör man inte försöka ställa till ytterligare en regeringskris några månader före ett val. Men det är just vad som pågår.
Fortsätt läsa Lägg av med det politiska spelet!

Ökad självförsörjning minskar sårbarheten

LT 14/3 2022
Sverige ska kraftigt rusta upp det militära försvaret. Så snart som möjligt ska två procent av BNP avsättas för detta ändamål. Under intryck av Rysslands angreppskrig mot Ukraina råder brett stöd för att Sverige måste stärka sin försvarsförmåga. Några decennier av omfattande nedrustning är över. Vi lever i en ny tid.

Det militära försvaret är en del av totalförsvaret. Samhället måste fungera även om vi blir avstängda från omvärlden. Det gäller inte minst livsmedelsförsörjningen. Har vi inte mat är kanoner och stridsflygplan inte mycket värda. Sverige har sedan några år en livsmedelsstrategi, som syftar till ökad produktion, men den räcker inte på långa vägar i dagens läge. Fortsätt läsa Ökad självförsörjning minskar sårbarheten

Hög tid att lära av Norge!

Publicerad i Östersunds-Posten Länstidningen Jämtlands tidning.

I ett aktuellt inlägg från företrädare för FSV (Föreningen Sveriges vattenkrafts- och vindkraftskommuner och regioner) konstateras att invånarna i de sju skogslänen betalar sju miljarder kronor mer i region- och kommunskatt än de skulle göra om skattetrycket varit det genomsnittliga för landet. Jämför man med kommunerna i Stockholms län handlar det om elva miljarder.

Detta borde vara oacceptabelt för alla som talar vackert om att hela landet ska kunna leva och utvecklas. En grundläggande orsak till orättvisorna är att kommuner och regioner som levererar naturresurser till det gemensamma samhället inte kompenseras för de ingrepp som utbyggnaden av först vattenkraften och senare vindkraften har inneburit och innebär.

Annorlunda är det i den västra delen av vår gemensamma Skandinaviska halvö. I Norge är det en självklarhet att en rättmätig del av värdena från vattenkraften – liksom andra naturresurser – ska stanna i de bygder där de genereras. Om en kommun som Ragunda, där tio procent av Sveriges vattenkraft produceras, hade legat i Norge skulle förutsättningarna varit helt annorlunda. I stället för att vara en fattig kommun med ett av landets högsta skattetryck hade kommunen haft resurser att satsa offensivt på framtiden. Fortsätt läsa Hög tid att lära av Norge!

Hög tid diskutera EU!

Länstidningen 18 mars 2021

Östersunds-Posten 22 mars 2021

På onsdag (24 mars) behandlar Sveriges riksdag EU:s gigantiska återhämtningsfond på närmare 8000 miljarder kronor, varav en stor del i form av bidrag. Av allt att döma kommer de folkvalda representanterna att godkänna att de svenska skattebetalarna ska bidra med stora summor för att rädda euron – som det i praktiken handlar om. Sverige beräknas satsa ungefär 190 miljarder kronor i fonden – och få tillbaka 30 – 40 miljarder.

I finansutskottet har Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna lagt en gemensam (!) reservation för ett nej. Övriga partier godkänner den överenskommelse Stefan Löfvén gjorde med övriga regeringschefer i somras, om än egna motiveringar. Ändå tror jag att det finns kritik i flera partier – i varje fall bland de som satt sig in i vad som pågår.

Det är allvarligt att vi inte har en diskussion värd namnet om vart EU är på väg och vilket samarbete i Europa vi egentligen vill se. En viss diskussion fördes i samband med toppmötet i somras, men därefter är det tyst. Att de federalistiska krafterna – de som vill utveckla EU till ett Europas Förenta Stater – är på offensiven och vill använda coronakrisen för nya steg i denna riktning råder ingen tvekan om. Fortsätt läsa Hög tid diskutera EU!

En strålande framtid?

Länstidningen 26/2 2021
Östersunds-Posten 1/3 2021
Vid centerstämman i Luleå 1973 lyssnade jag på professor Hannes Alfvén. Hans tal om riskerna med kärnkraft gjorde starkt intryck på mig och många andra runt om i landet. Talet i den norrbottniska sporthallen för snart 48 år sedan var historiskt och kan ses som starten för det breda kärnkraftsmotståndet i Sverige.

En viktig del i Alfvéns argumentation var produktionen av farligt högradioaktivt avfall. ”Lager av svårhanterligt radioaktivt avfall, är det det arv vi ska ge kommande generationer?”, frågade han retoriskt. En annan del av professorns tal handlade om att ”fredlig” kärnkraft kan leda till kärnvapenspridning. Kärnkraft och kärnvapen är ”siamesiska tvillingar”, konstaterade han.

Mycket har hänt när det gäller kärnkraften sedan den där dagen i Luleå för snart ett halvsekel sedan. Vi har folkomröstat 1980 och så sent som 2016 gjordes en bred uppgörelse med målet om ett helt förnybart energisystem kring 2040. Då var vi många som hoppades på en långsiktigt hållbar energipolitik och grön omställning som innebär att kärnkraften äntligen successivt kan fasas ut.

Men Moderaterna och Kristdemokraterna kunde inte stå för uppgörelsen utan hoppade av och kör nu tillsammans med Liberalerna och Sverigedemokraterna en svårförståelig och ohistorisk fulkampanj för mer kärnkraft. Jag blir särskilt sorgsen över Kd:s kärnkraftsvurm eftersom jag minns hur vi en gång samarbetade och var så överens om problemen med denna energikälla. Fortsätt läsa En strålande framtid?

En näring på blå åkrar

Östersunds-Posten 24/10 2020

Länstidningen 22/10 2020

Bilden: Utredningen ”Det växande vattenbrukslandet” är fortfarande aktuell.
Ska mänskligheten fortsätta att äta fisk i samma utsträckning som idag måste vattenbruket, fiskodlingen, växa. FN:s livsmedelsorganisation FAO uppmanar också världens länder att skynda på utvecklingen. Vattenbruket är den gröna näring som expanderar snabbast globalt.

I Sverige är vattenbruket fortfarande en förhållandevis liten näring. Den ska dock inte underskattas. Enligt LRF är exempelvis värdet av matfiskproduktionen i Jämtland redan större än produktionen av nötkött. Endast mjölken har ett större produktionsvärde.

Utredningen ”Det växande vattenbrukslandet” (SOU 2009:26) visade att det finns en stor potential för odling av fisk i de näringsfattiga, reglerade vattnen i norra Sveriges inland. SLU i Umeå beräknade det som fullt möjligt att producera 50 000 ton odlad fisk i dessa vatten, i huvudsak röding och regnbåge. Även om mer än tio år har gått sedan utredningen presenterades ligger produktionen i landet fortfarande endast kring 12 000 ton per år. Detta trots att odling av fisk kan vara ett både hållbart och klimatsmart sätt att producera livsmedel. Fortsätt läsa En näring på blå åkrar

Ska EU:s statsbygge fortsätta utan diskussion?

Länstidningen 26/9 2020

Skånska Dagbladet 27/9 2020

Östersunds-Posten 2/10 2020

Bilden: EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll nyligen ett linjetal om ”Next generation EU”. I bakgrunden finns dock Macron och Merkel, som har en stor del av den verkliga makten när det gäller Unionens utveckling.

I slutet av juli förhandlade Stefan Löfvén och övriga regeringschefer i EU fram en ny flerårsbudget och en gigantisk återhämningsfond efter coronakrisen. Under de nattliga överläggningarna kompromissade Löfvén och övriga ”sparsamma” om principerna. Den principiella inställningen om att hela återhämtningsfonden – ungefär 8000 miljarder kronor – skulle vara lån och inte bidrag vägde lätt. Den nattliga kompromissen resulterade i att det mesta utgår i form av bidrag.

I samband med toppmötet förekom en viss diskussion om vart EU är på väg, men därefter är det i stort sett tyst. Nog borde vi ha en bred diskussion om vilken utveckling vi vill se. De federalistiska krafterna – de som vill utveckla EU till ett Europas Förenta Stater – är nämligen på offensiven och använder skuggan av coronakrisen för att ta nya steg i denna riktning. Helst utan större diskussion. Fortsätt läsa Ska EU:s statsbygge fortsätta utan diskussion?

Nu krävs en EU-diskussion värd namnet

Bilder:
Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel har hittills framgångsrikt lotsat sina planer genom EU-maskineriet.

Ungerns premiärminister Viktor Orban och hans polske kollega Mateusz Morawiecki var nöjda över utfallet av förhandlingarna förra helgen.

Ett historiskt steg för EU, konstaterar Frankrikes president Macron belåtet efter förra helgens uppgörelse. Ett steg mot mer federalism och i förlängningen ett Europas Förenta stater. Tysklands utrikesminister Heiko Maas betecknar återhämtningsfonden som en ”revolutionär” skapelse, som ska reparera ”historiska misstag”. I Sverige vill de mest entusiastiska EU-förespråkarna däremot av taktiska skäl tona ned betydelsen och menar att det främst handlar om ”solidaritet”.

”Nästa generations EU” handlar mer om politik än om ekonomi. Återhämtningsfonden handlar mer om att rädda euron än om coronan. Syftet är att i krisens skugga, som Lars Anell, Lotta Fogde och Leif Pagrotsky skriver (Expressen 24/7), ta ”ytterligare ett kliv mot en federal stat”.

EU ska låna upp en enorm summa som medlemsländerna ska gå i borgen för. I förlängningen kan EU omvandlas till en finansunion, ett avgörande steg mot det statsbygge starka krafter drömmer om. I praktiken innebär fonden samtidigt en omfattande resursöverföring från norra Europa till södra och östra Europa.

Sverige har drabbats förhållandevis hårt av coronan, men får stå för en stor del av kostnaden. Enbart till återhämtningsfonden handlar det om närmare 150 miljarder kronor – mellan 15000 och 20000 kronor per svensk. Mellan 2 – 3 procent av BNP, vilket är mycket pengar. (Michael Grahn, Danske bank, VK 21/7). Fortsätt läsa Nu krävs en EU-diskussion värd namnet