Kategoriarkiv: Bf-C-program

Bf-C-program, 2000-talet (2001, 2002, 2006)

(Bilden: Under Maud Olofssons ledning gick Centerpartiet in i Allians för Sverige och därefter i regeringen Reinfeldt.)

2001:  Där människor Skärmavbild 2013-02-05 kl. 11.24.48får växa

Centerpartiets idéprogram

Antaget i Västervik 19 juni 2001

Inledning

Centerpartiet har en stark tro på människans vilja och förmåga att ta ansvar och vara delaktig. På denna tilltro grundas vår vilja att förnya demokratin och politiken. Detta idéprogram är tänkt att fungera som en ideologisk kompass för resan mot framtiden.

Dagens politiska partier är till stor del frukterna av de intressekonflikter som växte fram när Sverige industrialiserades. När samhället nu förändras blir det nödvändigt för de politiska partierna att möta nya utmaningar.

Ett parti som vill vara levande och angeläget måste utveckla sina arbetsformer för 2000-talets verklighet. Det kräver å ena sidan öppenhet för olika sätt att visa sitt engagemang. Å andra sidan måste detta bygga på en grund av gemensamma värderingar som kan skapa helhet och sammanhang. En viktig roll för ett politiskt parti är att vara en länk mellan offentligt beslutsfattande och engagerade medborgare i samhället.

Centerpartiet tror på varje människas förmåga att skapa och ta ansvar för sig själv och för andra. Därför blir det naturligt för oss att politiskt engagemang kan se olika ut. Centerpartiet vill främja nya initiativ, kreativitet och glädje för att forma en politisk folkrörelse för 2000-talet. Läs mer

Bf-C-program, 1990-talet (1990, 1991, 1994, 1998)

(Bilden: Under Olof Johanssons tid som partiordförande markerade Centerpartiet tydligt sin egen ideologi, ekohumanismen.)

1990:  Partiprogram Olle 1994Ekohumanism

 Antaget av extra riksstämma i Västerås   den 26 – 27 oktober 1990

 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. EKOHUMANISM 

2. VÅR TIDS UTMANINGAR

3. CENTERNS UPPDRAG

4. MÄNNISKAN I CENTRUM

5. SAMSPEL MED NATUREN

6. HELA SVERIGE SKA LEVA

7. MAKTEN TILL MÄNNISKORNA

8. ANSVAR FÖR VARANDRA

9. LÅT HELA JORDEN LEVA

 
Läs mer

Bf-C-program, 1980-talet (1981, 1982, 1985, 1988)

(Bilden: Världsmästartecknaren EWK gjorde många illustrationer åt centerrörelsen. Här illustrerar han kampanjen ”Gemenskap där alla behövs”.)

1981:  PARTIPROGRAMEWK-Gemenskap där alla behövs

Antaget av extra riksstämma i Göteborg

den 13-14 februari 1981

1. INLEDNING

Alla människors lika värde och rättigheter är grunden för centerpartiets politik.

Vårt arbete bygger på en ekologisk helhetssyn beträffande människans roll på jorden.

Övergripande för samhällsarbetet skall därmed vara jämlikheten och den ekologiska grundsynen. Detta skapar förutsättningar för god livskvalitet.

De mål som centern vill förverkliga skall utgå från de enskilda människornas grundläggande behov och det nödvändiga samspelet mellan människan och miljön. Kraven på trygghet i en god livsmiljö för alla och ansvaret för kommande generationer skall bestämma inriktningen av det politiska handlandet. I ett decentraliserat samhälle kan kraven på resurshushållning och god livsmiljö bäst tillgodoses.

Centerns människosyn har sin grund i den kristna livsåskådningen och i humanismens krav på respekt för de enskilda människornas frihet och rätt till självförverkligande. Centern slår vakt om dessa värden i ett samhälle som skall präglas av öppenhet och tolerans, jämlikhet, solidaritet och medansvar. Läs mer

Bf-C-program, 1970-talet (1970, 1973, 1976, 1979)

(Bilden: I valen 1973 och 1976 fick Centerpartiet stöd av ungefär en fjärdedel av väljarna. Partiet hade tagit ledningen i arbetet på att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. Thorbjörn Fälldin arbetade för kärnkraftens avveckling.)

1970:  Jämlikhet och tryggFÄLLDIN KÄRNKRAFTSOMRÖSTNINGhet i ett decentraliserat samhälle

Partiprogram antaget av riksstämma i Göteborg den 5-6 mars 1970

Alla människors lika värde och rättigheter är grunden för centerpartiets politik.

En primär målsättning för våra ansträngningar nationellt och internationellt måste vara att åstadkomma jämlikhet på alla områden. För centerpartiet är det självklart att ställa människan i centrum, såväl i arbetet inom vårt land som i den internationella verksamheten. Vi vill bygga en värld där människor lever i samförstånd och trygghet, där människovärdet respekteras och där frihet och fred råder.

Avgörande för att dessa strävanden skall kunna få verkligt innehåll är att all teknik och verksamhet i samhälle och näringsliv underordnas kravet på en livsmiljö, anpassad efter människans förutsättningar och behov.

Centerpartiet anser att denna målsättning kan förverkligas endast i ett decentraliserat samhälle.

Vår bildligt talat ständigt krympande värld ställer stora krav på vår förmåga att leva tillsammans med människor som är från andra länder och har annan kulturell, religiös och social bakgrund. Detta innebär att olika livsåskådningar möts och bryts mot varandra. Normerna kan vara olika, men de måste dock ha en gemensam grund, individernas ansvar för varandra. Kristen livsåskådning och humanism representerar en uppfattning om människovärdet som utgör en omistlig tillgång för vårt samhälle. Centerpartiet slår vakt om denna samhällsetiska grund. Läs mer

Bf-C-program, 1960-talet (1960, 1964, 1968)

(Bilden: Jämlikhet och trygghet i ett decentraliserat samhälle. Ett tydligt centerbudskap efter partireformationen.)

1960:   CENTERPARTIETSDecentralisering

Valprogram inför valet den 18 september 1960

Sveriges folk går i höst till val av riksdagens andra kammare. Valet avgör hur vårt land skall styras.

De båda valen 1958 blev en stor framgång för centerpartiet. Nu gäller det att ytterligare befästa denna. En ökad uppslutning kring centerpartiet skapar förutsättningar för en politik, som på grundval av den enskilda företagsamheten och de enskilda människornas initiativ främjar en välståndsutveckling till gagn för alla.

Frihet, trygghet, rättvisa och personligt ansvar är ledande paroller för centerpolitiken.

Skatter och ekonomi

är frågor i centrum inför valet. Den allmänna omsättningsskatt, som regeringen genomdrivit, har medfört ett orimligt hårt skattetryck. Denna skattehöjning måste snarast upphävas, så att sparande och produktion främjas. Målsättningen för den nya skatteutredningen måste vara att skapa förutsättningar för ytterligare skattesänkningar. Läs mer

Bf-C-program, 1950-talet (1951, 1952, 1956, 1958, 1959)

(Bilden: Gunnar Hedlund ledde framgångsrikt partiet när det reformerades och blev Centerpartiet.)Skärmavbild 2015-07-29 kl. 21.05.06Hedlund på traktor717

1951:   HANDLINGSPROGRAM

FÖR

LANDSBYGDSPARTIET BONDEFÖRBUNDET

1 9 5 1

S T 0 C K H 0 L M

Stockholm 1951 – Ragnar Sandbergs Tryckeri 

Inledning.

Landsbygdspartiet bondeförbundet vill på kristen och fosterländsk grundval arbeta för vårt svenska samhälles välfärd och förkovran. Frihetens och rättvisans principer äro vägledande för partiets strävanden. Varje medborgare skall tillförsäkras likvärdiga möjligheter att utveckla sina anlag, frihet att välja yrke, trygghet i tillvaron och det välstånd, som den ekonomiska och sociala utvecklingen gör möjligt. Respekt för människovärdet måste vara vägledande för statens förhållande till medborgarna. Frihet under ansvar skall vara rättesnöret för medborgarnas livsföring. Tanke- och yttrandefriheten utgör grundförutsättningen för ett demokratiskt samhällsskick. Alla medborgare skola tillerkännas likvärdiga rättigheter och åläggas likvärdiga skyldigheter i samhället.

Samhällets ekonomiska struktur skall bygga på grundvalen av enskild äganderätt och fritt initiativ. Samarbete mellan näringslivet och det allmänna är nödvändigt för att möjliggöra att samhällets produktiva krafter utnyttjas på bästa sätt. Statlig, kooperativ och privat företagsamhet bör äga rätt att tävla på likvärdiga villkor. De olika näringsgrenarna böra äga rätt till likvärdigt utbyte av fullvärdiga arbetsinsatser.

Landsbygdsbefolkningens ekonomiska, sociala och kulturella behov måste tillgodoses på ett rättvist sätt, som skapar jämbördighet mellan landsbygd och tätortsbebyggelse. Jordbruksbefolkningen måste erhålla en sådan ekonomisk och social ställning att jordbruket alltjämt kan upprätthålla sin ställning som landets modernäring. Bevarandet och stärkandet av den jordbrukande befolkningen utgör en grundval för landets yttre och inre frihet. Läs mer

Bf-C-program, 1940-talet (1940, 1944, 1944, 1946, 1948)

Skärmavbild 2012-08-30 kl. 08.14.55

(Bilden: Bondeförbundet/Centerpartiet har genom åren arbetat för att kombinera frihet med trygghet. Här en valaffisch från 1940-talet.)

1940:  BONDEFÖRBUNDET

VALPROGRAM 1940.

TILL SVERIGES FOLK, MÄN OCH KVINNOR, UNGA OCH GAMLA.

I orosfyllda allvarstider går Sveriges folk till val för att giva till känna sin önskan och vilja i vårt lands livsfrågor. Med sällspord endräkt ha inför världshändelserna representanter för folkets överväldigande flertal räckt varandra handen i gemensam omsorg om bevarande av vårt lands oberoende och frihet. Försvarets stärkande och fullföljande av en klar neutralitetspolitik åt alla sidor framstår för folkflertalet som nationella uppgifter av icke partiskiljande betydelse och det är till gagn för landet i dessa tider att så kan förbliva.

Den nationella samlingen kring dessa riksvårdande uppgifter har genom de senaste årens samförståndspolitik kraftigt befordrats. Krisuppgörelsen 1933 har banat väg för ökad förståelse mellan folkgrupper och åsiktsriktningar och genomförandet av 1936 års försvarsreform har utgjort grundvalen för riksförsvarets återuppbyggande och stärkande. I överensstämmelse med den aktiva del som Bondeförbundet härvid tagit står vår kraftiga medverkan för tillkomsten av den nationella samlingsregeringen. Det är vår fasta förvissning att Sveriges folk skall giva sin fulla anslutning till strävandena att i medborgerlig endräkt samla alla goda krafter till skydd och värn för frihet och självbestämmanderätt, som förutsättning för en för hela vårt folk gagnelig inre utveckling.

Vår fäderneärvda religion och vårt svenska kulturarv, som alltid haft starka fästen i allmogehemmen, utgöra oersättliga värden. Kristen tro och livsåskådning måste kraftigt värnas såsom grundläggande för folkuppfostran och undervisningsväsende. Alla goda krafter, såväl inom statskyrkan som frikyrkorna, böra medverka till detta mål.

Arbete och sparsamhet, lagbunden ordning och frihet under ansvar äro grunder för en sund samhällsutveckling. Mot alla försök att uppriva rättens grundval reser jordbruksbefolkningen, vårt lands största folkgrupp, ett bestämt motstånd.

Bondeförbundet kämpar för rättvisa och likställighet mellan olika näringar. Missgynnade befolkningsgrupper böra stödjas. De, som ha sin utkomst av jordbruk och skogsbruk samt närstående yrkesgrenar böra beredas rättvisa ekonomiska villkor.  Troget sin självständiga grunduppfattning vill Bondeförbundet samverka med alla goda krafter för tillvaratagande av småfolkets och de sämst ställda medborgargruppernas rätt. Läs mer

Bf-C-program, 1930-talet (1932, 1933, 1936)

(Krisuppgörelsen, ”kohandeln”, mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna 1933 hade stor politisk betydelse för demokratin och  Sveriges fortsatta utveckling. Bramstorp och Per Albin tog ansvar.)

1932: BONDEFÖRBUNDETBramstorp Per Albin

Då Sveriges folk i år går till val för att bestämma de politiska riktlinjerna för den närmaste framtiden, sker detta under en utomordentligt kritisk tid.

Utgången av valet kommer att i hög grad avgöra, huruvida det skall bli möjligt för vårt folk att genomkämpa krisen utan att lida allt för stora skador.

Bondeförbundet, som beklagar, att statsmakterna i flera fall avvisat eller efter allt för långt dröjsmål antagit förslag att stärka det svenska folkhushållet, vilka Bondeförbundet framfört vid riksdagarna, framhåller den fosterländska plikten för alla att i landets nuvarande allvarliga läge samverka till vårt folks bästa under rättvist avvägande av alla samhällsgagnande intressen.

Bondeförbundet söker åstadkomma likställdhet mellan jordbruket och andra näringar. För vinnande av detta mål, som är ett fosterländskt intresse, strävar förbundet att samla allt landsbygdens folk och alla med dem liktänkande till enigt samarbete.

Arbete och sparsamhet, lagbunden ordning och frihet under ansvar äro grunderna för en sund samhällsutveckling. Mot alla försök att uppriva rättens grundval skall jordbruksbefolkningen, vårt lands största folkklass, resa ett bestämt motstånd.

Kristen folktro och livsåskådning skola kraftigt värnas såsom grundval för vår folkuppfostran och vårt undervisningsväsen. Dessa för nutid och framtid oersättliga värden få icke givas tillspillo.  Alla goda krafter såväl inom statskyrkan som frikyrkorna böra medverka till detta mål. Läs mer

Bf-C-program 1920-talet (1920, 1921, 1924, 1928)

(Bilden: Valaffisch från 1920-talet)

1920: BONDEFÖRBUNDETS VALPROGRAM

Till Sveriges joRösta med Bondeförbundet!rdbruksbefolkning.

 

Då Sveriges folk i år går till val af representanter till riksdagens andra  kammare, är det af en stor betydelse att ställning tages till de för dagen mest aktuella frågorna. Det är i synnerhet för den jordbrukande befolkningen nödvändigt, att den nu mer än förr beaktar de spörsmål, som direkt beröra dess egen näring.

Modernäringens rätt tillvaratages endast därigenom att den i riksdagen representeras i sådan omfattning att dess utöfvare där kunna göra sig gällande. Personer, valda inom egna led, kunna bäst framföra jordbrukets synpunkter och kraf.

Bondeförbundet fordrar, att jordbrukets intressen tillvaratagas och att lagstiftningen går i sådan riktning att näringen för dess utöfvare blir ekonomiskt bärande, ty om jordbruket, som är vår modernäring, kommer på obestånd, blir följden densamma för hela vårt land och alla dess öfriga näringar.

Sveriges bondeklass har sedan urminnes tider värnat om landets såväl materieriella som kulturella utveckling, och att Bondeförbundet följer sina förfäder i spåren framgår af följande program. Läs mer

Bf-C-program, 1910-talet (1912, 1917, 1919)

(Bilden: Initiativtagaren till Bondeförbundet Carl Berglund. År 1910 startade han tidningen Landsbygden som blev starten för partibildarprojektet.)

1912: Bondeförbundets program

Bondeförbundets organisationskomCarl Berglundmitté, har upprättat följande förslag till program:

Det proportionella valsystemets införande har gjort en organisation för jordbruksbefolkningen oumbärlig, enär de redan existerande partiernas intressen, särskildt i ekonomiskt avseende, äro främmande för och ofta rent av fientliga mot jordbruksbefolkningens. Såväl ”de moderata” som ”de frisinnade” och socialdemokraterna hava i sina politiska strävanden huvudsakligen tagit sikte på och inrättat sig efter städernas förhållanden, vilka även utöfva ett avgörande inflytande på dessa partiers ledning och politik, varigenom städernas intressen bliva otillbörligt gynnade på landsbygdens bekostnad.

Bondeförbundet har därför för sig uppsatt följande program att verka för:

  1. Rättvisans och rättfärdighetens principer tillämpande i allmänna angelägenheter.
  2. Höjande av landets andliga och materiella kultur samt allmänvälmågans utbredning.

Läs mer