Låt OS-drömmen leva vidare!

Det blir ingen ansökan om Skärmavbild 2012-08-13 kl. 09.40.33vinter-OS i Stockholm och Åre om åtta år, 2022. Den politiska majoriteten i Stockholms Stadshus sätter stopp för planerna. Därmed fortsätter det svenska OS-schabbel vi har vant oss vid.

Hade den socialdemokratiska regeringen 2006 insett värdet av ett vinter-OS är det troligt att Östersund och Åre, i stället för ryska Sotji, denna vinter skulle stått värd för världens idrottsungdom. Det skulle inte bara varit en fantastisk fest utan också ett lyft för regionen.

Ansökan för OS 2014 föll när s-regeringen med idrottsminister Bosse Ringholm i spetsen vägrade att ge de nödvändiga statliga garantierna. Detta trots att idrottsrörelsen ville satsa, liksom Jämtlandskommunerna. Även näringslivet visade positivt intresse. Internationellt fanns ett starkt stöd för att Sverige äntligen skulle få stå värd för olympiska vinterspel. Förutsättningarna var bättre än någonsin. Fortsätt läsa

Stimulerande landsbygdsdebatt på Torsta

Landsbygdsdebatten mellan Annie Skärmavbild 2014-01-23 kl. 22.11.15Lööf och Gustav Fridolin blev en stimulerande och givande upplevelse. Stämningen var på topp bland de över 200 deltagarna i aulan på Torsta. Platsen – det gröna utvecklingscentrat i Ås – var väl vald.

Jag blev särskilt glad över att Annie sin inledning var tydlig både vad gäller del av vattenkraftens värdeskapning till de berörda regionerna/kommunerna och när det gäller ett klart nej till uranbrytning och prospektering i alunskiffer.

Många frågor hann behandlas under den timslånga diskussionen. Visst finns det skillnader i en del frågor – rovdjur, skatt på avstånd etc – men ett sammanfattande intryck är att de båda gröna partierna på många områden står nära varandra. Det handlar om den gröna omställningen och om att småföretag bör ges bättre förutsättningar.

Jag hoppas att den här debatten visar vägen mot valrörelsen. Landsbygden måste bli en viktig fråga i debatterna inför valet. Det gäller att ge hela landet möjligheter till utveckling. Därför behövs en decentralistisk politik för attt utveckla hela Sverige.

Här kan du se debatten mellan Annie och Gustav. Det är väl använd timma!

 

Offensiv för Jämtland och inlandet

Snart är det val och jag har beslutat att Skärmavbild 2013-11-29 kl. 15.20.00ännu en gång kandidera till Sveriges riksdag. Det starka stödet i medlemsomröstningen bland centerpartisterna i Jämtlands län inspirerar naturligtvis också. Vid nomineringsstämman i Trångsviken nyligen placerades jag på tredje plats på listan. Här berättar jag kortfattat om vad jag vill arbeta med om väljarna vill ge mig förtroende att företräda länet i riksdagen.

Det finns glädjande tecken på att landsbygdsfrågorna kommer att få ett större utrymme i den kommande valrörelsen än på många år. Från olika håll understryks vikten av att hela Sverige ska kunna leva. Kanske till och med insikten sprider sig om att koncentration till Stockholm varken gynnar huvudstaden eller landet i övrigt.

Som centergrön decentralist ser jag dessa tecken som hoppingivande. Men det gäller att agera för att åstadkomma konkreta resultat. Därför har jag beslutat att kandidera till riksdagen. Det starka stöd jag fick i den medlemsomröstning som Centerpartiet genomförde inför nomineringsstämman inspirerar dessutom.

Fortsätt läsa

Kräv formellt undantag från euron

Att Sverige idag har en egen valuta ochSkärmavbild 2013-11-14 kl. 21.43.49 en självständig riksbank är i hög grad Centerpartiets förtjänst. Partiets ställningstagande för kronan i folkomröstningen 2003 hade stor betydelse för utgången. Därför finns det all anledning för centerpartister att med stolthet visa på hur förutseende partiet var genom ställningstagandet för tio år sedan.

Glädjande är mot denna bakgrund att Centerpartiet i förslaget till valplattform inför Europaparlamentsvalet den 25 maj nästa år slår fast att ”euron inte ska införas som valuta i Sverige”. (Valplattformen ska behandlas och antas vid partiets förtroenderåd den 22 november.)

Erfarenheterna sedan folkomröstningen visar att argumenten mot euron håller och har blivit ännu starkare.  När finanskrisen bröt ut 2008 hamnade eurozonen i en kris som den ännu inte hämtat sig från. Euron har visat sig splittra i stället för ena de europeiska länderna.  Enligt opinionsundersökningarna från SCB är över 80 procent av svenskarna idag motståndare till euron. Fortsätt läsa

En tragedi för Sverige

Idag är det tio år sedan Anna Lindh avled Anna Lindhefter att ha blivit överfallen av en knivman på NK i Stockholm. Annas bortgång mitt i livet och mitt i värvet som Sveriges utrikesminister var inte bara en stor tragedi för hennes närmaste och hennes parti, utan för hela Sverige. Jag tror att utvecklingen i vårt land, särskilt det politiska samtalsklimatet, skulle ha blivit annorlunda om Anna Lindh inte mött mördaren.

Under några år kring 1980 arbetade jag tillsammans med Anna Lindh i Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (SUL), ungdomsorganisationernas gemensamma organ för internationella kontakter. Anna var ordförande och jag var en av landsrådets två generalsekreterare.

Jag har många positiva minnen av samarbetet i SUL. Vi deltog i olika konferenser såväl i Norden som runt om i Europa. Det var en tid då kontakterna mellan ungdomsorganisationer på båda sidor av den fortfarande existerande järnridån utvecklades. Vi lärde oss mycket om förhållandena i öst och knöt värdefulla kontakter. Även om vi i början av 1980-talet inte kunde föreställa oss järnridåns nedmontering inom några år tror jag att de här kontakterna medverkade till att så skedde. Erfarenheterna från det ”all-europeiska ungdomssamarbetet” var säkerligen också värdefulla för Anna Lindh i hennes arbete som Sveriges utrikesminister ett par decennier senare. Fortsätt läsa

Centerhistoria 34: Idéutveckling under två decennier

 

Det har utan tvekan hänt mycket inom Centerpartiet de senaste decennierna, inte minst idémässigt. Klart är att de uttalat liberala inslagen i partiets politik har blivit tydligare, inte minst genom inflytande från den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Jag har följt denna utveckling genom åren och vill här ge min bild. Det är inte minst viktigt när partiet nu står inför ett vägval; ska Centerpartiet även fortsättningsvis vara ett tydligt grönt och decentralistiskt – ekohumanistiskt – parti eller ska partiets politik bli mer uttalat (ny)liberalt? En diskussion som drivits till sin spets genom det framlagda förslaget till nytt idéprogram.

Efter valet 1994, då Socialdemokraterna återkom i regeringsställning, startades ett nätverk för unga borgerliga politiker. Initiativtagare var moderatriksdagsmannen Ulf Kristersson (numera socialförsäkringsminister) och Stockholmscenterns ordförande Michael Arthursson (numera Centerpartiets partisekreterare). Syftet var att bygga nätverk och stärka samarbetet mellan yngre politiker i de icke-socialistiska partierna.

Nätverket var knutet till den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, som sedan slutet av 1970-talet arbetade aktivt med opinionsbildning och för att, som inititativtagaren Sture Eskilsson (SAF:s informationschef) sa, ”vinna debatten”, det vill säga opinionen. Vid Timbro, som finansierades av Näringslivets fond (numera Stiftelsen Fritt Näringsliv), fick unga lovande personer från olika partier anställning. Det gällde även centerpartister. Centerpartiet hade dittills hållit distans till storkapitalet och dess organisationer, men i mitten av 1990-talet förändrades denna inställning hos en del av rörelsen. Fortsätt läsa

Ett samarbetande Norden i Europa och världen

Idag är osäkerheten stor om hur det europeiska samarbetet kommer att utvecklas. Från Bryssel kommer propåer om att den enda vägen är mer centralisering, att bygga en federation, ett Europas Förenta Stater. Denna inriktning har för närvarande en svag förankring bland medborgarna.

Det är hög tid att diskutera både hur vi vill ha det framtida samarbetet i Europa och pröva om det är läge för ett närmare samarbete i Norden (kartan).

Inför folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 arbetade jag aktivt på nej-sidan. Jag var inte – som vi utmålades av förespråkarna för medlemskap – motståndare till europeiskt samarbete, men såg redan då hur starka krafter arbetade för att skapa en alltmer centraliserad statsbildning. En utveckling som ja-sidan för övrigt gjorde vad man kunde för att förneka. Det var naturligtvis taktik, det gällde att inte oroa väljarna. Nästan hela etablissemanget argumenterade för unionsinträde och hade stora resurser till sitt förfogande. Ändå vann ja-sidan med en ganska knapp majoritet.

Min vision 1994 var ett starkt och nära samarbetande Norden, som i sin tur samverkade med EU utan att vara en del av unionen. De nordiska länderna kompletterar varandra på ett bra sätt och skulle tillsammans ha en stark röst både i Europa och globalt. Länderna står nära varandra kulturellt och historiskt – och det finns en folkligt förankrad nordism. Därför var jag övertygad om att ett samarbetande Norden skulle bli en positiv kraft både internt och i det internationella samarbetet. Fortsätt läsa

Centerhistoria 15: Bröderna Radic och kampen för Kroatiens bönder

Bröderna Radic är förmodligen helt okända för 99 procent av svenska folket. Men för Kroatien och Jugoslavien spelade de en mycket viktig roll under de första decennierna av 1900-talet. De grundade Kroatiska Bondepartiet och särskilt den yngre brodern, Stjepan (bilden) fick en betydelsefull roll.

Texten har tidigare publicerats i Kjell Dahles och min bok Annerledes-Europa (på norska).

Två bröder som hade vuxit upp i ytterstafattigdom stod 1904 bakom grundandet av Kroatiska Bondepartiet. Småbönderna, som de kämpade för, hade inte rösträtt och var oftast analfabeter. Vägen mot makten verkade länge hopplös. Den äldste brodern, Ante Radic (1868-1919) dog året innan partiet fick sitt verkliga genombrott. Stjepan Radic (1871-1928) fick leda Kroatiens i särklass största parti fram till han mördades mitt under en häftig debatt i Jugoslaviens parlament.

När Kroatiska Bondepartiet grundades lydde kroaterna fortfarande under den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. De var ivriga katoliker. Serberna hade å sin sida till nyligen varit underlagda turkarna och tillhörde den ortodoxa kyrkan. De två broderfolken talade samma språk, men använde olika alfabet. Förhållandena dem emellan präglades av stora motsättningar.

Radicbröderna hade brobyggande mellan kroater och serber som en av sina hjärtefrågor. Under de våldsamma upploppen i Zagreb 1902 angrep många av deras kroatiska landsmän allt som var serbiskt. Stjepan Radic kallade dessa demonstranter för svin. I en pamflett argumenterade han för att fördomarna mellan grannfolken måste brytas ned. Visionen var att hela folket skulle känna sig hemma såväl i Ljubljana och Zagreb som i Belgrad och Sofia. Fortsätt läsa

Hur blir det med residensstaden?

Regionfrågan är skjuten på framtiden, men utredningen om den statliga indelningen av landet kommer ändå att lägga sitt förslag i december. Därför kan det diskussionen om Östersund eller Härnösand ska vara huvudort/residensstad för länsstyrelsen i framtiden snart blossa upp på allvar. Redan finns olika uppfattningar redovisade. Från Jämtlands läns synvinkel är argumenten för att Östersund ska vara residensstad även framöver starka – och så borde det vara även från statens sida. Bilden: residenset i Östersund.

Det blev ingen region Mittsverige,åtminstone inte till 2015. Men det hindrar inte att utredaren Mats Sjöstrand arbetar vidare med ett förslag om hur den statliga administrationen ska förändras. Det mesta talar för att Sjöstrand i december kommer att förslå att antalet länsstyrelser mer än halveras till 8 – 10 stycken. Sedan återstår förstås att se om regering och riksdag kommer att följa utredarens förslag.

När vi från Centerpartiets sida träffade Mats Sjöstrand i början på sommaren antydde han att han inte kommer att föreslå någon sammanslagning av de nuvarande länen, men att han kommer att föreslå ett minskat antal länsstyrelse. Då kan förstår fundera över vilken skillnaden är. Förmodligen tänker Sjöstrand föreslå att de olika avdelningarna på länsstyrelsen lokaliseras på olika platser. I praktiken får Jämtlands län och Västernorrlands län samsas om en gemensam länsstyrelse, måhända uppdelad mellan Östersund och Härnösand. Fortsätt läsa

Utredning om Åsbygden överlämnad

Strax före Jul överlämnade jag utredningen om Åsbygdens naturbruksgymnasium och Jämtlands Institut för landsbygdsutveckling (JiLU) till landstingsdirektör Karin Nöjd Strandberg. Jag har under hösten haft landstingets uppdrag att utreda vem som framöver bör vara huvudman för naturbruksgymnasiet i Ås och vilka organisatoriska konsekvenser detta kan få,

Det har varit ett mycket inspirerande uppdrag. Mitt förslag är att naturbruksprogrammet samordnas med övriga gymnasieutbildningar i Jämtlands gymnasieförbund. På så sätt kan resurserna tas till vara på bästa sätt och den fantastiska skolan i Ås få så bra utvecklingsmöjligheter som möjligt. Nu återstår förstås att se vilka slutsatser Jämtlands läns landsting kommer att dra av utredningen.

Under utredningens lopp har jag fått många bevis för att de gröna näringarna i Jämtlands län verkligen har framtiden för sig. Jorden, skogen och vattnet är mycket viktiga för sysselsättningen och produktionen framöver. Därför är behovet av den utbildning som Åsbygden erbjuder stort – och kommer att bli än större i framtiden.