Kategoriarkiv: Krokom och Jämtland

Storsjöbygden säger nej till urangruva

Publicerat av
Svara

Kommunerna runt Storsjön gör en verklig folkbildningsinsats med sin gemensamma weibbsida med information om vad en urangruva i bygden skulle innebära. Förhoppningsvis får storsjobygden.se många besökare framöver. Det kan få stor betydelse.

Nu har de fyra kommunerna runt Storsjön – Berg, Östersund, Krokom och Åre – presenterat sin gemensamma webbsida storsjobygden.se om konsekvenserna av en eventuell uranbrytning i alunskifferlagret i Ovikenbygden. Visualiseringen visar på ett begripligt sätt vilka enorma ingrepp i bygden gruvplanerna skulle få om de förverkligas. Fortsätt läsa →

En grön näring på blå åkrar

Publicerat av
Svara

En omfattande diskussion om vattenbruket har kommit igång efter att planer på en fiskodling i Storsjön har presenterats. Självfallet ska varje projekt granskas så att det är hållbart ur miljösynpunkt, men vad som upprör mig är att det i debatten finns ett generellt motstånd mot allt vad fiskodling och vattenbruk innebär. För min del är jag övertygad om att vattenbruket är en framtidsnäring som både kan producera bra mat på ett hållbart sätt och dessutom skapa välbehövlig sysselsättning på landsbygden. Det är min slutsats efter att på regeringens uppdrag ha utrett frågan, Det växande vattenbrukslandet SOU 2009:26).

Artikeln nedan, publicerad i ÖP och LT, skrev jag för att nyansera debatten.

En grön näring på blå åkrar

Planerna på fiskodling i Storsjön skapar diskussion. Det är naturligt att projekt i den här storleksklassen prövas och granskas noga. En förutsättning för förverkligande är att det handlar om ett hållbart projekt som uppfyller de krav lagstiftning och regelverk ställer.

Vad som bekymrar mig är emellertid en allmänt negativ inställning till vattenbruk som näring, vilket framskymtar i en del inlägg. Sanningen är att ökad odling av fisk är nödvändig för att klara livsmedelsförsörjningen till växande befolkning. FN:s organ för matförsörjning, FAO, uppmanar därför världens länder att skynda på utvecklingen av vattenbruket. Globalt är vattenbruket också den gröna näring som idag expanderar snabbast. Fortsätt läsa →

Äntligen elektrifiering!

Publicerat av
Svara

“Nabotrafiken Östersund-Trondheim utvecklas positivt och det är nu hög tid att Norge tar sitt ansvar genom att rusta upp och elektrifierar Meråkerbanen. Visionen om snabbtåg på Atlantbanan måste omsättas i praktiken så snart som möjligt.”

Så skrev vi i ett uttalande från Centerpartiet i Jämtlands län 2005 – och då hade vi, tillsammans med våra sentervänner i Trøndelag lobbat för en upprustning av Meråkerbanen i många år. Men skam den som ger sig.

Idag kom äntligen beskedet från samferdselminister Marit Arnstad; den norska regeringen satsar närmare fyra miljarder norska kronor på att rusta och elektrifiera Meråkerbanen och Trønderbanen. Förhoppningsvis kommer arbetet igång redan i år, eftersom en hel del förberedelser har gjorts. Fortsätt läsa →

Talvivaara – en naturkatastrof att ta lärdom av

Publicerat av
Svara

-Vi hade hoppats så mycket på Talvivaaragruvan, men fick i stället en naturkatastrof i famnen.

Det är lätt att förstå förtvivlan hos kommunstyrelsens ordförande i Sotkamo, där Talvivaaragruvan ligger. En förtvivlan som säkert delas av övriga invånare i den glesbefolkade kommunen, som hade hoppats på inflyttning och ökade skatteintäkter. I stället är Sotkamo nu ”en slagen kommun”. Nu växer dessutom oron för att turismen kommer att drabbas av de enorma utsläppen av giftigt avfallsvatten.

Klart är att gruvbrytning i skiffer och med den metod som Talvivaara använder, höglakning, är mycket riskabel. De enorma avfallshögarna måste täckas och de stora dammarna med giftigt vatten får inte läcka. I praktiken är det i längden en omöjlig uppgift. Nu förgiftas de omgivande vattensystemen av utsläpp av sulfat, nickel, uran, arsenik och kadmium – och säkerligen en del andra ämnen.

I Helsingfors har idag hundratals människor demonstrerat för att gruvan i Talvivaara ska stängas. Det förefaller vara den rätta slutsatsen, även om gruvföretaget hävdar att det är mer miljövänligt (!) att fortsätta brytningen. Klart är att Finland har fått en miljökatastrof som kräver klarsyn när det gäller vilka slutsatser som ska dras. Fortsätt läsa →

Centerhistoria 28: Nils Larsson i Tullus, en radikal bondepolitiker

Publicerat av
Svara

Den här texten handlar om en radikal centerpartist före Bondeförbundet/Centerpartiet. Nils Larsson i Tullus, jämtländsk bonde och bondeståndets siste talman spelade en viktig roll i reformeringen av det svenska samhället mellan 1850 och 1890. Han var med och lade grunden för Sveriges ”gyllene sekel” mellan 1870 och 1970, då landet utvecklades från ett fattigt land i Europas utkant till ett av världens främsta välfärdsländer.

Den här texten har tidigare publicerats i En bok till Thorbjörn 2008 och är en sammanfattning av min bok Frihetskämpen från Tullus 2006.

Svenska bönder har genom århundradena haften förhållandevis fri ställning. När ”yrkeskollegorna” på andra håll i Europa var livegna kunde de svenska bönderna sända egna representanter till riksdagen. Därifrån var det ändå ett långt steg till att en bonde skulle få vara med och leda landet.

Först 1905 tog den förste bonden plats i regeringen, vid kungens bord, Alfred Petersson i Påboda. Under några sommarmånader 1936 kunde skånebonden Axel Pehrsson Bramstorp som statsminister leda landets regering – och ytterligare 40 år senare, 1976, blev Thorbjörn Fälldin från Ångermanland regeringsbildare för en mer långvarig regering än Bramstorps ”semesterregering”.

Det finns emellertid en bonde som spelade en nyckelroll i svensk politik under en tidigare omvälvande period, nämligen Nils Larsson i Tullus. Denne jämtländske bonde var en aktiv pådrivare i liberal riktning under reformperioden decennierna efter 1850 då grunden lades till Sveriges ”gyllene sekel”. Under det århundrade som följde efter 1870 omvandlades Sverige från ett fattigt land i Europas utkant till ett mönsterland i välfärd. Fortsätt läsa →

Djurskyddet ligger fast

Publicerat av
Svara

Nyligen antog kommunfullmäktige en ny måltidspolicy för Krokoms kommun. Sverigedemokraternas representant har hävdat att detta skulle innebära att vi tummar på djurskyddet. Så är det inte. Slakt utan bedövning är förbjudet i Sverige. Jag har tidigare, tillsammans med landsbygdsminister Eskil Erlandsson, i ett inlägg i Aftonbladet slagit fast att religion inte kan rättfärdiga djurplågeri, Nej till all slakt utan bedövning. Jordbruksverket understryker också detta i sin instruktion.

I en insändare i Länstidningen har jag bemött Karlssons påståenden:

Kommunfullmäktige i Krokom antog vid sitt senaste möte en ny måltidspolicy för den mat kommunen serverar inom förskola, skola och äldreomsorg. Där står bland annat följande:

”För matgästen ska måltiden kännas lustfylld och trevlig. Individuella behov utifrån medicinska, etiska, kulturella och religiösa skäl ska tillgodoses i möjligaste mån.”

Denna formulering försöker Sverigedemokraternas Ronny Karlsson utnyttja politiskt genom att på sin hemsida påstå att övriga partier skulle acceptera brutal slakt utan bedövning. Karlsson insinuerar att alla andra ledamöter i fullmäktige skulle säga ja till att servera halalkött från djur som slaktats på ett brutalt sätt, att vi skulle göra ”avkall på djurskyddet”. Så är det självfallet inte. Det är tråkigt med politiska företrädare som förvränger vad som faktiskt har beslutats. Fortsätt läsa →

Hur blir det med residensstaden?

Publicerat av
Svara

Regionfrågan är skjuten på framtiden, men utredningen om den statliga indelningen av landet kommer ändå att lägga sitt förslag i december. Därför kan det diskussionen om Östersund eller Härnösand ska vara huvudort/residensstad för länsstyrelsen i framtiden snart blossa upp på allvar. Redan finns olika uppfattningar redovisade. Från Jämtlands läns synvinkel är argumenten för att Östersund ska vara residensstad även framöver starka – och så borde det vara även från statens sida. Bilden: residenset i Östersund.

Det blev ingen region Mittsverige,åtminstone inte till 2015. Men det hindrar inte att utredaren Mats Sjöstrand arbetar vidare med ett förslag om hur den statliga administrationen ska förändras. Det mesta talar för att Sjöstrand i december kommer att förslå att antalet länsstyrelser mer än halveras till 8 – 10 stycken. Sedan återstår förstås att se om regering och riksdag kommer att följa utredarens förslag.

När vi från Centerpartiets sida träffade Mats Sjöstrand i början på sommaren antydde han att han inte kommer att föreslå någon sammanslagning av de nuvarande länen, men att han kommer att föreslå ett minskat antal länsstyrelse. Då kan förstår fundera över vilken skillnaden är. Förmodligen tänker Sjöstrand föreslå att de olika avdelningarna på länsstyrelsen lokaliseras på olika platser. I praktiken får Jämtlands län och Västernorrlands län samsas om en gemensam länsstyrelse, måhända uppdelad mellan Östersund och Härnösand. Fortsätt läsa →

Inspiration för framtiden

Publicerat av
2

För 45 år sedan – 1967 – blev jag medlem i Huskvarna Centerklubb, en skolklubb inom Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF). Sedan dess har jag på olika sätt varit aktiv inom centerrörelsen, i Småland, i Stockholm och i Jämtland. Jag har känt en stor samhörighet med den decentralistiska gröna folkrörelsen – och min egen värdegrund lades under åren i CUF, den gröna ungdomsrörelsen.

Under senare år har jag känt mig mer främmande för delar av den politiska utvecklingen inom mitt parti – och det gäller särskilt ungdomsförbundet. Inom CUF, där marknadsliberala, för att inte säga högerliberala, åsikter blivit alltmer dominerande under senare år. Jag tror nämligen att det finns ett stort utrymme för ett grönt, decentralistiskt ungdomsförbund även på 2000-talet – och att det är CUF:s uppgift att fylla denna viktiga roll. Lyft fram den egna centergröna profilen tydligare. Den här inställningen kan kanske avfärdas med att det är en gammal förbundssekreterare (1981-84) som hänger sig åt nostalgi.

Fortsätt läsa →

Växtkraft i Krokom

Publicerat av
3

Befolkningen i Jämtlands län fortsätter att minska, i år med 211 personer till strax över 126 000 personer. Bland länets kommuner är det endast Krokom (+ 43 personer) och Östersund (+ 5 personer) som ökar.

För Krokom är siffran förhållandevis positiv. Kommunen har kunnat erbjuda bra boendemiljöer och bra service när det gäller skola och omsorg. Därför har fler, inte minst barnfamiljer, valt att bosätta sig i kommunen. Arbetet för att utveckla hela Krokoms vidsträckta kommun går vidare under parollen Vi gör plats för växtkraft. Fortsätt läsa →