Tre stridbara Östersundsredaktörer

(Bilden: Victor Hugo Wickström, en av de tre stridbara publicisterna i Östersund kring sekelskiftet 1900)

Kring sekelskiftet 1900 gick Victor Hugo Wickströmdet hett till i Östersund, i varje fall mellan tidningsredaktionerna. Här fanns tre mycket stridbara publicister som ledde var sin tidning. Häftiga debatter pågick nästan för jämnan med personangrepp och misstänkliggöranden. Ibland stämde redaktörerna varandra. Samtidigt var de på flera sätt pionjärer inom journalistiken.

Vilka var då dessa tre herrar? Agaton Burman startade redan 1877 Östersunds-Posten, den tidning som fortfarande existerar. Han var född i Dvärsätt, son till en kapten och den ende av de tre som hade vuxit upp i Jämtland. De flesta som har studerat skriverierna anser honom som en ganska sansad skribent som främst intresserade för Östersunds och Jämtlands utveckling.

Victor Hugo Wickström har på senare år väckt mer uppmärksamhet – och än mer blir det säkert när Kjell Albin Abrahamson kommer ut med sin bok om honom i höst, ”Att sticka ut – Victor Hugo Wickström, tidningsman, författare, gayaktivist”. Wickström var skomakarson från Hedemora som studerat i Uppsala, Lund, Berlin och Paris. Han betraktades av samtiden som en ”estetsnobb” och retade många genom sitt sätt att vara. Att han var öppet homosexuell gjorde honom ännu mer omstridd i denna viktorianska era. Fortsätt läsa

Gör upp med det koloniala tänkandet!

Inlägg publicerat i VattenkraftÖstersunds-Posten och Länstidningen.

En parlamentarisk kommitté för Sveriges landsbygder har tillsatts. Resultatet kan bli bra, men kräver i så fall verkligt nytänkande.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht hävdar, tillsammans med kommittéordföranden Johan Persson och kommittéledamoten Anna-Caren Sätherberg, att en sammanhållen politik för landsbygden aldrig tidigare har utretts (ÖP 30 juni). Det är en sanning med viss modifikation. Genom åren har rader av utredningar och kommittéer kommit med förslag om hur hela landet ska kunna utvecklas. Problemet är att de ofta har stannat på papperet.

Ska den nu tillsatta kommittén få ett större värde än tidigare ”hyllvärmare” måste den också leda till konkreta politiska åtgärder.

Fortsätt läsa

Dags för jämt-trönderskt OS?!

(Publicerat i ÖP:s pappersversion 20 mars 2015)

Krönikören Pamela Andersson Skärmavbild 2012-08-13 kl. 09.40.33pläderar i ÖP (16/3) för en svensk ansökan om att få arrangera vinter-OS 2026. Skid-VM i Falun, som var fantastiskt på flera sätt, inspirerar Pamela att föreslå olympiska vinterspel i Stockholm/Falun/Åre om elva år.

Jag håller med om att det är på tiden att Sverige äntligen bjuder in världens idrottsungdom till olympiska vinterlekar. Det finns emellertid ett annat, och enligt min mening, bättre alternativ, ett OS i Trondheim/Åre/Östersund. Förutsättningarna för ett sådant arrangemang är bättre än tidigare. Detta sagt utan att jag har något emot Falun. Fortsätt läsa

Agera gemensamt för Jämtland Härjedalen!

(Inlägg till ÖP och LT)
Åren kring 1940 pågick en omfattande vattenkraftsutbyggnad i Jämtlands län. Byggandet skapade jobb, men insikten om skadeverkningarna spred sig också. Den stora striden stod om Tännforsen skulle byggas ut eller inte. Tack vare en bred opinion förhindrades att den fantastiska forsen exploaterades.

Skärmavbild 2015-03-04 kl. 12.52.43Redan den 1 augusti 1941 hade ÖP:s chefredaktör Edwin ”Effe” Magnusson föreslagit ”vattenaccis” för all ström som sändes utanför länsgränsen. Senare  krävde länsstyrelsen skälig kompensation för de skador utbyggnaden innebar. Länets riksdagsledamöter lade en gemensam motion med samma innehåll.

Kraven på ersättning för att Jämtland släppt till sina forsar för elförsörjningen har alltså länge funnits på den politiska agendan. På 1960-talet motionerade Kalle Pettersson i Stugun (m) i riksdagen om vattenkraftsåterbäring. Under Sven Heurgrens tid som landshövding ett par decennier senare agerade länet aktivt och gemensamt för återbäringen, ”ettöringen” (1 öre/Kwh).

För sexton år sedan, 1999, tog kommunalråden Per Söderberg (c) i Östersund och Hans Lundqvist (s) i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) som sedan dess arbetar för att en rättmätig del av vattenkraftens värden ska stanna i berörda regioner/kommuner. Fortsätt läsa

Gemensamma tag för Jämtland Härjedalen?!

Under valrörelsen träffade jag Vattenkraftföreträdare för de flesta partier. Jag frågade dem ofta om det inte är dags att samarbeta över partigränserna för att en större del av de värden i form naturresurser regionen levererar – skog, malm och vattenkraft – ska få stanna lokalt och regionalt. Alla var glädjande nog positiva.

Ett konkret exempel på vad ett samarbete kan handla om är kravet att överföra fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningar från staten till regionerna. Det borde vara en självklarhet att denna skatt, liksom i våra grannländer Norge och Finland, stannar i regionen. För skogslänen skulle fastighetsskatten på vattenkraft innebära ett tillskott på 5,4 miljarder kronor, varav över en miljard enbart för Jämtland Härjedalen. Dessa medel skulle ge våra bygder ett verkligt lyft. Såväl företag som medborgare skulle få bättre förutsättningar att leva och verka runt om i våra bygder. Fortsätt läsa

Dags för samarbete för Jämtland Härjedalens bästa!

Skottland valde med knappSkärmavbild 2013-11-29 kl. 15.20.00 majoritet i veckans folkomröstning att stanna kvar i Storbritannien, åtminstone tills vidare. För att få en majoritet av skottarna att rösta nej till självständighet tvingades dock centralmakten i London lova ökat självstyre, bland annat i skattefrågor.

Det finns klara likheter mellan Skottland och Jämtland (och övriga delar av norra Sverige). Båda är naturresursrika regioner, men rikedomarna hamnar i hög grad på andra håll. Nu har skottarna fått löften om ökat inflytande över skatterna – och samma krav bör vi ställa på centralmakten i Stockholm. Fortsätt läsa

Låt Jämtlands län behålla en rättmätig del av vattenkraftens värden

(Publiceras inom kort i The VattenkraftBusiness Magazine Scandinavia)
För femton år sedan, 1999, tog centerpartisten Per Söderberg i Östersund och socialdemokraten Hans Lundqvist i Ragunda initiativ till Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV). Sedan dess kämpar vattenkraftskommunerna i skogslänen över partigränserna för att en rättmätig del av de stora värden som genereras av det strömmande vattnet ska stanna hos de berörda regionerna och kommunerna. I grunden handlar det om att förpassa en centralistisk, närmast kolonial, syn på naturresurserna till historien.

I mitten av 1900-talet skapades många jobb i de kommuner där vattenkraften byggdes ut. I dag är vattenkraften i stort sett utbyggd, den är fjärrstyrd och ger få jobb lokalt. Samtidigt är den utbyggda vattenkraften lönsam och ger goda intäkter såväl till staten som till kraftbolagen. Medan vattenkraftskommunerna i hela landet får nöja sig med ungefär 110 miljoner kronor per år i bygdemedel tar statskassan in hela 5,4 miljarder kronor enbart i fastighetsskatt på vattenkraftsanläggningar. Fortsätt läsa

Utveckla samarbetet över gränsen!

(LT 19 augusti 2014)   (ÖP 20 augusti 2014)

IMG_2528

Bilden: John Helge Inderdal, engagerad entreprenör i gränsbygden Vaajma.

Nyligenbesökte vi gränsregionen Vaajma – Hotagen (Krokom) och Frostviken (Strömsund) i Jämtland och Lierne och Röyrvik i Nord-Trøndelag. Det är ett spännande område, glesbefolkat men med stora möjligheter för framtiden.

I Sørli möter vi John Helge Inderdal, mannen som startade Lierne Bakeri på fjället och byggde upp detta till ett av Norges största bagerier. För några år sedan sålde John Helge bageriet för att han önskade satsa på annan verksamhet. Bageriet köptes emellertid ett år senare av storkoncernen Orkla som nu har beslutat lägga ned verksamheten i Lierne.

Denna utveckling var inte alls vad John Helge Inderdal tänkt sig. Han blev upprörd över Orklas agerande och försökte köpa tillbaka Lierne bakeri, men fick kalla handen. Men inte ger sig denne entreprenör i gränstrakterna för den skull. I höst börjar ett nytt bageri att byggas och nästa år är produktionen igång. Fortsätt läsa

Krafttag för hela landet

Med lite perspektiv kan man se att Gemenskap där alla behövscenterstämman i Karlstad var en viktig framgång, inte minst för oss i Jämtlands län. Jag vill särskilt lyfta fram stämmans ställningstagande för att skatterna på elproducerande fastigheter – och då handlar det främst om vattenkraftverk – ska regionaliseras. De tillkommande resurserna ska fördelas inom varje region.

Att ett regeringsparti tydligt tar ställning för att en del av vattenkraftens värden ska medverka till lokal och regional utveckling är viktigt. För Jämtlands län – inte minst en kraftkommun som Ragunda – kan detta få stor betydelse. Enbart fastighetsskatten på vattenkraft uppgår i år till ungefär 3,8 miljarder kronor, varav över 700 miljoner från vårt län.

För oss som har arbetat för denna decentralisering i decennier är beslutet mycket glädjande. För Centerpartiet är utmaningen att samla en majoritet bakom kravet. Eftersom det numera i de flesta partier finns förespråkare för att en del av vattenkraftens värden ska medverka till lokal och regional utveckling bör detta inte vara omöjligt. De delar av landet som levererar naturresurser måste få behålla en rättmätig del av värdena. Fortsätt läsa

Finansmarknadsministern på Krokomsbesök

 

På måndagen fick Krokoms kommun celebert ministerbesök. Finansmarknadsminister Peter Norman kom tillsammans med sex av sina medarbetare på besök i den jämtländska verkligheten. I delegationen bland andra statssekreterare Erik Thedéen, som anses ha stort inflytande i regeringskansliet. Jag fick möjlighet att vara med vid besöket för att informera om vikten av att Sverige bör införa ett system för att ge berörda kommuner/regioner en rättmätig del av de värden som vattenkraften generar. Fortsätt läsa