Kategoriarkiv: Debattartiklar

Krafttag för hela landet

Med lite perspektiv kan man se att Gemenskap där alla behövscenterstämman i Karlstad var en viktig framgång, inte minst för oss i Jämtlands län. Jag vill särskilt lyfta fram stämmans ställningstagande för att skatterna på elproducerande fastigheter – och då handlar det främst om vattenkraftverk – ska regionaliseras. De tillkommande resurserna ska fördelas inom varje region.

Att ett regeringsparti tydligt tar ställning för att en del av vattenkraftens värden ska medverka till lokal och regional utveckling är viktigt. För Jämtlands län – inte minst en kraftkommun som Ragunda – kan detta få stor betydelse. Enbart fastighetsskatten på vattenkraft uppgår i år till ungefär 3,8 miljarder kronor, varav över 700 miljoner från vårt län.

För oss som har arbetat för denna decentralisering i decennier är beslutet mycket glädjande. För Centerpartiet är utmaningen att samla en majoritet bakom kravet. Eftersom det numera i de flesta partier finns förespråkare för att en del av vattenkraftens värden ska medverka till lokal och regional utveckling bör detta inte vara omöjligt. De delar av landet som levererar naturresurser måste få behålla en rättmätig del av värdena. Läs mer

Förvånande insikt från oväntat håll

Ibland blir man förvånad. Idag blev jag det när jag läste debattsidan i Expressen. Där manar nämligen Timbros vd Markus Uvell Centerpartiet att ”vända hemåt”, till de egna rötterna.

Vad är det då som förvånar mig? Jo, att högsta chefen för den ultraliberala tankesmedjan Timbro inser att Centerpartiet inte kan bli det nyliberala, liberalistiska parti som samma tankesmedja har arbetat för under mer än ett decennium. Det är Timbro som målmedvetet och systematiskt har arbetat för att få unga centerpartister att läsa nyliberala tänkare som Rand och Nozick i stället för Gustaf Jonnergård. Delvis har man lyckats; det fanns ju till och med en CUF-ordförande som sa sig ”älska Timbro”.

Bilden av Centerpartiet i huvudstadsmedia har blivit därefter; en bild av partiet som genuina centerpartister runt om i landet inte har känt igen. När en grupp vid årsskiftet presenterade ett förslag till nytt idéprogram med en rad extremliberala förslag reagerade emellertid folkrörelsen med kraft och det program som senare antogs blev också tydligt centergrönt.  Läs mer

Centerhistoria 38: Inlåsning i högerblocket riskerar att kväva Centerpartiet

Centerpartiet i Sverige har mycket att lära av sina centergröna systerpartier för att återvinna styrka bland väljarna. Om detta skriver jag i ett inlägg som publicerats på Newsmill (5 maj 2013).

Centerpartiet har genom decennierna kunnat påverka den politiska utvecklingen i Sverige från en självständig mittenposition. Det bör vara utgångspunkten även idag. Inlåsning i ett högerblock riskerar att kväva partiet.

Nyligen blev det isländska Centerpartiet (Framsóknarflokkurinn) större än på decennier i valet till det isländska alltinget med nästan 25 procent av rösterna. Enligt de senaste opinionsundersökningarna i Finland har Centerpartiet (Suomen Keskusta) under sin nye ledare Juha Sipilä återtaget positionen som landets största parti med nästan 20 procent av väljarnas stöd. Det går alltså riktigt bra för flera av de nordiska centerpartierna just nu. Hur det går för norska Senterpartiet  – som likt svenska Centerpartiet sitter i regeringsställning – i höstens stortingsval återstår att se.

Läs mer

En grön näring på blå åkrar

En omfattande diskussion om vattenbruket har kommit igång efter att planer på en fiskodling i Storsjön har presenterats. Självfallet ska varje projekt granskas så att det är hållbart ur miljösynpunkt, men vad som upprör mig är att det i debatten finns ett generellt motstånd mot allt vad fiskodling och vattenbruk innebär. För min del är jag övertygad om att vattenbruket är en framtidsnäring som både kan producera bra mat på ett hållbart sätt och dessutom skapa välbehövlig sysselsättning på landsbygden. Det är min slutsats efter att på regeringens uppdrag ha utrett frågan, Det växande vattenbrukslandet SOU 2009:26).

Artikeln nedan, publicerad i ÖP och LT, skrev jag för att nyansera debatten.

En grön näring på blå åkrar

Planerna på fiskodling i Storsjön skapar diskussion. Det är naturligt att projekt i den här storleksklassen prövas och granskas noga. En förutsättning för förverkligande är att det handlar om ett hållbart projekt som uppfyller de krav lagstiftning och regelverk ställer.

Vad som bekymrar mig är emellertid en allmänt negativ inställning till vattenbruk som näring, vilket framskymtar i en del inlägg. Sanningen är att ökad odling av fisk är nödvändig för att klara livsmedelsförsörjningen till växande befolkning. FN:s organ för matförsörjning, FAO, uppmanar därför världens länder att skynda på utvecklingen av vattenbruket. Globalt är vattenbruket också den gröna näring som idag expanderar snabbast. Läs mer

Centerhistoria 24 (och framtid!): Lyft fram ekohumanismen och använd nyckelrollen i svensk politik!

Den här texten är ett bidrag till den pågående diskussionen om ett nytt idéprogram för Centerpartiet. Jag vill särskilt understryka vikten av att de gröna decentralistiska grundvärderingarna lyfts fram. Rötterna måste leva för att trädet ska grönska. Vi ska inte heller skämmas för våra egna begrepp på politiken. Ekohumanismen behövs även på 2000-talet!

Artikeln är även publicerad på Centerpartiets hemsida.

Vid många tillfällen sedan Carl Berglund tog initiativ till partiet 1910 har Bondeförbundet/Centerpartiet spelat en nyckelroll i svensk politik. Från en självständig mittenposition har partiet konstruktivt kunnat påverka samhällsutvecklingen.

Centerpartiet har förutsättningar att spela en nyckelroll även i 2000-talets Sverige. Men det kräver att partiet hämtar näring från de gröna rötterna och samtidigt förnyar sig och ser framåt. Det handlar om att självständigt tydliggöra den egna profilen, offensivt driva hjärtefrågorna och samtidigt vara beredd att samarbeta med andra partier för att nå resultat i sak. Läs mer

Lyssna till Görel Thurdin!

Just nu pågår något av mediadrev mot Annie Lööf, Centerpartiets ordförande sedan förra året. Partiets djupgående problem handlar emellertid inte i första hand om personfrågor – Annie gör så gott hon kan – utan mer om att partiet har klara identitetsproblem. Jag anser för min del att partiet måste finna tillbaka till sina gröna, decentralistiska rötter för att offensivt kunna gå framåt och åter växa sig starkt.

Den uppfattningen är jag inte ensam om. Görel Thurdin, miljöminister och vice partiordförande under 1990-talet har författat en intressant artikel som inlägg i Centerpartiets framtidsdiskussion, där hon uppmanar partiet att göra en ”u-sväng”. Hon menar att Centerpartiet ”behöver möta sin historia igen och fundera över vilka grundläggande värderingar det var som gjorde att partiet växte”. Det är lätt att instämma; den som inte är tryggt förankrad i sina rötter har svårt att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt.

”Centerpartiet behöver ingen liberaliseringsvåg”, skriver Thurdin. ”Vi har varit frihetsälskande och det behöver inte alls jämställas med liberal. Frihet får ingen utan trygghet. Frihet för individen existerar inte för otrygga människor.” Läs mer

Ekohumanismen behövs på 2000-talet

Inlägg publicerad i Liberal debatt nr 4 2011:

Bondeförbundet/Centerpartiet har vid många tillfällen under sin hundraåriga historia spelat en nyckelroll i svensk politik. Det är ingen tillfällighet. Från en självständig mittenposition har partiet konstruktivt kunnat påverka utvecklingen.

Centerpartiet har förutsättningar att spela en nyckelroll även i 2000-talets Sverige. Men det kräver att partiet hämtar näring från sina gröna rötter och samtidigt ser framåt. Det gäller att tydliggöra den egna profilen, offensivt driva hjärtefrågorna och samtidigt konstruktivt samarbeta med andra partier för att nå resultat.

Liberal kärna

Redan från början finns en liberal kärna i centerideologin. Under 1800-talet var framstegsvänliga bondepolitiker som Anders Danielsson, Hans Jansson och Nils Larsson aktiva och pådrivande i reformeringen av Sverige. Denna ”landsbygdsliberalism” hade förmodligen lika stor betydelse för samhällsomvandlingen som liberala adelsmän som Johan August Gripenstedt, Lars Johan Hierta och Louis de Geer, vilka brukar lyftas fram i historieskrivningen.

Många av Bondeförbundets pionjärer hörde till den landsbygdsliberala strömningen. Det gäller partigrundaren Carl Berglund, ledare som Johan Andersson i Raklösen, Johan Johansson i Kälkebo och, inte minst, Axel Pehrsson Bramstorp (”den liberale agraren”). Berglund hade varit frisinnad landstingsledamot, medan de övriga hade en bakgrund som liberala riksdagsledamöter. Olof Olsson i Kullenbergstorp, som ledde partiet kring 1930, hade däremot varit ”högervilde” i riksdagen. Läs mer

Euron hotar Europas ekonomi

Gemensam artikel med Nils Lundgren, publicerad i ÖP och LT 10 september (tyvärr ännu inte på nätet)

År 2003 fick svenska folket ta ställning till EMU i folkomröstning. Socialdemokraterna och tre borgerliga partier, som tillsammans hade fått nästan 75 procent av rösterna i valet 2002, drev en intensiv jakampanj och Svenskt näringsliv satsade omkring tre kvarts miljard kronor på ett ja. Detta är, mätt per väljare, den i särklass dyraste valkampanj världen skådat. I stort sett hela pressen stod på jasidan.

Ändå sa svenska folket nej till euron med stor majoritet, 56 procent mot 42. Centerpartiet stod på nejsidan och drev, med Lena Ek i spetsen, en föredömlig kampanj utan överdrifter och skrämselargument. Många nationalekonomer varnade också för riskerna med en gemensam valuta.

Sju år senare har vi facit. Euron är i djup kris och kostnaderna för att försöka rädda systemet är enorma. Svenska folket, centerpartiet och ett antal ekonomer kan vara stolta över att de stod emot EMU-propagandan. Det var rätt att säga nej.

Läs mer

Ge regionerna likvärdiga förutsättningar

I samband med Landsbygdsriksdagen i Sunne har landsbygdsrörelsen samlat sig bakom ett antal kraftfulla krav för att ge regionerna likvärdiga förutsättningar. Jag har, i egenskap av ordförande för Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV), undertecknat den gemensamma artikeln. Övriga undertecknare är Karl-Erik Nilsson, Hela Sverige ska leva, Peter Lindroth, Småkom och Ulf Björklund, Inlandskommunerna.

Bland de krav som vi har enats om att driva inför valet är återföring av vattenkraftsmedel. Det känns naturligtvis mycket bra för oss i FSV – och jag hoppas verkligen att partierna nu tar landsbygdsrörelsen krav på allvar.

Ska de regionala obalanserna kunna undanröjas räcker det inte bara med en allmän landsbygdspolitik. Det krävs också en offensiv politik för regionernas utveckling – och här kan mycken inspiration hämtas från Norge. Där är återföring av vattenkraftsmedel ett viktigt redskap, geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna en annan. Även på vår sida av Kölen krävs lika kraftulla åtgärder för att vända flyttströmmarna – och det är bråttom att agera! Landsbygdsrörelsen är offensiv, nu väntar vi på att partierna ställer upp för hela landet!