Ett lågvattenmärke av Gröning

Har svarat på Lotta Grönings inlägg i ÖP. I stället för att berätta vad hon menar med Liberalernas ”comeback” som landsbygdsparti väljer hon att komma med grundlösa anklagelser mot Centerpartiet.

Lotta Gröning proklamerar Liberalernas ”comeback” som landsbygdsparti. (ÖP-webben 31/8). Om det vore sant skulle jag applådera. Tyvärr är den text Lotta Gröning åstadkommer ett lågvattenmärke. Den tidigare s-märkta ledarskribenten som jag inte sällan höll med när vi var kollegor, hon på NSD och jag på ÖP, sänker sig till en nivå som förvånar mig.

I stället för att presentera vad den liberala comebacken innebär är inlägget ett verklighetsfrämmande angrepp mot Centerpartiet. Gröning påstår att Centerpartiets ”era som landsbygdsparti” skulle vara över. Det är rent förtal. Var och en som studerar de olika partiernas politik kan konstatera att Centerpartiet arbetar för att hela Sverige ska leva, som partiet har gjort i mer än 100 år. Från en självständig mittenposition har Bondeförbundet/Centerpartiet kunnat samarbeta och påverka samhällsutvecklingen. Så även idag.

Lotta Gröning talar mot bättre vetande. Hon har själv skrivit en bok om Axel Pehrsson Bramstorp som i en avgörande tid i svensk historia visade hur Bondeförbundet tog ansvar från sin mittenposition. Fortsätt läsa

Väljarna bör fundera över energiframtiden

Östersunds-Posten
Länstidningen
För sex år sedan – 2016 – slöts en energiöverenskommelse för att ge Sverige en långsiktig energipolitik. Bakom överenskommelsen stod Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Som i alla breda uppgörelser handlade det om att ge och ta, om att kompromissa. Den goda tanken var att ge långsiktighet och stabilitet.

Två partier orkade inte stå fast vid överenskommelsen. M och Kd hoppade av efter ett par år och inledde den ensidiga kampanj för kärnkraft som fortfarande pågår. Energiöverenskommelsen innehöll en öppning för att bygga nya reaktorer, men ingen aktör har sett någon lönsamhet i att bygga ny kärnkraft. Därför ser man nu det märkliga inträffa att annars marknadsorienterade partier som L, KD och M vill ta skattepengar och ge 400 miljarder kronor i statliga kreditsubventioner för att locka aktörer på energimarknaden.

Visst står vi inför stora utmaningar för framtiden. Men den som lyssnar till den pågående kärnkraftshysterin kan ha svårt att tro att Sverige har gått om kärnkraftslandet framför andra, Frankrike, och nu är Europas största elexportör. Fortsätt läsa

Nu finns möjligheterna att utveckla samarbetet över gränsen!

Östersunds-Posten

Länstidningen
Jämtlands tidning
Sedan historiens gryning har kontakterna mellan Jämtland Härjedalen och Trøndelag varit omfattande. Det är ingen tillfällighet att Olav Haraldsson (St Olav) och jämten Arnljot Gelline båda föll i slaget vid Stiklestad den 29 juli år 1030. Kontakterna över gränsen, inte minst genom forbondehandeln, har varit omfattande genom århundradena. I grunden handlar det om att vi lever i en gemensam region, Nordens Gröna Bälte.

Nationsgränsen har dock ofta hindrat eller försvårat samarbetet. Senast när olika strategier under pandemin stängde gränsen. Nu finns emellertid bättre möjligheter att utveckla och fördjupa samarbetet över gränsen. Särskilt som en gemensam gränskommitté, Fellesrådet, har inrättats. Bakom Fellesrådet står Region Jämtland Härjedalen, Trøndelags fylkeskommune och det gemensamma bolaget Naboer.

Genom Sveriges (och Finlands) ansökan om Natomedlemskap skapas nya förutsättningar för ett nära samarbete när det gäller försvar och säkerhet. Det kan få betydelse även när det exempelvis gäller förbättrade kommunikationer över gränsen. Redan nu ser vi stora möjligheter när Meråkerbanen är rustad och elektrifierad om ett par år. Snabbare, bekväma tågförbindelser mellan Östersund och Trondheim får stor betydelse. Dessutom kan gods föras över från väg till järnväg. Fortsätt läsa

(C)eniornätverket: Ålder är bara en siffra!

LT 5 augusti
ÖP 10 augusti

Antalet seniorer blir allt fler. Idag finns ungefär 2,5 miljoner svenskar som är 65 år eller äldre. I Jämtlands län är vi seniorer närmare en fjärdedel av befolkningen, 30 000 kvinnor och män. Våra röster är naturligtvis viktiga när vi i september väljer företrädare för de kommande fyra åren.

Att medelåldern ökar är positivt. Ändå finns tendenser till åldersdiskriminering, ålderism, som måste motverkas. Inom Centerpartiets seniornätverk arbetar vi för att seniorernas erfarenheter och kunskap ska tas till vara på bästa sätt och att de äldres intressen ska väga lika tungt som den övriga befolkningens i det politiska beslutsfattandet. Ålder är i grunden bara en siffra!

Genom att bygga broar mellan generationerna kan vi skapa trygghet och framtidstro. Vi behöver varandra. Inte minst viktigt är att det även finns äldre förtroendevalda i de politiska församlingarna.

Många seniorer är pigga och vill arbeta vidare även efter att pensionsåldern har inträtt. Deras kunskap och kompetens ska tas till vara för samhällets bästa. Att inte göra detta är direkt samhällsskadligt. Därför vill vi se lägre arbetsgivaravgifter för äldre. Fortsätt läsa

Landets bästa före politiskt spel

Dan Olofsson besvarade mitt tidigare inlägg i ÖP – och jag skrev förstås en replik.
Östersunds-Posten 22 juni

Tyvärr hemfaller Dan Olofsson (ÖP 14/6) till just det politiska spel jag kritiserade i mitt inlägg (ÖP 8/6). När Centerpartiet har åstadkommit konkreta resultat i förhandlingar med regeringen, exempelvis när det gäller pensionerna och strandskyddet, avfärdas detta med att C har ”blivit ett stödparti till S”.

När det gäller pensionerna går partierna till höger så långt att de försöker hindra att den kompromiss Centerpartiet förhandlat fram ens ska få läggas fram för riksdagen. Som den liberale ledarskribenten Lars Ströman i Nerikes Allehanda konstaterar:

Alla partier tycks vara överens om att höja pensionerna. Då borde reaktionen vara: okej, låt oss komma överens. Men i stället blir det en politisk cirkus. 

När det gäller strandskyddet lyckades Centerpartiet uppnå viktiga framsteg i förhandlingar med regeringen. Överenskommelsen innebar att det skulle bli lättare att bygga strandnära på landsbygden och i små tätorter. Det lokala inflytandet skulle öka och i praktiken skulle det bli möjligt att bygga nära vatten där det idag råder strandskydd med 100 meter. Dessutom var man överens om att se över hur de areella näringarna ska få bättre villkor när det gäller strandskyddets utformning. Fortsätt läsa

Lägg av med det politiska spelet!

Östersunds-Posten
Länstidningen
Skånska Dagbladet
Nord-Sverige
Om tre månader är det val i Sverige. Väljarna får då möjlighet att välja sina företrädare till riksdag, region och kommun. Fria val är demokratins kärna.

I detta läge borde det vara viktigt för de politiska partierna att med all kraft föra ut sin egen politik, presentera de egna förslagen för de som ska rösta i september. I stället hemfaller flera partier åt ett politiskt spel som går ut på att tala illa om, misskreditera, andra politiska partier. Detta dessutom i ett för landet allvarligt och känsligt läge då krig pågår i Europa och då Sverige, tillsammans med Finland, har ansökt om medlemskap i Nato.

För mig är det politiska spel som pågår ovärdigt vår demokrati. Om man verkligen vill ta ansvar för vårt land bör man inte försöka ställa till ytterligare en regeringskris några månader före ett val. Men det är just vad som pågår.
Fortsätt läsa

Ökad självförsörjning minskar sårbarheten

LT 14/3 2022
Sverige ska kraftigt rusta upp det militära försvaret. Så snart som möjligt ska två procent av BNP avsättas för detta ändamål. Under intryck av Rysslands angreppskrig mot Ukraina råder brett stöd för att Sverige måste stärka sin försvarsförmåga. Några decennier av omfattande nedrustning är över. Vi lever i en ny tid.

Det militära försvaret är en del av totalförsvaret. Samhället måste fungera även om vi blir avstängda från omvärlden. Det gäller inte minst livsmedelsförsörjningen. Har vi inte mat är kanoner och stridsflygplan inte mycket värda. Sverige har sedan några år en livsmedelsstrategi, som syftar till ökad produktion, men den räcker inte på långa vägar i dagens läge. Fortsätt läsa

Hög tid att lära av Norge!

Publicerad i Östersunds-Posten Länstidningen Jämtlands tidning.

I ett aktuellt inlägg från företrädare för FSV (Föreningen Sveriges vattenkrafts- och vindkraftskommuner och regioner) konstateras att invånarna i de sju skogslänen betalar sju miljarder kronor mer i region- och kommunskatt än de skulle göra om skattetrycket varit det genomsnittliga för landet. Jämför man med kommunerna i Stockholms län handlar det om elva miljarder.

Detta borde vara oacceptabelt för alla som talar vackert om att hela landet ska kunna leva och utvecklas. En grundläggande orsak till orättvisorna är att kommuner och regioner som levererar naturresurser till det gemensamma samhället inte kompenseras för de ingrepp som utbyggnaden av först vattenkraften och senare vindkraften har inneburit och innebär.

Annorlunda är det i den västra delen av vår gemensamma Skandinaviska halvö. I Norge är det en självklarhet att en rättmätig del av värdena från vattenkraften – liksom andra naturresurser – ska stanna i de bygder där de genereras. Om en kommun som Ragunda, där tio procent av Sveriges vattenkraft produceras, hade legat i Norge skulle förutsättningarna varit helt annorlunda. I stället för att vara en fattig kommun med ett av landets högsta skattetryck hade kommunen haft resurser att satsa offensivt på framtiden. Fortsätt läsa

Hög tid diskutera EU!

Länstidningen 18 mars 2021

Östersunds-Posten 22 mars 2021

På onsdag (24 mars) behandlar Sveriges riksdag EU:s gigantiska återhämtningsfond på närmare 8000 miljarder kronor, varav en stor del i form av bidrag. Av allt att döma kommer de folkvalda representanterna att godkänna att de svenska skattebetalarna ska bidra med stora summor för att rädda euron – som det i praktiken handlar om. Sverige beräknas satsa ungefär 190 miljarder kronor i fonden – och få tillbaka 30 – 40 miljarder.

I finansutskottet har Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna lagt en gemensam (!) reservation för ett nej. Övriga partier godkänner den överenskommelse Stefan Löfvén gjorde med övriga regeringschefer i somras, om än egna motiveringar. Ändå tror jag att det finns kritik i flera partier – i varje fall bland de som satt sig in i vad som pågår.

Det är allvarligt att vi inte har en diskussion värd namnet om vart EU är på väg och vilket samarbete i Europa vi egentligen vill se. En viss diskussion fördes i samband med toppmötet i somras, men därefter är det tyst. Att de federalistiska krafterna – de som vill utveckla EU till ett Europas Förenta Stater – är på offensiven och vill använda coronakrisen för nya steg i denna riktning råder ingen tvekan om. Fortsätt läsa

En strålande framtid?

Länstidningen 26/2 2021
Östersunds-Posten 1/3 2021
Vid centerstämman i Luleå 1973 lyssnade jag på professor Hannes Alfvén. Hans tal om riskerna med kärnkraft gjorde starkt intryck på mig och många andra runt om i landet. Talet i den norrbottniska sporthallen för snart 48 år sedan var historiskt och kan ses som starten för det breda kärnkraftsmotståndet i Sverige.

En viktig del i Alfvéns argumentation var produktionen av farligt högradioaktivt avfall. ”Lager av svårhanterligt radioaktivt avfall, är det det arv vi ska ge kommande generationer?”, frågade han retoriskt. En annan del av professorns tal handlade om att ”fredlig” kärnkraft kan leda till kärnvapenspridning. Kärnkraft och kärnvapen är ”siamesiska tvillingar”, konstaterade han.

Mycket har hänt när det gäller kärnkraften sedan den där dagen i Luleå för snart ett halvsekel sedan. Vi har folkomröstat 1980 och så sent som 2016 gjordes en bred uppgörelse med målet om ett helt förnybart energisystem kring 2040. Då var vi många som hoppades på en långsiktigt hållbar energipolitik och grön omställning som innebär att kärnkraften äntligen successivt kan fasas ut.

Men Moderaterna och Kristdemokraterna kunde inte stå för uppgörelsen utan hoppade av och kör nu tillsammans med Liberalerna och Sverigedemokraterna en svårförståelig och ohistorisk fulkampanj för mer kärnkraft. Jag blir särskilt sorgsen över Kd:s kärnkraftsvurm eftersom jag minns hur vi en gång samarbetade och var så överens om problemen med denna energikälla. Fortsätt läsa