Kategoriarkiv: Böcker

Tre stridbara Östersundsredaktörer

(Bilden: Victor Hugo Wickström, en av de tre stridbara publicisterna i Östersund kring sekelskiftet 1900)

Kring sekelskiftet 1900 gick Victor Hugo Wickströmdet hett till i Östersund, i varje fall mellan tidningsredaktionerna. Här fanns tre mycket stridbara publicister som ledde var sin tidning. Häftiga debatter pågick nästan för jämnan med personangrepp och misstänkliggöranden. Ibland stämde redaktörerna varandra. Samtidigt var de på flera sätt pionjärer inom journalistiken.

Vilka var då dessa tre herrar? Agaton Burman startade redan 1877 Östersunds-Posten, den tidning som fortfarande existerar. Han var född i Dvärsätt, son till en kapten och den ende av de tre som hade vuxit upp i Jämtland. De flesta som har studerat skriverierna anser honom som en ganska sansad skribent som främst intresserade för Östersunds och Jämtlands utveckling.

Victor Hugo Wickström har på senare år väckt mer uppmärksamhet – och än mer blir det säkert när Kjell Albin Abrahamson kommer ut med sin bok om honom i höst, ”Att sticka ut – Victor Hugo Wickström, tidningsman, författare, gayaktivist”. Wickström var skomakarson från Hedemora som studerat i Uppsala, Lund, Berlin och Paris. Han betraktades av samtiden som en ”estetsnobb” och retade många genom sitt sätt att vara. Att han var öppet homosexuell gjorde honom ännu mer omstridd i denna viktorianska era. Läs mer

En rapport från min egen generation

 

Jag känner inte Eva Franchell även om hon gick på Journalisthögskolan i Stockholm samtidigt som jag. Hursomhelst hör hon idag till en av landets främsta ledarskribenter. Hennes alster kan läsas på Aftonbladets ledarsida.

Franchell är också författare. För ett par år sedan utkom hon med den mycket läsvärda boken Vänninan, som handlar om mordet på Anna Lindh och spelet i maktens korridorer. Eva Franchell arbetade bland annat under flera år som pressekreterare hos Lindh och var själv med vid det förfärliga mordet på utrikesministern.

Idag har jag läst Eva Franchells nya bok Partiet, en olycklig kärlekshistoria (Albert Bonniers förlag). Den handlar, som titeln säger, om författarinnans relationer till socialdemokraterna men är också en tidsskildring av hela den svenska samhällsutvecklingen från 1970-talet och framåt ur en samhällsmedveten journalists utgångspunkt. Jag känner igen mig i väldigt mycket i boken. Läs mer

Ett stärkt Norden gör skillnad

SkandinavismKanske våras det åter för Norden. För ett par år sedan lanserade Gunnar Wetterberg sin vision om Förbundsstaten Norden, ”den realistiska utopin”. I förra helgen tog Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF) ställning för en nordisk federation. Jag har själv försökt bidra till diskussionen.

Det viktiga är inte vilken beteckning man ger det nordiska samarbetet utan att det verkligen utvecklas och stärks. Själv har jag alltid varit en stark förespråkare för ett närmare samarbete över gränserna i Norden. Inför folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap 1994 arbetade jag på nej-sidan, eftersom jag var övertygad om att en bättre väg mot framtiden var ett starkt Norden, som samarbetar med EU utan att bli en del av Unionen. Jag är fortfarande övertygad om att det var en klok linje.

När en knapp majoritet emellertid tog ställning för att Sverige skulle bli en del av EU trodde jag att det inte var möjligt med ett starkt Norden under överskådlig tid. Detta särskilt som de nordiska länderna valde olika relationer till Bryssel.

Idag kan vi glädjande nog konstatera att Norden tillsammans är en stabil del av vår allt mer globaliserade värld. Kanske är det läge att på allvar aktualisera ett nära samarbete i Norden. Tillsammans utgör de nordiska länderna en av världens 10-12 starkaste ekonomier och med ett gemensamt agerande skulle Norden ta plats bland länderna i G20 och i styrelserna för IMF och Världsbanken. Kan länderna dessutom undanröja de gränshinder som fortfarande finns i vår region skulle Norden bli ännu starkare. Inte minst i Mittskandinavien, Nordens Gröna Bälte, finns en stor potential i ett gränsöverskridande samarbete.

Hursomhelst är det läge för att Norden att fördjupa samarbetet på olika områden. Kanske är det läge för att genomföra den skandinavism (bilden) som många drömde om i mitten av 1800-talet i vår tid. (Finland och Island är självfallet också lika välkomna i samarbetet.)

Jag hoppas på en intensiv diskussion om Norden framöver. Kanske Wetterbergs starka argumentation och CUF:s ställningstagande kan få efterföljare. Vi har hursomhelst mycket att vinna på ett närmare samarbete över de nordiska gränserna och på att Norden agerar som en stark kraft på den globala arenan. Ett starkt Norden skulle göra stor skillnad!

Dags för hundraåringen att komma igen

SvenningGröningFör 100 år sedan, närmare bestämt den 1 december 1910, publicerade Carl Berglund uppropet Bröder, låtom oss enas! i tidningen Landsbygden. Det blev startskottet för den partibildningsprocess som tre år sedan ledde till bildandet av Bondeförbundet, dagens Centerpartiet.

I onsdags presenterades jubileumsboken 100 år av handlingskraft, utgiven av Jengels förlag i Östersund, vid ett seminarium i riksdagshuset. Jag har bidragit med texter till boken, som jag tycker blev mycket bra. Särskilt det omfattande bildmaterialet från det gångna seklet är värdefullt. Vid seminariet deltog Olle Svenning och Lotta Gröning (bilden) med värdefulla synpunkter. Enighet råder om att inte minst Axel Pehrsson Bramstorp är undervärderad. Tack vare krisuppgörelsen 1933 – alliansen mellan arbetare och bönder – stärktes den sköra demokratin, som då var hotad – och arbetet med det svenska folkhemmet kunde fortsätta.

Efter seminariet var det mingel med uppvaktningar från olika håll i riksdagskansliet. Köp gärna boken – 100 år av handlingskraft. Den är väl värd sitt pris – och en utmärkt julklapp.

I helgen firar centerpartister från hela landet hundraårsdagen vid festligheter i Skövde. Jag kommer att resa dit och delta i lördagens seminarier. Min förhoppning är att Centerpartiet utifrån sina gröna grundidéer – ekohumanismen – med kraft stärker sin profil som det gröna, decentralistiska partiet i politikens centrum. I så fall finns det goda förutsättningar för ett framgångsval 2014. Det är dags för hundraåringen att komma igen med full kraft!

Insikt i Vasa

Medan svenska tidningsdrakar som Expressen och Dagens Nyheter mer eller mindre reflexmässigt avfärdar Gunnar Wetterbergs tankar kring ett fördjupat nordiskt samarbete, konkretiserat i boken Förbundsstaten Norden, visar den finländska tidningen Vasabladet öppenhet och insikt. Häromdagen hade Vasatidningen en läsvärd ledare i ämnet. Nog är det skillnad mot de i den här frågan djupt konservativa svenska tidningarna…

En ögonöppnare i bokform

Kjell Dahles och min bok om agrarpartierna/centerpartierna i Europa väcker positiv uppmärksamhet i Norge. Annerledes-Europa (Pax forlag) är ju utgiven i Norge på norska. Senast har den vänsterinriktade dagstidningen Klassekampen skrivit uppskattande om boken. Recensionen, skriven av Björgulv Braanen, finns tyvärr inte på nätet varför jag citerar:

For dem som måte ha gått rundt og trodd at agrarpartiene i Sentral- og Øst-Europa i mellomkrigstida var synonymt med halv- og helfascistiske bevegelser, er Kjell Dahle og Håkan Larssons nye bok «Annerledes-Europa» (Pax) en øyeåpner. De to forfatterne har gått gjennom agrarpartienes historie i Norden og Øst- og Sentral-Europa, og gir et helt annet bilde av disse partiene. De fleste agrarpartiene var sterke tilhengere av parlamentarisk demokrati og sosial utjevning, og mange utgjorde en avgjørende demokratisk motkraft mot fascistiske og antidemokratiske bevegelser i samtida.

Läs mer

Underlag för självrannsakan (c)

Ett omfattande valanalysarbete pågår för närvarande inom centerrörelsen, även om det inte är lika bullrigt som den socialdemokratiska motsvarigheten. Jag hoppas emellertid att arbetet blir ärligt och grundligt. Det behövs en omfattande självrannsakan, inte minst när det gäller orsakerna till att Centerpartiet har förlorat stöd i sina traditionella områden, särskilt i norra Sverige.

En bra grund för denna självrannsakan kan boken Landet utanför (Leopard) av journalisten Kristina Mattsson vara. Boken ger en verklighetsnära bild av utvecklingen på landsbygden – och varför många väljare är besvikna på Centerpartiet, som man har haft stora förhoppningar på. Mattsson har också besökt Norge, som för en långt mer kraftfull distriktspolitik.

Jag och många andra centerpartister har länge kämpat för att vi även i Sverige ska införa kraftfulla åtgärder som återföring av vattenkraftsmedel och geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter. Erfarenheterna från Norge visar att detta är åtgärder som fungerar om man vill att hela landet ska leva och utvecklas. Det är hög tid för Centerpartiet att offensivt driva sina egna ståndpunkter för att utveckla hela landet.

Yngve Sunesson skriver en insiktsfull ledare om detta i dagens utgåva av Hallands Nyheter. Jag hoppas att Annie Johansson och övriga ledamöter i den centrala valanalysgruppen läser och tar intryck.

Fördjupa det nordiska samarbetet

Fler norrmän än någonsin säger nej till EU-inträde. Enligt den senaste opinionsundersökningen skulle 62 procent av norrmännen rösta nej till EU, medan ja-sägarna endast är 24 procent, om det vore folkomröstning idag. Med en så tydlig opinion är det inte aktuellt med någon ny EU-omröstning i Norge under överskådlig tid.

Inför folkomröstningen 1994 arbetade jag aktivt på nej-sidan i Sverige. Min vision var ett nära samarbetande Norden, som kunde samarbeta med EU utan att vara en del av unionen. När de nordiska länderna valde olika relationer till Bryssel trodde jag att den nordiska visionen hade förlorat sin realism.

Kanske är det inte så. Det folkliga stödet för ett nära nordiskt samarbete är starkt. De nordiska länderna kompletterar varandra på ett bra sätt och står för en gemensam samhällsmodell. Tillsammans kan de nordiska länderna spela en viktig roll på den globala scenen, exempelvis inom G20, IMF och Världsbanken. Var för sig har vi ett mycket mindre inflytande.

Därför är jag mycket glad över att Gunnar Wetterberg har utvecklat sina tankar om Förbundsstaten Norden i en bok, som dessutom har givits ut av Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Wetterberg skissar på ett allt närmare nordiskt samarbete när det gäller ekonomi, handel och utrikespolitik – som till 2030 kan leda fram till en gemensam nordisk statsbildning.

Jag hoppas att vi nu får en konstruktiv diskussion som kan stärka Norden. Om det nordiska samarbetet utvecklas till ett statsförbund eller en förbundsstat är inte avgörande. Det viktiga är att det nordiska samarbetet fördjupas.

Det vore illa om den nordiska tanken, som har starkt folkligt stöd, reflexmässigt skulle avfärdas ännu en gång. Ett starkt Norden är hursomhelst en vision att arbeta vidare för att förverkliga. För Jämtlands län och övriga delar av Mittskandinavien skulle ett öst- västsamarbete över nationsgränserna i Norden få en särskilt stor positiv betydelse.

En pigg 90-åring

JohanJ, Marit och AnneI helgen har Senterpartiet fest i Oslo. Även om partiet för närvarande är pressat av ett mediedrev har senterfolket kraft att koppla av, lära av historien, se framåt och festa på traditionellt sätt.

Sammanfattningsvis har det varit en mycket trevlig dag med föreläsningar, underhållning och engagerade tal. Kjell Dahle och jag har fått möjlighet att presentera vår nya bok Annerledes-Europa – och efterfrågan på boken blev stor därefter. Partiledaren Liv Signe Navarsete höll ett engagerat jubileumstal, förre partiordföranden Johan J Jakobsen talade om de olika regeringskonstellationer Senterpartiet ingått i under de senare decennierna.

Det som rörde mig mest var emellertid förra partiordföranden Anne Engers framträdande vid jubileumsmiddagen. Anne, numera fylkesman (landshövding), var lika karismatisk och engagerad som under EU-kampen 1994, då jag besökte Norge många gånger. Det var en fröjd att höra henne tala om Senterpartiets roll i dagens och framtidens samhälle.

Senterpartiet grundades 1920 och firar alltså 90 årsjubileum. Centerpartiet i Sverige firar 100 år om någon månad och polska PSL, världens äldsta gröna centerparti är 115 år vid det här laget. Jag är övertygad om att de gröna centeridéerna behövs även på 2000-talet, kanske mer än någonsin. Därför är det så viktigt att samarbetet dessa partier emellan utvecklas framöver. Mitt intryck är att insikten om detta växer på båda sidor av Kölen. Kanske kan boken om Annerledes-Europa bli ytterligare en inspiration i denna riktning. På plats i Oslo är även Centerpartiets partisekreterare Anders Flanking.

Tidningen Nationen publicerar en utmärkt artikel om Annerledes-Europa.

Bilden: Tre aktiva veteraner på Senterpartiets 90 årsfirande. Från vänster förre partiordföranden Johan J Jakobsen, Marit Arnstad, tidigare bland annat energi- och oljeminister – och Anne Enger, partiledare och ”nej-drottning” under EU-kampen i mitten av 1990-talet. (Foto: Senterpartiet)

Grön centerpolitik för hela Europa

Annerledes-EuropamedLivSigne2Äntligen har vi då presenterat boken Annerledes-Europa (Pax forlag). Under flera år har Kjell Dahle och jag arbetat med att ge en överblick över hur de gröna centeridéerna har utvecklats i Europa – och nu föreligger resultatet i bokform.

Det hela började 1895, då det polska Bondepartiet/Folkrörelsepartiet PSL såg dagens ljus. Därefter bildades agrardemokratiska partier runt om i Europa, även i Norden. Via den Gröna Internationalen, som existerade under mellankrigstiden spreds de gröna idéerna, men också symboler som gröna fanor och fyrklövrar. De nordiska centerpartierna är en del av denna europeiska rörelse, även om många centerpartister inte är medvetna om detta.

Med vår bok hoppas vi kunna sprida kunskap om både historia och idéutveckling. Kjell och jag visar i Annerledes-Europa att den gröna centerideologin, i Sverige kallad ekohumanismen, står för ett eget alternativ till tradionella -ismer som liberalism, konservatism och socialism. I boken lyfter vi särskilt fram agrardemokratiska veteraner som Carl Berglund, Santeri Alkio, Nils Traedal, Wincenty Witos, Aleksander Stambolijskij och Antonin Svehla. Många är idag bortglömda men de har betytt mycket för utvecklingen i Europa ända fram till våra dagar.

Jag tror att boken kan medverka till att stärka självtilliten hos centerpartisterna i våra länder. Boken ges ut på norska inför Senterpartiets 90-årsjubileum i helgen, men är läsvärd även för svenska centerpartister. Förhoppningsvis kommer den i svensk utgåva så småningom, men det finns ingen anledning att vänta på det. En norsk läsövning är nyttig för oss alla. Läs gärna Nationens utmärkta artikel om Annerledes-Europa.

Grön Politik för Det Goda Livet!

Bilden: Författarna till boken Annerledes-Europa Kjell Dahle och Håkan Larsson flankerar senterledaren Liv Signe Navarsete vid dagens presskonferens. Liv Signe fick det första exemplaret vid dagens presentation. (Foto: Senterpartiet)