Sätt decentralisering och miljöansvar i centrum!

(Inlägg, publicerat i Gotlänningen/Gotlands tidningar den 7 juli 2011)

Centerpartiets ideologi kan sammanfattas i begreppet ekohumanism. Den förenar humanismens respekt för människovärdet och tro på varje människas möjligheter med ekologins insikter om de villkor naturen ger för människa och samhälle. Ur Centerpartiets partiprogram (2001)

I kväll håller Maud Olofsson sitt sista tal i Almedalen som centerledare. Efter tio år lämnar hon vid stämman i Åre i september över stafettpinnen till en ny partiordförande.

Under Mauds ledning har Centerpartiet tagit plats i regeringen och utvecklats i liberal riktning. Även om partiet har kunnat påverka den förda politiken har de opinionsmässiga framgångarna i stort sett uteblivit. Många uppfattar inte mervärdet i centerpolitiken när sammanhållningen inom alliansen har fått gå före den egna politiken.

Det har stor betydelse att Centerpartiet får en ny kraftfull partiledning, men ännu viktigare är vägen i det politiska landskapet framöver. Ska Centerpartiet fortsätta att tävla med andra partier i ”liberalism” eller ska partiet tydligare markera sin egen gröna, decentralistiska identitet?

Redan när Bondeförbundet grundades för 100 år sedan fanns en frihetlig, liberal kärna i det nya partiets budskap. Idealet var en levande landsbygd med självägande bönder, som – tillsammans med sina familjer – självständigt kunde utveckla sina gårdar. Flera nyckelpersoner under de första decennierna – som partigrundaren Carl Berglund och partiets förste statsminister Axel Pehrsson-Bramstorp – började sina politiska banor som liberaler.

En orsak till Bondeförbundets bildande var emellertid insikten att otyglad marknadsliberalism leder till koncentration och centralisering. För att motverka ökande klyftor mellan stad och land, mellan regioner och samhällsgrupper krävs ramar för marknadskrafterna. Marknaden ska vara samhällets tjänare, inte dess herre. Denna insikt delade Bondeförbundet tidigt med andra agrardemokratiska partier i Europa. Fortsätt läsa

Dags börja planera för OS-kampanj!

Igår beslutade Internationella Olympiska Kommittén (IOC) att vinter-OS 2018 ska gå i Pyeongchang. Det är tredje gången den sydkoreanska staden söker, konceptet har förbättrats, och det är bara att gratulera till att man nu har lyckats. Trägen vinner!

Att vinterspelen 2018 kommer att gå i Asien förbättrar samtidigt  möjligheterna för Östersund/Åre att söka spelen 2022. Spelen år 2022 kommer sannolikt att genomföras i Europa. Jag hoppas att förberedelserna påbörjas snarast och att det går att samla en stark nationell samling bakom en OS-kandidatur. Det är viktigt att såväl regering och riksdag, idrottsrörelsen som näringslivet ställer upp för att göra detta möjligt.

Personligen skulle jag helst se en gemensam OS-satsning från Jämtland och Tröndelag, uppbackad av såväl Sverige som Norge. Det är ingen tvekan om att förutsättningarna är ypperliga för ”the best olympic games ever” i vår gemensamma region, Nordens Gröna Bälte. Många av de nödvändiga anläggningarna håller redan OS-standard, alpint i Åre, skidskytte i Östersund och längdåkning/backhoppning i Trondheim. Här finns idrottsmässigt och klimatmässigt mycket goda förutsättningar. Ett gemensamt jämt-trönderskt OS skulle dessutom binda samman regionen på ett mycket positivt sätt.

Ett gränsöverskridande OS kräver dock förändringar i IOC:s stadgar, vilka idag inte medger olympiska spel i mer än ett land. Jag tycker att tiden borde vara mogen för en sådan förändring av regelverket, men det verkar trögt. Därför är det viktigt att förberedelserna för en svensk OS-ansökan för spel i Östersund/Åre om elva år snarast påbörjas, samtidigt som förutsättningarna för en ändring av reglerna undersöks när det gäller gränsöverskridande spel.

Hursomhelst skulle ett vinter-OS i våra bygder 2022 innebära ett fantastiskt lyft för hela regionen. Förutom en stor idrottsupplevelse skulle en OS-satsning innebära stora investeringar i kommunikationer och annan infrastruktur. Möjligheter som vi måste arbeta aktivt och positivt för att förverkliga. Med en stark nationell uppbackning är möjligheterna för bättre än kanske någonsin.

Jämtland och Tröndelag möts i sommartid

I förra veckan genomfördes det fantastiska St Olavsloppet mellan Trondheim och Östersund. Tusentals jämtar och trönder fick möjlighet att träffas, lära känna varandra, tävla och se varandras bygder. Jag är övertygad om att denna gränsöverskridande stafettävling har betytt – och betyder – oerhört mycket för att utveckla samarbetet över gränsen. Särskilt som deltagarantalet återigen växer igen efter några år av minskat intresse. Nästan 6 000 löpare deltog i årets St Olavslopp.

Den här veckan är det fotbollsturneringen Storsjöcupen i Östersund som dominerar bygden. Även här finns tusentals trönder på plats. En stor del av de 365 fotbollslagen kommer från Tröndelag.  Trönder-Avisa konstaterar att nordtrönderna denna vecka intar Östersund – och så är det. Det talas mer tröndermål och norska än jamska och svenska på gatorna vid Storsjön. Trönder-Avisas chefredaktör sa för ett par år sedan till mig att den största sommaraktiviteten i Nord-Tröndelag är Storsjöcupen i Östersund. Allt detta åstadkommer en ungdomsturnering i fotboll. Visst är idrotten en otrolig kraft när det gäller att bygga kontakter och utveckla vänskap.

Jämtland och Tröndelag har urgamla förbindelser. Inte för inte brukar Jämtland ibland kallas för ”Östtröndelag”. Egentligen är det en gemensam region som en nationsgräns olyckligt nog har delat. Det kan man konstatera när man ser Pettersson-Bergers spel om Arnljot på Frösön, vilket jag gjorde i söndags. Om ett par veckor blir det en liknande teaterföreställning på Stiklestad, Spelet om heilig Olav, som berättar om samma tid. Storsjöyran i slutet av juli är en annan aktivitet som lockar många triveliga trönder till Jämtland.

Under sommarveckorna är kontakterna över gränsen som mest intensiva. Jag hoppas att förbindelserna – ekonomiskt, kulturellt, idrottsligt och politiskt – ska fortsätta att utvecklas. Det ligger nämligen en stor utvecklingspotential i ett närmare samarbete i Nordens Gröna Bälte. Inte minst för Jämtlands län – och hela Mittskandinavien – kan ett fördjupat öst- västsamarbete få en mycket stor positiv betydelse.

Greklands kris är eurons kris

(Inlägg, publicerat i Länstidningen den 29 juni 2011)

Den ekonomiska och politiska krisen i Grekland fördjupas. Mycket tyder på att landet är på väg mot ett ekonomiskt sammanbrott. EU och IMF har ingen annan medicin att erbjuda än nedskärningar, utförsäljningar och höjda skatter, vilket orsakar medborgarnas raseri.

Den grekiska tragedin förvånar inte. Landet tog sig in i Euroland med hjälp av manipulerade och förskönande siffror om läget i ekonomin. Utbredd korruption och en illa fungerande, alltför stor, statsapparat har gjort läget än värre. Fortsätt läsa

Sverige och Tyskland kan leda den gröna omställningen

(Debattinlägg publicerat bland annat i Östersunds-Posten, Länstidningen, Smålandsbygdens tidning och Nord-Sverige)

Tysklands beslut att avveckla kärnkraften och massivt satsa på grön, förnybar energi är mycket glädjande. Fukushimahaveriet har åter visat att kärnkraft är en riskfylld teknologi som inte platsar i ett hållbart energisystem – och tyskarna drar de logiska slutsatserna av detta. Regeringen i Berlin är samtidigt välgörande tydlig med att kärnkraftsavvecklingen inte får hota klimatmålen.

Som Centerpartiets EU-parlamentariker Lena Ek konstaterar är Tysklands ”energiewende” en enorm möjlighet för tysk ingenjörskonst. Även Sverige har goda skäl att ta beslut om ytterligare satsningar på förnybar energi för att kunna fasa ut kärnkraften. Vårt land har minst lika goda förutsättningar som Tyskland att avveckla kärnkraften – och energiomställningen har förutsättningar att bli ett verkligt även lyft för svenskt miljö- och energikunnande. Många nya jobb kan skapas. Fortsätt läsa

Dags för öppen diskussion om centerframtiden

Idag fick vi klart besked; Maud Olofsson avgår vid centerstämman i Åre 22-25 september. Det var ett bra och klokt besked – och det är en styrka att partiordföranden själv inser när det är dags att lämna över stafettpinnen som ledare för den gröna folkrörelsen.

Jag hoppas att vi fram till Årestämman får en öppen och fri diskussion om såväl hur partiledningen ska se ut och om vilken roll Centerpartiet ska spela i svensk politik framöver. För min del hoppas jag att vi ska tydliggöra Centerpartiets gröna och decentralistiska profil och identitet så att partiet känns igen – samtidigt som partiet förnyar sig för att offensivt och konstruktivt kunna möta framtiden. Jag utvecklade min syn i en artikel på Newsmill tidigare i år, Centerpolitik för Det Goda Livet. Utmaningen för partiet är att kunna kombinera en stärkt ställning bland partiets traditionella kärngrupper runt om i landet med att samtidigt vinna nya väljare även i de större städerna. Det gick på 1970-talet och bör gå även på 2010-talet.

Min förhoppning är att Centerpartiet ska kunna utforma ett starkt grönt alternativ till såväl de röda som de blå partierna. Det är lätt att instämma med förre partiordföranden Olof Johansson när han i en kommentar säger:

Jag tycker att partiet måste hålla kvar den gröna färgen, miljö, naturresurser och förnybart. Där kommer bli konkurrens mellan Centern och Miljöpartiet om den gröna färgen – och vi var först. Frågan är kanske om Centerpartiet ska se Miljöpartiet som en huvudmotståndare eller som ett parti att samarbeta med för att skapa ett starkt grönt alternativ i svensk politik. Jag ser gärna att en sådan möjlighet prövas framöver. Fortsätt läsa

Vattenkraftskommunerna arbetar vidare för sina rättigheter

FSV. Besšker K.MSedan 1999 arbetar Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner (FSV) för att även de kommuner och bygder som släppt till sina forsar ska få del av de stora värden som det strömmande vattnet generar. Idag går nästan allt till kraftbolagen och statskassan.

Sedan två år tillbaka är jag ordförande för FSV och torsdag/fredag höll vi årsstämma i Hammarstrand, vattenkraftskommunen Ragunda. Det blev en välbesökt och inspirerande stämma. Vattenkraftsutredaren Thomas Korsfeldt presenterade sina förslag, den erfarne vattenkraftskonsulten Nisse Andersson medverkade, liksom riksdagsledamöterna Per Svedberg (s) och Emil Källström (c). Även i år besöktes vi av vår framgångsrika systerorganisation LVK från Norge. Tine Larsen och Trygve Westgård gav kloka råd till vårt fortsatta arbete.

Norge är förebilden i det här arbetet. Inför årsstämman skrev vi en debattartikel, där vi utvecklar våra synpunkter och som har publicerats i en rad tidningar.

Vid årsstämman i Hammarstrand fick jag förtroendet att leda FSV även under det kommande året. Utmaningen nu är att öka opinionsbildningen och bygga allianser över partigränserna för att vi ska kunna uppnå resultat av vårt arbete. Bildandet av Inlandsinnovation AB, som riksdagen beslutade om i torsdags, kan ses som ett positivt resultat av bland andra FSV:s arbete. Detta bolag kan dock inte ses som en ersättning för ett långsiktigt och hållbart system för att tillförsäkra vattenkraftskommunerna del av de värden vattenkraften genererar. Det handlar om en rättighetsfråga.

Låt vattenkraften medverka till att ge lokal utvecklingskraft!

Ny kraft i kärnkraftsmotståndet

nejtillkärnkraft2Exakt 25 år har gått sedan kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl. Den radioaktiva nedsmutsningen därifrån drabbade även norra Sverige, mer än 100 mil från den havererade reaktorn.

Just nu pågår en ny kärnkraftsolycka med liknande enorma konsekvenser, i japanska Fukushima. Ännu en gång visar kärnkraften sitt fula ansikte. Går något snett blir konsekvenserna enorma – och långsiktiga.

Runt om i hela Sverige har engagerade människor denna kväll manifesterat sin övertygelse om att kärnkraften måste fasas ut. Vi har bättre förutsättningar än någonsin att i stället producera miljövänlig, förnybar energi – och effektivisera användningen.

Även på Stortorget i Östersund samlades en hel del människor för att manifestera sitt kärnkraftsmotstånd. Manifestationen stöddes av Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Jag fick förtroendet att tala för Centerpartiets räkning.  Tidigare har jag, tillsammans med Hans Forsberg från Sundsvall, utvecklat mina synpunkter i Sundsvalls tidning.

Min förhoppning är att Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen nu åter växer sig stark. En bred, tvärpolitisk opinion är det bästa redskapet för att verkligen få till stånd en kärnkraftsavveckling. Första steget mot målet tog vi denna kväll i Östersund – och på många andra håll.